Båtdelar funna på Kattvikskajen i Hudiksvall

Dykare från Sjöhistoriska Museet undersöker fyndområdet. 

Vid de fortsatta grävningarna på norra delen av Kattvikskajen har vi hittat delar efter en båt. De delar som hittats är så kallad spant, vilket kan sägas vara båtens revben, och bordläggning, som är delar av båtens sidor och botten. Arkeologer från Sjöhistoriska Museet har varit på platsen för att se på fynden. Den dykare som gick ner hade ingen sikt alls utan fick känna sig fram. De delar som hittades satt fast i dyn och fick tas upp med hjälp av grävmaskin. 

Delar av den funna båten. 

Den huvudsakliga koncentrationen av delar låg inom ett cirka 5x5 meter stort område. De delar som hittades kommer troligen från en och samma båt, även om inte samtliga delar finns bevarade. De brottytor man kunde se har troligen uppkommit vid tidigare arbeten på den här platsen.  Senast man schaktade här var över femtio år sedan och båtdelarna skadades redan då.

Båtdelarna tas upp ur vattnet med hjälp av grävmaskin.

En karta från 1600-talet visar bland annat att det tidigare funnits sjöbodar på platsen. Vi vet ännu inte hur gammal båten är men den skulle kunna vara från den tiden. Det är också oklart hur båten har sett ut och hur stor den varit. De hittade delarna tyder på att den kan ha varit så bred som 4-5 meter och upp emot 15 meter lång. Vi ser fram emot resultaten från analyserna!

Spant från den hittade båten.

Pålar på Kattvikskajen

Nu renoveras delar av Kattvikskajen i Hudiksvall. Norra delen av kajen ligger inom ett fornlämningsområde som utgör staden Hudiksvalls äldre läge (Hudiksvall 1:1). En karta från 1600-talet visar att det låg sjöbodar i norra delen av området och att stadens staket fanns i anslutning till dem. Kartan visar också att det stått pålar som spärrat av infarten till hamnen och lämnat bara en mindre öppning för genomfart.

Kartan från 1600-talet är rektifierad och lagd ovanpå ett ortofoto från idag. Den blå linjen visar fornlämningsområdets begränsning. 

Vid arbetet på kajen har ett flertal stolpar schaktats fram. Flera av dem har en spetsad avslutning, bilade för hand med tydligt synliga yxhugg. Sannolikt har konstruktionen gjort att stolparna stått stadigare. Det är oklart vilken funktion pålarna haft. De är välbevarade eftersom de stått syrefattigt i bottenmaterialet och det är inte möjligt att direkt avgöra dess ålder.  Nu har prover tagits från ett par av dem för att en datering ska kunna göras med hjälp av dendrokronologi. 

Så kallade dendroprover sågas ut ur några av pålarna.

Pålar med spetsad avslutning.

Ny rapport: Vatten- och avloppsledning i Utvalnäs

Länsmuseet har gjort en schaktövervakning vid en plats för ett äldre hamnläge med tillhörande hamninlopp, Gävle stad RAÄ 225. Kontrollen gjordes i ett nydraget ledningsschakt mellan Engeltofta och Harskär. Det visad sig att hamninloppet troligen varit naturligt men däremot rensats för att hållas öppet. Inga äldre anläggningar hittades/IB

Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se.   

Kulturlunch om inventering på Vitgrund

 

Kulturlunch med soppa: Mysteriet på ön Vitgrund

Bo Ulfhielm, Länsmuseet, berättar om fynd som kastar nytt ljus över Gävlefiskarnas liv.  

Under flera hundra år var Vitgrund ett av Gävlefiskarnas säsongsfiskelägen. Nu är det länge sedan det sista huset på ön försvann och Vitgrund-Norrskär är idag ett naturreservat. Hösten 2013 inventerades öarna av arkeologer från Länsmuseet. Ett stort antal forn- och kulturlämningar påträffades. De ger en spännande inblick i livet på ön, men vållar också en del huvudbry! Vad fanns egentligen här före Gävlefiskarna? Vad har labyrinten använts till? Och vad är det för hus som inte finns med på några kartor?

Dessutom, ett nyupptäckt skeppsvrak utanför Timrå kan lära oss mer om Gävlebornas fjärrfiske!

Efter föredraget, som håller på ca 30 minuter, serveras en värmande soppa i Kafé Rettig. Kaffe och kaka ingår.

Plats: Länsmuseet Gävleborg, Södra Strandgatan 20, Gävle.
Kostnad 90 kr. Enbart föredrag 40 kr. OBS! Begränsat antal lunchplatser, kan ej förbokas.

 

En vårutflykt till bronsålderns kustlandskap

Våren vill inte riktigt infinna sig. Snön ligger fortfarande djup på många håll. Detta skapar vissa problem för oss arkeologer. Otåligt väntar vi på att snön skall smälta undan så att grävsäsongen kan börja. Våren är också den bästa tiden för inventering, innan växtligheten tar sig och grönskan åter skyler de mer diskreta fornlämningarna.

Jag kunde inte vänta. Jag ville se några bronsåldersmiljöer i Gävle och inte minst förbereda en skyltning av den ena.

Bronsåldersröse (RAÄ Gävle 318) täckt av snö. Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013

Åker man österut från Brynäs på Furuviksvägen så kommer man snart till Bomhus. Här finns intill vägen på vänster sidan en naturstig; Signalberget. Precis invid parkeringen ligger ett av Gävles största bronsåldersrösen, 20 meter i diameter. I närheten finns också två mindre stenrösen. Detta är en flitigt besökt lokal men jag skulle också vilja tipsa om ett annat område, kanske ett bra tips för en kommande vårutflykt?

Det största bronsåldersröset på Signalberget (RAÄ Gävle 24). Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013

Fortsätt österut på Furuviksvägen. Vid Graneberg ansluter en pipeline för vatten på vägens högra sida. Innanför denna finns ett skogsområde med en fin bronsåldersmiljö bestående av ett 15-tal bronsåldersrösen. Det finns några avtagsvägar in till höger, men för tillfället är det bäst att parkera på höger sida direkt innan vägen ned till badplatsen på vänster sida. Ta sedan bron över pipelinen och utforska området åt söder och sydväst. 

Karta över gravmiljön vid Sikviken. Kustlinjen ligger vid 20 meter över dagens havsnivå. Längre ut syns dagens kustlinje.

Rösena ligger placerade på ett likartat sätt i landskapet och det är tydligt att det fanns bakomliggande idéer kring var rösena skulle byggas. Tar ni er tid att leta på dessa rösen märker ni snart detta mönster i landskapet och kan börja skönja rösenas läge i det dåtida kustlandskapet. Om upptäckarlusten faller på kan ni med denna nya kunskap om bronsålderns landskapsmönster bege er ut i skogarna på andra håll i länet och leta stenrösen. Tänk på att hålla er inom 20-35 meter ovanför dagens havsvattenyta. Det finns en databas för Sveriges alla kända fornlämningar och denna går att finna digitalt (http://www.raa.se/fornsok). Långt ifrån alla fornlämningar är registrerade och nya påträffas hela tiden. Så möjligheten finns att upptäcka ett tidigare okänt bronsåldersröse. Glöm inte att meddela länsmuseet om detta.

Ett av kuströsena i Sikviksområdet (RAÄ Gävle 311). Denna dag gjorde snön att man lättare kunde förstå hur landskapet såg ut vid tiden för byggandet av röset. Större delen av det vita i bakgrunden var då en skyddad havsvik. Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013. 

/Joakim Wehlin

KOLLA IN: Cult Identity: Labyrinten på Gran

Ön Gran i Nordanstigs kommun ligger långt ute till havs, ungefär en mil ut från kusten. Dit kan man ta sig med båt från Mellanfjärden i Jättendal. Ön är naturreservat och har ett rikt växt- och fågelliv. På Gran finns en fin labyrint. Den ingår i kultplatsrutten i Cult Identity. Labyrinterna har anor i bronsåldern och kommer från början från medelhavsområdet. Längs Sveriges kust finns ungefär trehundra labyrinter. Det har sagts att labyrinterna har lagts för att främja fiskelyckan, men det är också vanligt att det berättas att de har lagts för att fånga in stormar. De har en öppning där stormen far in, och sedan har de olika planlösningar som är till för att hindra stormen från att hitta ut igen. På Gran finns övernattningsstugor man kan hyra. Besöker man ön får man garanterat en fin kultur- och naturupplevelse.