Miljömålsarbete i Gävleborgs län

Vi deltar just nu i arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för att nå länets miljömål. Målen bygger på de nationella miljömål som regeringen beslutade om i april 2012 och vi jobbar med åtgärder för att kunna uppfylla målen i vårt län. Förslag tas nu fram på de viktigaste åtgärderna som kan genomföras i länet fram till år 2020. Det är sex arbetsgrupper och vi jobbar med i två av dem, Skogen och Vattnet. Övriga grupper är Giftfri miljö, Naturen, Odlingslandskapet och Samhället.

Grupperna har flera preciseringar. Vattnets preciseringar är: Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt en levande kust och skärgård. I gruppen finns representanter från bland annat Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommuner, Gästrike vatten, olika fiskeintressenter, Mellanskog, LRF och Länsmuseet.

Skogens preciseringar är Levande skogar: Skogens egenskaper och processer, Ekosystemtjänster, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och livsmiljöer återställda, Främmande arter, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Friluftsliv. I gruppen finns representanter från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Svenska Naturskydds Föreningen, Stora Enso, Holmen skog, Mellanskog, Rundvirke skog, Jägareförbundet och Länsmuseet.

Grupperna har redan haft ett par träffar och arbetet kommer att fortsätta under första halvan av 2013. Ett åtgärdsförslag kommer sedan att skickas ut på remiss/IB

GOD JUL!!!

                                    Från oss alla till er alla: 

                      en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Trogstaboplatsen i Forsa

I byn Trogsta i Forsa socken finns ett fint grav- och boplatsområde från järnåldern. Platsen har delundersökts av Umeå universitet och daterades då huvudsakligen till folkvandringstid. Fornlämningen, som är skyltad, röjs och vårdas varje år. Tyvärr gick stormen Gudrun hårt fram här i slutet av förra året och ett stort antal vindfällen har legat på platsen. Vi har nu gjort en dokumentation av de skador som orsakats av stormen. Efter det gjordes ett återställningsarbete med hjälp av en lättare typ av skogsmaskin. De liggande träden har kapats och rotvältorna tippats tillbaka med hjälp av en vajer som kopplats till maskinen. Till våren kommer Holmen Skog se till att det ris som ligger kvar tas bort därifrån. Härligt, då kan man åka dit och njuta av platsen igen!/IB

Ny stenålder!

De senaste tjugo åren har det påträffats flera hundra stenåldersboplatser i vårt län. Här berättar Niclas Björck om sina inventeringar efter gropkeramiska boplatser i Gävleborg och mer därtill på seminariet Gropkeramikerna på Stockholms läns museum: http://www.youtube.com/watch?v=ccbaVkYOGbw

Lyckat arkeologiseminarium

I tisdags hade vi vårt årliga arkeologiseminarium på Länsmuseet i Gävle. Årets tema var ”Färder genom by och skog”, det handlade om olika typer av förhistoriska vägar och vägnätets roll i landskapet. Skicklig moderator var Gert Magnusson från Riksantikvarieämbetet och det blev en lyckad dag med cirka 70 deltagare.



Våra föreläsare var:

Nils Harnesk från Norrbottens länsmuseum. Nils berättade om en annorlunda typ av broar som hittats i Norrbotten. Det kan vara en variant av kavelbro men de förekommer inte i anslutning till myrmark.

Elisabeth Andersson från föreningen Pilgrimstid. Elisabeth talade om pilgrimsvägar och arbetet med att få dem klassificerade som Europeiska Kulturvägar.

Fredrik Engman från Jönköpings länsmuseum. Fredrik pratade om Eriksgatan, ”flerfiliga” hålvägssystem och andra äldre färdvägar.



Lars Andersson från Stockholms länsmuseum. Lars talade om den uppländska Jarlabankesläkten som byggde broar och vägar i Täby på 1000-talet.

Ylva Stenqvist Millde från Länsstyrelsen Uppsala län. Ylva berättade om resandet i södra Norrland under förmodern tid och om flexibilitet eller kontinuitet i vägnätet.



Jonas Wikborg från Societas Archaeologica Upsaliensis. Jonas pratade om arkeologiska undersökningar i Gamla Uppsala inför byggandet av en järnvägstunnel och att delar av dagens vägnät har sitt ursprung i järnålderns vägar.



Tack alla deltagare för en trevlig och givande dag med många synpunkter och diskussioner/IB

Flottningslämningar i Bodsjöån

Väster om Hassela, mellan Bodsjön och Stensjön ligger Bodsjöåns naturreservat. Vi har fått i uppdrag att inventera åsträckan och där fanns fullt av flottningslämningar. I mindre vattendrag, som Bodsjöån, har så kallad bäckflottning skett innan timret forslats vidare i de större huvudlederna. Till flottningslämningarna räknas flera olika lämningstyper, exempelvis flottningsdammar för att kunna reglera vattennivån, enkelkistor eller ledarmar för att styra timret, och stötbottnar eller skibord för att underlättar virkets väg över en ojämn botten. Flottning har förekommit i stor skala och i många vattendrag. Frågan är hur mycket som finns kvar idag?/IB

En rökstuga i finnmarken

Du har väl läst om utgrävningarna vid den skogsfinska bosättningen i Grannäs på Alfta finnskog? Om inte kan du göra det på vår hemsida, där det också finns många flera intressanta artiklar, http://www.lansmuseetgavleborg.se/files/1/85/105/_mellander.pdf

En förkortad version av artikeln kommer också att publiceras i nästa nummer av tidskriften Populär Arkeologi/IB

                                         Här undersöks en stor sten som kan ha fungerat som trappsten.
                                         Foto: Gunvor Gustafson

Ismannen i Hudiksvall

I dag har vi haft höstlovskul på Hälsinglands museum och det var verkligen kul! Det kom över 40 barn, och ett helt gäng med vuxna, för att lyssna på berättelsen om Ismannen Ötzi. Vi provade att slå gnistor med hjälp av eldstål och flinta och tända en eld. Många barn testade också att sy en skinnpung med samma teknink som Ötzi använt till sin egen väska. I morgon mellan klockan 11 och 15 kan ni komma och träffa Ötzi i Ljusdal på Ljusdalsbygdens museum!/IB
 

På gång just nu i Sundsvall

Det ryktas i Västernorrlandspressen och i nättidningen Svensk Historia att våra kära grannar Murberget gräver på en gammal kyrkogård i Sundsvall just nu. Fullt upp ända in i snöyran!

 Vill du veta mer så läs mera här!

(OBS! Bilden är hämtad från en helt annan grävning!)

Höstlovskul: Ismannen i Hudiksvall

Nu har Ismannen Ötzi kommit till Hudiksvall! Ötzi hittades mördad i italienska Alperna för tjugo år sedan. Han hade legat där i över 5 000 år. Och de saker han hade med sig berättar mycket om livet på stenåldern.

Nu har Länsmuseet i samarbete med Bäckedals folkhögskola, Hälsinglands museum och Ljusdalsbygdens museum anordnat höstlovskul för barn med tema Ismannen. Kom och testa att slå eld, sy en skinnpung på Ismannens vis och lyssna till den spännande historien om Ötzi. Öppethus  kl 11-15 tisdag den 30 oktober i Hudiksvall, 31 oktober i Ljusdal och 1 november i Gävle. Kolla vår hemsida för mera information www.lansmuseetgavleborg.se /IB

Fornlämningar i Forsaskogarna

Vi är nu ute och granskar lämningar från de Skog och Historia-inventeringar som pågått tidigare i vårt län. Är just nu ett par dagar i skogarna runt Forsa. Fantastiskt fina lämningar och underbar skog att gå i. Vi har bland annat tittat på kolningsgropar, fångstgropar, tjärdalar, rösen, stensättningar och kolbottnar. Vi återkommer senare med flera rapporter från granskningsarbetet/IB

Grävning på Kårböle skans uppskjuten

Vi skulle ha grävt på Kårböle skans tillsammans med Kårböle byalag den här veckan. Nu har det tyvärr börjat snöa i nordvästra Hälsingland, och arkeologin skulle inte bli den bästa om vi satte igång där just nu. Så tillsammans med byalagets representant har vi beslutat att skjuta på fältarbetet till i april. Håll tummarna för snabb tjällossning!
/KE

Filmsnutt från Kungsbäck 2

En liten film där de tre stora stolphålen och tre mindre anläggningar grävs ut. Mot slutet tittar vi upp mot det stora gravfältet RAÄ 1, där det bland annat påträffats ett fint remändebeslag vilket syns på den andra bilden.

Filmsnutt från Kungsbäck nummer 1

Här en litet skakig rundvandring på den leriga grävytan i Kungsbäck där vi tar oss en titt på rännan efter husväggen, stolphål och en del annat.

Seminariegrävningen i Kungsbäck: järnåldershus!

Under tre otroligt regniga dagar grävde vi i Kungsbäck utanför Gävle med Högskolan i Gävle. Vid avbaningen med maskin kom det fram en ränna med sot, kol och kulturlager. När vi grävde i den i snitt och i plan visade det sig att det var en vägglinje till ett järnåldershus med stolpar i. Vägglinjerna passade väldigt bra ihop med en rad med stolphålspar som vi också hittade. Stolphålen inne i huset var stora och stensatta. Det var frågan om grova, takbärande stolpar. Vi hittade inte mycket föremål, men de här konstruktionerna räcker bra! Alla höll humöret uppe också trots att vädret var emot oss.

Stenålder aktuell i Valbo

Under sommaren har museet förundersökt flera neolitiska stenåldersboplatser (boplatser från yngre stenåldern, ca femtusen år sedan) i krokarna av Valbo köpstad. En förundersökning görs bl.a. för att ta reda på hur stor en fornlämning är till ytan och på djupet. Anledningen till förundersökningen var att det planeras för diverse byggnationer i området. Boplatserna ligger i dag 45-50 meter över havet, men för dryga femtusen år sedan låg boplatserna vid den dåtida kusten. Människorna har levt främst av säl och fisk. Vi undersökningarna hittades keramik med bl.a. gropintryck så kallad gropkeramik och brända ben. Benen är resterna efter de djur man jagat. Just nu är benen på analys för artbestämning och prover är inskickade för datering.

I nuläget vet vi inte om någon av de fem boplatserna kommer att slutundersökas framöver. 

 Bildtext: Bo Ulfhielm undersöker boplatsen Sofiedal 1 (Valbo 105:1). Boplatsen har varit känd sedan 1930-talet.

Ge inte upp!

Hej ni som är intresserade av det vi gör och som lämnar kommentarer: vi har väldigt mycket att göra nu, så vi kanske inte svarar på kommentarerna på en gång, men vi skall göra det så snart vi hinner. Är det väldigt angeläget så får ni gärna maila. Kontaktuppgifter på hemsidan!

Rapporten om Stortorget på gång

Snart är rapporten om den arkeologiska schaktmedverkan av ombyggnationen av Stortorget i Gävle klar. Projektet pågick åren 2009-2010. Rapporten kommer att läggas ut på hemsidan, här. Du kan också beställa den i pappersform på tel. 026-655642 eller av inger.eriksson@xlm.se.
/KE

Åter till Kungsbäck

När den nya vägen till Mackmyra whiskydestilleri skulle byggas förra sommaren kom en ”tårtbit” av järnåldern i dagen. På en sträcka av knappt 100 meter i den smala vägremsan undersökte Länsmuseet en järnframställningsplats, en vapengrav och ett boplatsområde med flera husgrunder. Du kan läsa rapporten "Järnålder i Kungsbäck" på www.lansmuseetgavleborg.se/kulturmiljö/rapporter.

Ett av de hus som påträffades fortsatte ut i schaktkanten av den planerade vägen, och kunde därför inte grävas ut mer än till en del.  Huset verkade vara en av de mest spännande anläggningarna i området. Den bestod av fyra kraftiga stolphål med stenskoning och en 14C datering tyder på att det kan ha byggts redan under folkvandringstid . Därmed skulle huset vara äldre än både järnframställningen och graven, och det äldsta huset av denna typ som undersökts i Gästrikland.

Nu i helgen den 21-23 september kommer vi återvända till schaktkanten och ta vid där vi slutade senast. Det har blivit möjligt genom ett samarbete med Högskolan i Gävle och kursen ”Gästrikland mellan arkeologi och historia”. Sista momentet i kursen blir en seminariegrävning förlagd till Kungsbäck. Förhoppningsvis kommer en massa ny kunskap om platsens äldsta bebyggelse.  Det verkar lovande: vid den påbörjade schaktningen har det redan blottlagts flera stolphål och två rännor som tycks ha samband med den byggnad som stod här för 1500 år sedan.

Välkomna på seminarium om uråldriga vägar den 20 november!

Den 20 november går vårt årliga arkeologiseminarium av stapeln. Förra året hade vi tema vattenvägar. I år handlar det om vägar genom by och skog. Det blir en spännande dag. Vi kommer att få lyssna till föredrag om hålvägar, byvägar, kavelbroar, processionsvägar från järnåldern och mycket annat. Det kommer också att handla om vägarnas betydelse i järnålderssamhället och deras betydelse för andra fornlämningar som gravfält och hus. Vi är inte riktigt klara med programmet, men sex föreläsare är inbokade. Välkomna till en superspännande dag!

Föreläsningar:

Helena Victor, fil. dr. arkeologi:  Vägens betydelse i det förhistoriska landskapet

 Vattenledernas betydelse diskuteras flitigt inom arkeologin. De förhistoriska vägarna glöms ofta bort eftersom de inte syns ovan mark och är svårare att hitta. Kommunikationslederna på land har emellertid också varit viktiga. Flera undersökningar under det senaste decenniet har visat att landvägar har haft stor betydelse som gränsmarkörer och för lokaliseringen av gravar och andra fornlämningar.

Jonas Wikborg, arkeolog, Societas Archaeologica Upsaliensis: En nyupptäckt processionsväg i Gamla Uppsala?

Arkeologiföretaget SAU har utfört arkeologiska utgrävningar i Gamla Uppsala. I samband med detta hittades lämningar som kan vara resterna efter en processionväg med tillhörande härdar i närheten av de kända gravhögarna. Vägen har i så fall använts vid processioner vid högtidligheter av olika slag. Jonas Wikborg berättar om grävningarna, spåren och tolkningarna.

Lars Andersson, arkeolog, Stockholms länsmuseum:  En bro mellan vikingatid och medeltid.

Jarlabanke var en uppländsk storman, som på 1000-talet e.Kr. ägde stora jordegendomar i Täby och Vallentuna. Jarlabanke och hans släkt förekommer på ett större antal runstenar i området, bland annat vid Jarlabankes bro. Hans egen gård låg troligen i närheten av nuvarande Täby prästgård. Han kan också ha haft en betydande roll i den lokala sjökrigsorganisationen. Lars Andersson berättar om Jarlabankesläktens bro- och vägprojekt i Täby på 1000-talet.

Ylva Stenqvist Millde, fil.dr. :Vägar inom räckhåll.

Ylva Stenqvist Millde har studerat vägsystem i områden långt från centralbygderna i södra Norrlands inland. Användandet av de lokala vägarna har varit mer flexibelt medan det ekonomiska, politiska och sociala resandet var en mer stabil samhällsföreteelse. Ylva Stenqvist Millde ger sitt eget perspektiv på resande i Södra Norrland under förmodern tid.

Nils Harnesk, arkeolog, Norrbottens länsmuseum: Kavelbroar på torra land? Ett norrbottniskt exempel.

Efter tips från allmänheten registrerade Norrbottens museum under 2010 åtta stycken kavelbroar i naturreservatet Marjamaa. Det var inte konstigt, kavelbroar återfinns och registreras i Norrbotten med jämna mellanrum. I myrmarker. Det som skilde kavelbroarna i Marjamaa från alla andra var dock att dessa låg på torra land, på den norra dalsidan av en trång och djup dal, Majakursu. Föredraget kommer att behandla fyndet och dess anpassning till ett för tekniken nytt sammanhang.

Fredrik Engman, arkeolog, Jönköpings länsmuseum: Jönköping tur och retur – Eriksgatan och andra vägar i Jönköpings län. Om Sveriges största hålvägssystem.

En hålväg är en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter samt erosion. Jönköpings centrala läge i södra Sverige har gjort att flera viktiga kommunikationsstråk möts här. Föredraget fokuserar på de bevarade spåren från äldre tiders färder, bland annat Eriksgatuleden, ett av landets bäst bevarade hålvägssystem. Här ligger hålvägarna i flera "filer" upp till nio i bredd. Även andra delar av de äldre färdvägarna lyfts fram, bl.a. de som framkommit vid arkeologiska undersökningar och georadarundersökningar i Jönköpings stad.

VÄLKOMNA! Anmälan senast 13 november till bo.sandberg@xlm.se. Se även www.lansmuseetgavleborg.se.

Gamla Gefle hägrar

Nu skall PEAB och Gävle Energi ta upp tre schakt i Gamla Gefle. Kanske kan man hitta rester av gammal bebyggelse i schakten. Det återstår att se!

Nu kan du ladda ned Pederboken!

Vi gjorde en vänbok till vår chef Peder som slutade i våras. De flesta av antikvarierna skrev varsin artikel. Det är artiklar om arkeologi, byggnadsvård, samlingar, konst och mycket mer. En del artiklar är rena forskningsarbeten medan andra summerar händelser och teman som ägt rum på museet under den period som Peder jobbat här (1982-2012). Nu har tidskriften Populär Arkeolog glädjande nog hört av sig och vill publicera delar av Inga Blennås artikel om skogsfinska rökugnar. Jättekul. Du kan ladda ned boken "Peder Mellander och museet" här: http://www.lansmuseetgavleborg.se/pages.asp?PageID=95&MenuID=1068.

Under ytan

På söndag går den årliga Kulturarvsdagen av stapeln. Den arrangeras över hela Europa och listan med aktiviteter hittar du HÄR. I år är temat "Under ytan". Under ytan i den steniga och grunda skärgården utanför Axmar finns ett helt bibliotek av skeppsvrak. Den som tittar noga kan läsa en 300-årig historia om järnbruket – berättad av redare, skeppsbyggare och sjömän.
Här finns också en speciell undervattensnatur, skapad i mötet mellan sött och salt vatten, och mer artrik och vacker än du tror. Detta kan du ta del av under ytan på hemsidan http://www.axmarbluepark.se/

Vill du titta under ytan på stående byggnader kan du besöka någon av länsmuseets aktiviteter i Långvind och Hålsjö på söndag, läs mer HÄR.

Datering av slaggvarp i Ålbo, Hedesunda

I projektet Tolv dateringar av slagg har vi daterat en slaggförekomst i Ålbo i Hedesunda, RAÄ 348:1 (www.raa.se/fornsok). Slaggen utgör lämningarna efter en järnframställningsplats och ligger vid Hedesundafjärden. Den är nu daterad av Ångströmlaboratoriet i Uppsala till tidsintervallet 690-750 e.kr., d.v.s. sen vendeltid-tidig vikingatid.

Ålbo är ett namn som för tankarna till den vikingatida kulten. Platser med "Ål-" och "Al-" i namnet är platser där man offrat, utfört ceremonier eller åkallat gudarna. Kanske har det haft med en helig lund att göra. Byn är anlagd under vikingatid eller tidigare. I Ålbo finns också bland annat järnåldersgravar och märkliga bassängåkrar. Det är en riktigt spännande plats, och det är mycket naturskönt där vid älvfjärden.

Arkeologidagen den 26 augusti i Valbo

En stenåldersboplats vid det dåtida havet

Visning av den cirka 5000 år gamla stenåldersboplatsen Sofiedal i Valbo, väster om Gävle.

Visning kl 13 och 14. Samling: Sofiedals herrgård, sedan promenad på cirka 200 meter till boplatsen.

Välkommen!

ARKEOLOGIDAGEN 26 AUGUSTI!!!

             ARKEOLOGIDAGEN  

            SÖNDAG 26 AUGUSTI:

ARKEOLOGI VID HÖGS KYRKA

14.00. I Församlingshemmet vid kyrkan: Länsmuseets arkeologer Katarina Eriksson och Inga Blennå berättar om de senaste årens grävningar vid Högs kyrka. Ta gärna med fika!

15.00. Visning av kyrkan och de medeltida ristningarna.

15.30. Kort avslutning på kyrkogården.

         Välkomna!!!

Seja Ozols - den heliga eken vid Seja

Den här eken vid gården Seja utanför Riga anses vara helig. Den är flera hundra år gammal. Det är vanligt att förälskade par gifter sig vid den här eken. Det anses bringa lycka. Klippet visar entusiasmen över denna enorma ek hos Artis Gustovskis, turistchef i Kuldiga i Kurzeme, och Juris Urtans, arkeologiprofessor vid universitet i Riga.

CULT IDENTITY: Incucalna Velnala - Djävulsgrottan i Incukalns

Djävulsgrottan i Incukalns har bildats med hjälp av en helig källa som springer ut där inne. Berget där grottan ligger är av mjuk lettisk sandsten, vilket gör att massor av människor färdas dit varje år för att rista sina namn i klippan. Grottan har fått sitt namn av bönderna i trakten, och har länge använts som en plats dit man kommer för att hela sig. Platsen har varit ett turistmål sedan 1800-talet.