Trädgårdarna i Axmar Bruk

  

Detalj ur kartan från 1884. Det röda rektangulära byggnaden i bildens övre del är växthuset. Framför huset finns flera grusgångar. Den blå cirkeln visar ingången till trädgården där stenfundament till grindstolpar hittades.

   

Förra årets arbeten i Axmar Bruks trädgårdar finns nu samlade i en rapport, Vårdprogram för två trädgårdar i Axmarbruk. I år har vi gjort nya undersökningar i trädgårdarna. Maria Flink har kompletterat sin växtinventering och i mitten av maj gjorde Pär Karlsson och Johan Stenvall från Arkeologerna en fotodokumentation av trädgårdarna. Över femtusen fotografier har tagits och de kommer att sammanfogas till en 3D-bild av hela ytan.

Under veckan som gått har Karin Lindeblad från Arkeologerna och Inga Blennå från Länsmuseet gjort arkeologiska undersökningar i trädgårdarna. Fokus har legat på att hitta de grusgångar som funnits framför det före detta växthuset. Trädgården har varit en köksträdgård med ett system av gångar. Några av dem kan man se på en karta från 1884 men gångarna har ändrats under åren och alla sträckningar finns inte dokumenterade i kartorna. Tre grusgångar hittades men bara två av dem fanns upptagna på kartan från 1880-talet. Gångarna utgjordes av gulbrunt grus och framträdde tydligt mot den omkringliggande mörkare jorden.

 

Här låg ingången till växthusträdgården år 1884. Grusgången syns som ett ljusare stråk som ligger i öst-västlig riktning, parallellt med växthuset. På båda sidor av ingången finns stenfundament efter grindstolparna.   

Under grässvålen vid trädgårdens sydöstra gräns hittade vi en av grusgångarna. Den var nästan fyra meter bred och det fanns stenfundament efter stolpar på båda sidor om gången. Där har en grind suttit som markerat trädgårdens entré. Och resterna av den hagtornshäck som växer söder om växthuset har sannolikt sträckt sig ända fram till ingången.   

Karin Lindeblad rensar sektionen i kålgården väster om växthuset.

Väster om växthuset fanns en kålhage markerad på en karta från år 1820. På platsen har under senare tid funnits ett numera igenlagt potatisland. Vid schaktningen hittade vi ett djupt lager matjord och under fanns lagren i den gamla kålgården kvar. Spännande!   

Nytt besök i Axmar trädgårdar

Nu har vi gjort ett nytt fältbesök i Axmarbruks trädgårdar. Vi har dokumenterat blommande växter och Maria Flink har pratat med ortsbor om tidigare planteringar, växter och bebyggelse.  Nu gjordes också en så kallad georadarundersökning av Pär Karlsson från Arkeologerna. Föreningen Hyttan, som sköter om hela anläggningen, hade hjälp oss genom att slå gräset i de delar av trädgårdarna som vi skulle undersöka. 

Georadarundersökning av den trädgård som legat vid den så kallade herrgårdsbyggnaden

Georadar fungerar ungefär som en röntgen där man kan se vad som finns under grässvålen. Men först måste den insamlade informationen bearbetas och därefter hoppas vi få en bild över hur trädgårdarna varit uppbyggda med exempelvis gångar och rabatter. Det kommer sedan att hjälpa oss i planeringen av den arkeologiska undersökningen som ska göras i september. Titta på ett inslag från SVT Gävleborg. 

Vi hade ännu en fin och givande dag i Axmar och nu ser vi fram emot höstens grävningar/IB

Axmarbruks trädgårdar

Det gamla orangeriet kallades också för växthuset. Framför byggnaden låg trädgården.  

Axmar Bruk är en fin kulturmiljö som också är ett av länets, och Gästriklands enda, kulturreservat. I reservatet finns bland annat ett orangeri (som nu är ombyggt till bostad), dammar och kanaler, kvarn, lusthus, hytta, rostugn och flera lämningar och grunder efter tidigare byggnader och anläggningar. I kulturreservatet ingår inte bara bruksmiljön utan också en undervattenspark, i havet utan för Axmar, med flera skeppsvrak (se www.axmarbluepark.se).

Orangeriet till vänster med trädgården framför. Bilden är från slutet av 1800-talet.  

Axmar Bruk anlades 1671 och i mitten av 1700-talet byggdes en herrgård med tillhörande trädgård. Cirka hundra år senare, då en ny hytta byggdes öster om dagens landsväg, uppfördes också en ny stor herrgårdsbyggnad som kallades Slottet. I anslutning till byggnaden anlades den så kallade engelska parken och även ett orangeri med tillhörande trädgård. Det tidigaste bruksområdet låg samlat i området där parken ligger idag. Herrgården och Slottet revs på 1950-talet respektive år 1970. 

Växtinventeringen utförs av trädgårdsantikvarie Maria Flinck. 

Länsstyrelsen har beslutat att ta fram ett vårdprogram för trädgårdarna i området. Arbetet kommer att göras av Arkeologerna vid Statens Historiska Museer i samarbete med en trädgårdsantikvarie och Länsmuseet Gävleborg. Vi har nu gjort det första besöket på platsen, en växtinventering tillsammans med trädgårdsantikvarie Maria Flinck. Trädgårdarna är i det närmaste igenvuxna, med undantag av några få rabatter. Vi vet inte mycket om trädgårdarna, vad som odlades och hur de var anlagda. En del går att se på äldre fotografier som trädgårdsgångar, vissa träd och buskar, fruktträd och bärbuskar samt några rabatter. Vid växtinventeringen hittades bland annat perenner som pioner, gullvivor, stormhatt och riddarsporrar, vårlökar av pärlhyacint och narcisser, prydnadsbuskar som syren, mispel, kornell och schersmin, vresrosor, rabarber, vinbärs- och krusbärsbuskar, körsbärs- och äppelträd.

Narcisser och pärlhyacinter i en av de fortfarande synliga rabatterna framför orangeriet. 

Nästa steg i arbetet blir att göra en georadarundersökning för att hitta gångar, rabatter och andra strukturer i trädgårdarna. Och i höst kommer en arkeologisk undersökning att göras för att ge en ännu tydligare bild över hur trädgårdarna sett ut och använts/IB