Boksläpp av "Makt och kult i Hög"

Rapporten från de arkeologiska undersökningarna i Hög har kommit! Välkommen söndag 13/11 klockan 12 då rapporten presenteras i Åsaks bönhus i Hög (intill Högslogen och snett mittemot macken i Hög). Presentationen sker efter högmässan, i samarbete med Hög och Forsa församling samt Högs hembygdsförening.

Hela den samlade miljön i närheten av Högs kyrka vittnar om en högstatusmiljö. Det finns storhögar från järnålder, gravfält och ensamliggande gravar. Det finns även en daterad medeltidskyrka, runstenar, en kungsgård och lösfynd av bronsföremål från Romarriket. Medeltida dokument nämner också att ting har hållits i Hög. 

Vid undersökningarna med markradar hittades ett intressant område öster om kyrkan. Den arkeologiska utgrävningen visade att platsen utgörs av en stor stenkrets av ställda stenar. Stenkretsen är 16 meter i diameter. I stenkretsen finns ett mäktigt lager av rödockra, en järnhaltig jord. Precis i anslutning till stencirkeln finns spår av en härd som daterats till 1150-1270 e.Kr. Med hjälp av den samlade miljön och de nya fynden kan vi nu med stor säkerhet säga att vi hittat platsen för tinget i Hög.

kontakt: Inga Blennå, 026-65 56 73, inga.blenna@xlm.se 

Arkeologidagen 2016

Mera information finns på hemsidan: www.lansmuseetgavleborg.se 

Nya spännande 14C-dateringar från Hög!

I slutet av förra veckan kom några analyssvar på kolprover vi skickat till Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Det gällde två härdar och ett grophus från en yta som för oss går under namnet "hantverksområdet" intill Tegelhögen och Hornån i Hög. Vi undersökte denna yta med ett flertal anläggningar inom projektet Cult Identity våren 2012. Anläggningarna bestod av två grophus, ett antal härdar och en massa stolphål. Vi tog nogsamt prover av alla de slag ur anläggningarna. Det är alltid med bultande hjärta som man öppnar de stora vita kuverten från Ångströmlabbet. Och den här gången blev det en riktig jackpot. Läs mer här nedan!

    

 

 

Grophuset A 240 syns i plan i den övre bilden. Det kan vara svårt att se, men det brukar vara en rundoval nedgrävning med stolphål i varje "hörn". Grophuset har nu fått en datering som med 68 % säkerhet ligger i intervallet 360-280 f.Kr. Med 95 % säkerhet ligger dateringen i intervallet 380-170 f.Kr (Ua 46924). Vi är därmed nere i den allra äldsta järnåldern, nästa nere i bronsålder. . Det var längre tillbaka än vad vi hade vågat hoppas på.

Vi har lånat bilden på rekonstruktionen av grophuset från Wikipedia, den finns i den här länken.

 Åtta sådana här (likadana) härdar låg inom hantverksområdet. När vi grävde ut ytan pratade vi om att de här åtta härdarna måste ha anlagts för ett och samma syfte, eftersom de var så lika varandra. En av dem, A 248, ligger med 68 % säkerhet i tidsintervallet 540-390 f.Kr. Med 95% säkerhet kan den dateras till 750-380 f.Kr. (Ua 46925). Då är vi nere i sen bronsålder. Därmed förefaller det klargjort att människor bott här sedan bronsåldern. Rent teoretiskt kan man ha bott på den här platsen vid Hornån sedan yngsta stenålder, med tanke på att kanten ut mot å-ravinen ligger 38 meter över nuvarande havsnivå. De här dateringarna är de äldsta lämningarna efter järnåldersbosättningar vi har i hela länet. Dessutom har vi fått bronsåldersdateringar, vilket är extra roligt eftersom bronsåldern är en ganska anonym period i fornlämningsmaterialet. Det här styrker vår uppfattning om att Hög är en viktig plats. Den ätt som ligger begravda i storhögarna har sannolikt bott här i flera hundra år före högarnas tillkomst, och kanske ännu längre. Så roligt!

I utkanten av hantverksområdet och boplatsen vid Tegelhögen har vi så plötsligt en härd som använts i slutet av 1000-talet e.Kr, d.v.s. ungefär 1500 år senare. Härden är därmed samtida med den stencirkel strax söder om Kungshögen som vi tolkat som den vikingatida tingsplatsen/kultplatsen och som vi också daterat till slutet av tusentalet. Enligt ortnamnsforskaren Stefan Brink har området med stor sannolikhet fått sitt namn efter tingsplatsen och Kungshögen. Nu får vi fundera på varför den här härden låg just här. Det låg brända ben i den, så det verkar som om man har lagat mat på den.

Nya dateringar får en alltid att utvidga sitt tänkande och ger nya tolkningsmöjligheter. Jättespännande tycker vi! 

/KE

Smide i Hög på hundratalet efter Kristus: ny rapport

I vårt arkeologiprojekt om området vid Högs kyrka utanför Hudiksvall försöker vi reda ut några frågor kring storhögarna och den tidiga historien. detta ingår i vårt kultplatsprojekt Cult Identity. Ett par frågeställningar rör de gamla grävningarna i området. Kungshögen grävdes ut på 1930-talet och Tegelhögen undersöktes ungefär tjugo år senare. I Tegelhögens fyllning hittades järnslagg. Vi har undrat om slaggen kom från framställning av järn, eller från smide. Skulle slaggen komma från järnframställning ("blästbruk") så skulle det innebära att vi fick flytta tillbaka dateringen av introduktionen av järnframställning i Hälsingland med ungefär trehundra år, till hundratalet efter Kristus. De tidigaste kända spåren efter blästbruk fanns på Björkaboplatsen utanför Hudiksvall, från fyrahundratalet eller något senare. Det har påträffats slagg i en tomtning på Hornslandsudde, daterad till 200 e.Kr., men det är smidesslagg. 

Fynden från Kungshögen finns på Hälsinglands museum. Vi fick låna ett par slaggstycken för att skicka dem till analys hos UV GAL (Gearkeologiskt Laboratorium) i Uppsala. Nu har rapporten kommit, och det är utan tvekan smidesslagg det är frågan om. Ett av stycken är en smidesskålla, och alla bitar har bildats från upphettat järn i en ässja när någon smitt. Därmed vet vi att det förekommit järnsmide någonstans i närheten av Kungshögen före det att hövdingen gravlagts där på hundratalet. men var fanns smedjan och ässjan? Vi har inte hittat något när vi letat i samband med undersökningarna. Kanske låg den på andra sidan om vägen? 

Vi vet inte när järnsmidet introducerades i Hälsingland, men nu har vi i alla fall en rad fakta som visar att det var kring Kristi födelse. Det var ofta de ledande ätterna i samhället som var först i metallhanteringen. Möjligtvis kan man nu lägga smidet till en av den här ättens försörjningsgrenar tillsammans med pälshandel och textilhantverk. Men vem var smeden? Ju fler svar man får, desto fler frågor får man på köpet...

/KE

Myt och förändring: seminarium

I går höll vi ett seminarium tillsammans med Högskolan i Gävle, länsstyrelsens kulturmiljöenhet och ett par forskare i arkeologi och namnskick. Det var upptakten till ett projekt vi kommer att jobba med under ett par år. Det handlar om myter, om hur människor skapar berättelser om sin tillvaro, och hur myterna och berättelserna förändras när människorna tillvaro förändras. Vi kommer att förankra arbetet i platser i länet, och vi hoppas att vi kan göra en publikation och kanske en vandringsutställning. Vi vill också gärna koppla ihop det med den strategi för kulturmiljöerna i länet som vi tagit fram tillsammans med länsstyrelsen (strategin finns på våra hemsidor).

Olof Sundqvist vid HIG berättade om vad en myt egentligen är. Per Vikstrand som doktorerat på ortnamn och heliga platser berättade om myter i ortnamn och ortnamn i myter. Torun Zachrisson, fil.dr. i arkeologi vid Stockholms universitet, berättade om smeden Völund och myten kring honom under järnåldern, och om en Völundsfigur som påträffats i Uppåkra utanför Lund. Sara Duppils berättade om olika myter hos subkulturer i Norden. Lars Mårtensson berättade om Uppsala-Eddan.

Vi arkeologer från länsmuseet berättade om varsin plats i länet, om hur man kan se myter och förändring av myter i arkeologiska material eller på en plats. De platser och fynd vi berättade om var:
- Järvstagravfältet utanför Gävle, en övergång från hedniskt gravskick till den kristna seden.
- Om seden att deponera slagg i stolphålen till järnåldershus i Gästrikland.
- Om Fiskebybåten från Hälsingtuna och myten om båten under bronsåldern.
- Om Hög utanför Hudiksvall, om myten om ett maktcentra, och om hur den myten sedan glömdes bort.

Vi hoppas på en lika spännande fortsättning i projektet!

/KE

Trefaldighetskällan i Hjortsta

Trefaldighetsafton infaller en vecka efter pingst och firades tidigare med stora festligheter. Då brukade man gå till bygdens trefalldighetskälla och dricka eftersom vattnet just den kvällen ansågs särskilt hälsobringande. Källor med magiska krafter rinner alltid mot norr eftersom det ansågs vara det ondas hemvist och dit kunde till exempel sjukdomar återföras.

I Hjortsta, i Hög, finns en fin Trefaldighetskälla med vatten som rinner mot norr. Fortfarande under tidigt 1800-tal hämtades vatten från källan just vid Trefaldighetsafton. Vattnet i källan är verkligen friskt och gott, även en vanlig dag i april/IB

Fynd från Tegelhögen i Hög

I dag har vi varit och tittat på fynden från Tegelhögen i Hög utanför Hudiksvall. Tegelhögen är en storhög som grävdes ut på 1950-talet. Fynden förvaras i Järnåldersmagasinet på Historiska museet i Stockholm. Vi kollade igenom alla fynden och fotograferade dem. Vi jobbar ju med ett stort EU-projekt, Cult Identity, som syftar till att skapa en rutt med hundra gamla kultplatser längs länets kust. Hög är en av platserna i rutten. Som ni kanske hört och sett har vi jobbat en del med att få fram så mycket som möjligt om platsen för att kunna göra bra och innehållsrika skyltar att sätta upp där.

I Tegelhögen låg en kvinna med rika gravgåvor exempelvis i form av importföremål från romarriket. Exempelvis hade hon fått en dryckesbägare i glas med sig. Inhemskt glas fanns inte vid den här tiden. Bland fynden finns även en kam tillverkad av ben (ett statusföremål) och en del keramik.

Tegelhögen ligger alldeles intill det hus som vi grävde i somras och höstas, som hade brunnit någon gång under sent 200-tal. Kvinnan i Tegelhögen har ansetts vara begravd någon gång på 300-talet e.Kr. Vi tänker nu datera ett par fragment av hennes ben med hjälp av 14C-metoden för att se hur begravningen egentligen förhåller sig till huset som brann.

Bilderna visar några fynd från Tegelhögen. Ovanifrån ett fragment av ett dekorationsföremål i brons, kanske någon typ av beslag). hopsmälta skärvor av importerat glas, fragment av keramikbägare samt delar av en benkam (ett statusföremål).
/KE

Arkeologi till lunch på museet...

....eller en kväll på Harmångers bibliotek? Länsmuseets vårprogram hittar du HÄR. Kulturlunchen på tisdag, 14/2, tar sin utgångspunkt i Kråknäsjärnen och leder sedan vidare fram till dagens järnhantering. Tisdag 20 mars berättar vi om den arkeologiska undersökningen i Kungsbäck vid en kulturlunch. Onsdag 17 april befinner vi oss på Harmångers bibliotek och pratar om det arkeologiska arbetet vid Högs kyrka. Välkomna!

Vi kommer strax att påbörja planeringen av sommarens och höstens aktiviteter. Vad skulle du vilja att vi erbjuder då? Skriv gärna dina tankar och önskemål som en kommentar!

Marsmänniskorna anfaller!

Avdelningschefen för ekonomiavdelningen på länsmuseet samt två av hennes närmaste kom upp till Hög från Gävle för att hälsa på och titta vad vi gjorde i fält. Ett berömvärt initiativ, tycker vi. Dock hade vi ett hinder att övervinna på vägen ut till täkten, eftersom lilldrängen i grannbyn for omkring och spridde flytgödsel överallt i åkern just i dag. Det var den kladdigaste åker vi sett. Det var sannolikt att deras skor skulle bli totalförstörda om de gick i det smetiga gödslet. Rådigt inhandlade de plastkassar på Coop, knöt dem om fötterna, och sedan gav de sig iväg ut på täkten. Ännu ett bevis på att en gävleborgare inte ger upp i första taget!

Den besvikne men rådige grävmaskinisten

Gert blir besviken ibland när han inte hittar något åt oss. Då tar han ibland egna initiativ!

Den fabulerande grävmaskinisten del 2

Gert, grävmaskinisten från Enånger, fortsätter sitt tolkande av livet på järnåldersgården i Hög vilken beboddes cirka 300 efter Kristus. Du behöver Adobe Flash Player för att se filmen.

Motspänstiga mössor från Hudik

Vi har fått kepor och toppluvor av turistbyrån i Hudik. Jättebra! Vi blev jätteglada. Vi har haft dem hela säsongen. Det är bara det att toppluvorna har en tendens att åka upp och sätta sig på toppen av huvudet (kanske är det därför de kallas just "toppluvor"). En stund efter det att man satt på sig den ser man ut som en otillräknelig trädgårdstomte. Detta fenomen drabbade även medlemmar av referensgruppen i Hög i går.

Vävtyngder i brunnet stolphål i Hög!

Vi snittar stolphål och härdar i järnåldershuset i Hög så det står härliga till. Huset har brunnit. Det var nog därför det övergavs. Vi har flera lutande stolphål i huset. Vi vet inte än om stolparna rasat i samband med branden eller om de har lutat hela tiden. Vi vet inte heller än varför de i så fall har lutat. I botten på ett av de brunna stolphålen hittade vi i dag en hel hög med vävtyngder i lera, tyngder som hållit ned vävtrådarna så att det gått att stoppa in garn eller annan tråd mellan dem. Det var otroligt kul att göra ett riktigt fynd eftersom det varit litet tunt med det i schaktet hittills. Det har alltså vävts i huset för 1800 år sedan. Vi sa till varann att det kanske var den kvinna som låg begravd i Tegelhögen intill som vävde där. Det kändes som om avståndet till 300-talet efter Kristus blev litet kortare.

Den fabulerande grävmaskinisten

Vår favoritmaskinist Gert har sin egen syn på och sina egna idéer kring det vi hittar i Hög. Se hans funderingar om en härd som vi hittade i schaktet. Du behöver insticksprogrammet Adobe Flash Player 11 för att kunna titta på klippet.

Referensgruppsträff i Hög

Vi drog ihop en referensgruppsträff i Hög. Kul att diskutera våra grävningar och strategier med ett gäng erfarna arkeologer och konsthistoriker med stor kunskap om kultplatser och Norrlands järnålder och medeltid. Från vänster Mats Mogren, Anders Holmstedt, Lars Nylander, Maria Björck (länsmuseet), Magnus Källström, Ola George, Bosse Ulfhielm (länsmuseet), Inga Blennå, Elisabet Sandqvist samt Mathias Bäck.

Vi fortsätter gräva järnåldershuset i Hög

Den här veckan och nästa gräver vi vidare i järnåldershuset i Hög. Vi tror att det är en s.k. hallbyggnad. I tisdags började vi schakta och det kom fram en hel del stolphål och härdar, 25 stycken anläggningar hittills. Vi vill försöka avgränsa huset och få ett grepp om hur det har sett ut på platsen. Sedan skall ju alla anläggningar snittas och dokumenteras också. Vi gräver, fotar och ritar för brinnande livet. I hagen ned mot Hornån står ett gäng ungtjurar och stirrar melankoliskt på oss.

Den mest intressanta anläggningen hittills är en härd som vi snittade mitt på dagen. Profilen syns på bild här. Först har man anlagt en cylindrisk grop som man anlagt en härd i och eldat ett tag. Sedan har man bestämt sig för att göra om härden litet, lagt i ett golv eller en infodring av lera och sedan eldat på det/den. Vi har tagit kolprover för datering ur båda kollagren för att försöka se hur lång tid härden använts. Vi hoppas på andra spännande överraskningar i de andra anläggningarna.

ARKEOLOGIDAGEN GÄVLEBORG 2011

På söndag är det den av Riksantikvarieämbetet utlysta Arkeologidagen. Länsmuseet Gävleborg har ett arrangemang denna dag: en rundtur kring Högs kyrka utanför Hudiksvall. Vi kommer att gå runt och berätta om vårt kultplatsprojekt Cult Identity, var vi grävt, hur vi tänkt och varför. I början av juni hittade vi resterna av ett långhus (en hallbyggnad) från äldre järnålder där, och detta kommer vi att berätta mer om. Välkomna att samlas vid klockstapeln i Hög klockan 14.00 på söndag den 28 augusti!

Arkeologi i sommar

I sommar erbjuder länsmuseet några visningar av den arkeologiska utställningen ”Spår av liv” i Gävle och öppet hus i samband med arkeologiska undersökningar vid Holm gård i Harmånger och Hög utanför Hudiksvall. Torsdag 14/7 och 28/7 kl. 13 är ni välkomna till museet i Gävle, söndag 14/8 kl. 10-17 till Holm gård och söndag 28/8 kl. 12 till Hög! Mer info kommer på hemsidan.

Sista veckan i Hög: ett järnåldershus!!!

De sista skälvande dagarna i Hög hände det som vi längtat efter: vi hittade resterna av ett långhus! En hallbyggnad. Det bara dråsade fram anläggningar i form av härdar och stolphål. Här har vi kanske vår kultbyggnad. Vi snittade anläggningar som besatta och hann precis färdigt innan det var dags att plocka ihop och fylla igen schaktet. Markägaren skall nämligen släppa sina kor på bete där. Vi planerar att fortsätta till hösten. Till dess får vi ägna oss åt dateringar och analyser av olika prover.

Runfynd nr 2 från medeltiden i Hälsingland

Förra veckan besökte Magnus Källström, runexpert på Riksantikvarieämbetet, de arkeologiska undersökningarna länsmuseet gör vid Högs kyrka. Anledningen till besöket var att titta på de runristningar som hittats 2001 på takstolarna till Högs kyrka. Sedan tidigare är endast ett fynd med medeltida runor känt från Hälsingland, nämligen på Delsbo-ringen. Läs på K-bloggen hur det gick till när Magnus och Lars Nylander från Hälsinglands museum hittade ännu fler ristningar på takstolarna!

Foto: Anna Sundberg, Länsstyrelsen