I dag har vi retrodag på jobbet. Loppiskläder/vintagekläder, resegrammofon, kafferep med fyrtiotalskakor (alltså inte bakade på fyrtiotalet utan sådana som var poppis då). Tyvärr kommer bilderna inte ut förrän nästa vecka, men då kan vi visa hur snygga vi var och hur goda kakor vi åt.
GLAD PÅSK önskar arkeologerna vid Länsmuseet Gävleborg!
onsdag 31 mars 2010
Ny rapport om övergivna gårdslägen
Vår arkeolog Inga jobbar med projektet Hälsinglands medeltid. Inom ramen för detta har hon gjort en förundersökning för att ta reda på om man kunde hitta medeltida bebyggelselämningar med hjälp av historiskt kartmaterial från Bergsjö och Gnarps socknar i Nordanstigs kommun. Hon har gjort detta tillsammans med Gunvor Gustafson (den otroligt duktiga Gunvor) vid Hälsinglands museum. Rapporten kan beställas hos Inga på tel 0650-10695.
Det visade sig att det på kartorna ibland finns mindre kullar utritade intill åkerområdena. På vissa av dessa platser finns järnåldersgravfält. Inga och Gunvor har valt ut platser att studera med ålderdomliga strukturer som kan visa på ett tidigare och ett senare gårdsläge. Dessa har också järnåldersgravar intill. De har försökt hitta en kontinuitet mellan järnåldersbosättningarna och bebyggelsen under 1600-talet. De har velat studera hur bebyggelselägena förändrats över tid.
Något som försvårade det hela var att det fanns många sentida störningar på dessa platser, och att många platser uppodlats sedan kartorna ritades och därför ser annorlunda ut i dag. Slutsatsen blev att det i detta fallet inte fungerade med denna metod på det här materialet. Det måste därför sökas nya vägar till kunskap och förståelse om den medeltida bebyggelseutvecklingen.
Det visade sig att det på kartorna ibland finns mindre kullar utritade intill åkerområdena. På vissa av dessa platser finns järnåldersgravfält. Inga och Gunvor har valt ut platser att studera med ålderdomliga strukturer som kan visa på ett tidigare och ett senare gårdsläge. Dessa har också järnåldersgravar intill. De har försökt hitta en kontinuitet mellan järnåldersbosättningarna och bebyggelsen under 1600-talet. De har velat studera hur bebyggelselägena förändrats över tid.
Något som försvårade det hela var att det fanns många sentida störningar på dessa platser, och att många platser uppodlats sedan kartorna ritades och därför ser annorlunda ut i dag. Slutsatsen blev att det i detta fallet inte fungerade med denna metod på det här materialet. Det måste därför sökas nya vägar till kunskap och förståelse om den medeltida bebyggelseutvecklingen.
Etiketter:
Hälsingland,
medeltid,
rapporter
Överdrivet skottande på Fogdegården
Vi har haft ett snöberg på gården här på Fogden på Brynäs ett tag. Rätt som det var började det töa fram grejer ur det där snöberget. Vi trodde först att det var våra såll som blivit stulna och slängda där. Men icke! Det är våra utemöbler som blivit ivägskottade under den värsta snöyran och hamnat i snöhögen! Det är bara kaffeved kvar av dem. Vad skall vi nu sitta och dricka kaffe på i vårsolen, undrar vi? Vi får hoppas att någon person hos vår hyresvärd kommer sättandes med nya möbler. Håll tummarna! Och behöver någon litet ved vet ni var det finns att hämta!
onsdag 24 mars 2010
Tomtar i skogen!
Rapporten om Hallboviken i Hög börjar bli klar (se tidigare inlägg). Det diskuterades vilken bild som skulle illustrera den arkeologiska personalen. Vi hade en liten omröstning där vi fick välja mellan två bilder. Vi kunde resignerat konstatera att vilken bild vi än väljer så kommer vi att presentera oss för världen som beskäftiga skogstomtar. Det finns helt enkelt inget att göra åt detta så länge toppluvor ser ut som de gör. Och har man basker ser man ut som en kantarell. Skogstema hur man än vänder på det, med andra ord.
Vi flyttade i alla fall på 17 kubikmeter sand på en och en halv vecka. Fast det var älgjakt (jaktlaget var inte det gladaste vi har träffat). Och lade tillbaka den på samma ställe! Ingen dålig insats om man ser på det ur ren skottningssynpunkt.
Etiketter:
Högs socken,
stenålder,
övrigt
torsdag 18 mars 2010
En lysande stadsvandring
"Ett lysande kulturarv" – neonskyltsvandring i Gävle
När mörkret har sänkt sig över staden möts vi för en annorlunda stadsvandring, i jakt på gamla och nya, lysande och släckta neonskyltar i Gävle centrum. Dessa skyltar är en viktig del av vår gemensamma moderna kulturhistoria och de berättar om en tid då den moderna staden skulle byggas och då framtidstron knappast visste några gränser. Men i Gävle finns även ett stort antal moderna neonskyltar vilka också är en del av stadens nattliga ljuslandskap. Stadsvandringen leds av antikvarie Daniel Olsson onsdagen 24 mars.
Kom och låt er upplysas om och lysas upp av Gävles neonfyllda kulturarv!
Samling vid Länsmuseet Gävleborgs entré klockan18:30.
När mörkret har sänkt sig över staden möts vi för en annorlunda stadsvandring, i jakt på gamla och nya, lysande och släckta neonskyltar i Gävle centrum. Dessa skyltar är en viktig del av vår gemensamma moderna kulturhistoria och de berättar om en tid då den moderna staden skulle byggas och då framtidstron knappast visste några gränser. Men i Gävle finns även ett stort antal moderna neonskyltar vilka också är en del av stadens nattliga ljuslandskap. Stadsvandringen leds av antikvarie Daniel Olsson onsdagen 24 mars.
Kom och låt er upplysas om och lysas upp av Gävles neonfyllda kulturarv!
Samling vid Länsmuseet Gävleborgs entré klockan18:30.
onsdag 10 mars 2010
Välkomna på seminarium 23 november
Vi vill redan nu informera om vårt höstliga arkeologiseminarium som kommer att äga rum tisdagen den 23 november. Vi har just blivit klara med programmet, och det är oerhört intressant och fullspäckat. Årets tema är ”Begravningsritualer”. Följande föreläsare har tackat ja:
Magnus Andersson, UV Syd: om dösbegravningar under stenåldern.
Niclas Björck, UV Uppsala: om begravningar under yngre stenåldern.
Fredrik Larsson, UV Uppsala: om gravarna på den stora bronsåldersboplatsen Nibble.
Joakim Goldhahn, Göteborgs universitet: om smeden som rituell specialist under bronsåldern alt. begravningar i bronsåldershögar.
Richard Grönwall, Stockholms länsmuseum: om kammargravar från järnåldern.
Gunnar Andersson, Historiska museet: om gravritualer under yngre järnålder.
Elisabeth Iregren, Lunds universitet: om medeltida gravar i Västerhus på Frösön.
En första officiell inbjudan kommer att skickas ut i början av juni. Deltagaravgiften kommer att vara 300 kronor. Boka in denna dag i almanackan!
Välkomna!
Magnus Andersson, UV Syd: om dösbegravningar under stenåldern.
Niclas Björck, UV Uppsala: om begravningar under yngre stenåldern.
Fredrik Larsson, UV Uppsala: om gravarna på den stora bronsåldersboplatsen Nibble.
Joakim Goldhahn, Göteborgs universitet: om smeden som rituell specialist under bronsåldern alt. begravningar i bronsåldershögar.
Richard Grönwall, Stockholms länsmuseum: om kammargravar från järnåldern.
Gunnar Andersson, Historiska museet: om gravritualer under yngre järnålder.
Elisabeth Iregren, Lunds universitet: om medeltida gravar i Västerhus på Frösön.
En första officiell inbjudan kommer att skickas ut i början av juni. Deltagaravgiften kommer att vara 300 kronor. Boka in denna dag i almanackan!
Välkomna!
tisdag 9 mars 2010
Vi har inte röntgensyn!
Vi har förstått att människor som inte sysslar med arkeologi tycker att det är konstigt när vi gräver en hög eller en stensättning och det visar sig vara en skräphög eller ett gränsröse. Det är som att de tycker att man borde veta innan man börjar gräva precis vad som finns inuti anläggningen. Så är det inte alls.
En högformation kan vara inlagd i registret på 1980-talet som "förmodad gravhög" eller "stensättning?". Det beror på att inventeraren från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) inte heller hade röntgensyn så att han/hon kunde avgöra exakt vad det var utan att gräva.
Vill kommunen eller Vägverket då ta bort anläggningen måste det därför enligt KML grävas i högen för att fastställa vad det är. Är inte anläggningen helt karakteristisk för en grav eller ligger i anslutning till andra, säkra gravar, så går vi alltid in med antagandet att det kan vara något annat. Ibland visar det sig vara en dumphög med grönt buteljglas i botten. Det är litet tråkigt, men det är bara så det är. Men det verkar vara förvånande (och upprörande) för allmänheten att vi inte kan avgöra detta i förväg. Detta tog vi upp med professor Stig Welinder, något av en huskatt hos oss. Då sa han oberört: "det är för att ni är så dåliga på att informera om hur det är". Nåväl, nu har vi informerat.
En högformation kan vara inlagd i registret på 1980-talet som "förmodad gravhög" eller "stensättning?". Det beror på att inventeraren från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) inte heller hade röntgensyn så att han/hon kunde avgöra exakt vad det var utan att gräva.
Vill kommunen eller Vägverket då ta bort anläggningen måste det därför enligt KML grävas i högen för att fastställa vad det är. Är inte anläggningen helt karakteristisk för en grav eller ligger i anslutning till andra, säkra gravar, så går vi alltid in med antagandet att det kan vara något annat. Ibland visar det sig vara en dumphög med grönt buteljglas i botten. Det är litet tråkigt, men det är bara så det är. Men det verkar vara förvånande (och upprörande) för allmänheten att vi inte kan avgöra detta i förväg. Detta tog vi upp med professor Stig Welinder, något av en huskatt hos oss. Då sa han oberört: "det är för att ni är så dåliga på att informera om hur det är". Nåväl, nu har vi informerat.
Enkät om insjögravar
Vi fick ett mail med en uppmaning att fylla i enkät om insjögravar. Det är en av de fornlämningstyper vi undrar mest över, och få i länet är undersökta. Därför var det svårt att svara på frågorna i enkäten. Det var frågor som: - Har lämningstypen insjögravar diskuerats på din arbetsplats? Berätta i så fall översiktligt vad som behandlades. -Vad kan vi veta om de människor som efterlämnade insjögravarna (exemeplevis kring ekonomi och etnicitet)? - Ser du insjögravarna som en politisk fråga i dag?
Det kommer att bli spännande att ta del av resultatet. Det finns säkert Norrlandslän som grävt fler insjögravar än vi, så det har ett större material att diskutera kring. En intressant fornlämningstyp med många frågetecken kring. Vilka var det som begravdes i insjögravarna? Varför ligger gravarna där de ligger, o.s.v.
Fortsättning följer förhoppningsvis.
Det kommer att bli spännande att ta del av resultatet. Det finns säkert Norrlandslän som grävt fler insjögravar än vi, så det har ett större material att diskutera kring. En intressant fornlämningstyp med många frågetecken kring. Vilka var det som begravdes i insjögravarna? Varför ligger gravarna där de ligger, o.s.v.
Fortsättning följer förhoppningsvis.
Ett spännande föredrag till!
Nu har Joakim Goldhahn tackat ja till att föreläsa på vårt seminarium om begravningsritualer i november. Troligtvis kommer han att berätta om smeden som rituell specialist vid begravningar och andra övergångsriter. Det blir mycket spännande. Nu har vi en dag fullspäckad med (7) berättelser om begravningar under förhistoria och medeltid. Den 23 november! Välkomna att delta. En första inbjudan kommer att gå ut i början av juni.
måndag 8 mars 2010
Vackra kulturmiljöer i Gästrikland
Vi var ute en hel dag i vintersolen i västra Gästrikland och fotograferade hus, fornlämningar och kulturmiljöer till vår hemsida Skyltkoll. Vilka vackra miljöer det finns i Gästrikland! Beskåda här en av de små flygelbyggnaderna vid Hofors herrgård, Tjärnäs masugnsruin, Kyrkskolan, Kornskruven och herrgården i Hofors samt Hammarby herrgård och bruksmiljö. Sist Gavelhyttan och skylten vid Gammelstilla bruk. Kolla också gärna in hemsidan Skyltkoll när den blivit klar. Vi kommer att annonsera om det här på bloggen.
Skottår i år
Plötsligt började det rinna vatten i konstutställningarna! Tavelsamlingen var hotad! Orsaken var naturligtvis den oerhörda mängden snö på museets tak som började smälta och rinna ned i alla små håligheter. Vi har dock en mycket rådig landsantikvarie, och han är heller inte höjdrädd. Han klättrade raskt upp på taket tillsammans med vaktmästaren och satte igång att skotta. Hurra för en sådan orädd och dödsföraktande chef! Konsten - en av landets finaste konstsamlingar - kan nu åter visas utan översvämningar och strilar längs väggarna.
Byggnadsvård ger jobb
Just nu jobbar våra byggnadsantikvarier tillsammans med Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund för att få igång ett sysselsättningsprojekt i länet. Projektet kallas ”Byggnadsvård och Sysselsättning” och tanken är att erbjuda hantverksintresserade arbetssökande en kurs i byggnadsvård där man restaurerar byggnader på hembygdsgårdar.
Bakgrunden är att Sveriges hembygdsrörelse för första gången kan ta del av det statliga kulturmiljöanslaget som Riksantikvarieämbetet ansvarar för. 15 miljoner är öronmärkta och ska fördelas under år 2010 och 2011 inom det nationella projektet ”Hus med historia”.
- ”När vi fick höra talas om regeringens satsning funderade vi över hur pengarna skulle kunna växlas upp och bilda en positiv snöbollseffekt”, säger landsantikvarie Peder Mellander. ”Eftersom arbetslösheten i länet är hög och lågkonjunkturen t.ex. gör att många bygglärlingar har svårt att komma ut på byggen tänkte vi att det här var ett utmärkt tillfälle att skapa sysselsättning.”
Om medfinansieringen för det regionala projektet löser sig kan arbetssökande som är nyfikna på byggnadsvård börja laga tak, byta timmerstockar och restaurera fönster till våren.
Projektledare Länsmuseet Gävleborg: Erika Åberg erika.aberg@xlm.se
026-65 56 12
070-631 37 62
Samordnare Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund:
Elisabeth Eriksson
elisabeth.eriksson@xlm.se026-65 56 26070-331 56 21
Läs mer på http://www.lansmuseetgavleborg.se/ochhttp://www.hembygd.se/
onsdag 3 mars 2010
Program seminarium om Hälsinglands medeltid
Här är hela programmet på seminariet i Gnarp:
9.00
Samling, kaffe och smörgås. Inledning.
9.30
Mats Mogren, fil. dr. i medeltidsarkeologi,
Lunds Universitet.
”Industriområdet på Faxeholm”
Järnhanteringen på borgen Faxeholm.
10.15
Gert Magnusson, docent i arkeologi,
Riksantikvarieämbetet.
”Kolonisationsförloppet i västra Hälsingland.”
När blev människorna bofasta?
Att tolka ett historiskt förlopp utifrån olika
källmaterial.
11.00
Anna-Karin Martinsson, antikvarie,
Hälsingland Museum.
”Ilsbopällen – en rekonstruerad medeltida
textil.”
11.25
Inga Blennå, antikvarie Länsmuseet
Gävleborg och Gunvor Gustafson,
antikvarie, Hälsinglands Museum.
”Historiska kartor och spår efter tidig
bebyggelse.” Ett försök att finna medeltida
bebyggelseplatser i Nordanstig.
11.45
Lunch på Berggårdens Gästgiveri.
13.00
Anna Lagerstedt, fil. dr. i arkeologi,
Arkeologikonsult.
”Den medeltida gården i Hälsingland –
med exempel från undersökningen av
gården Björka.”
13.45
Stig Welinder, professor, Mittuniversitetet.
”Medeltida fäbodar – ett problematiskt
ämne.”
14.30
Ingela Broström, antikvarie, Länsstyrelsen
Gävleborgs län.
”Nya dateringar av Högs kyrka.”
15.00
Eftermiddagskaffe
15.30
Mats Mogren, fil. dr. i medeltidsarkeologi,
Lunds Universitet.
”Kunskapen om Hälsinglands medeltid år
2030.” Forskningsområden som bör
prioriteras.
16.15
Avslutande diskussion.
17.00
Konferensen avslutas.
Anmäl dig idag!
Plats: Blågården, IOGT-NTO,
direkt väster om kyrkan i Gnarp.
Lunch på Berggårdens Gästgiveri.
Tid: Tisdag 16 mars 2010
kl 09.00–17.00
Avgift: 200 kr inkl. lunch,
för- och eftermiddagskaffe.
Anmälan: senast 5 mars till
Bo Sandberg
Tfn: 026-65 56 27
E-post: bo.sandberg@xlm.se
Vid frågor kontakta:
Inga Blennå
Tfn: 0650-106 95
Mobil: 070-268 77 29
E-post: inga.blenna@xlm.se
Anmälningsavgiften betalas
senast 8 mars till Länsmuseet:
bg: 507-0503
Märk inbetalningen med ditt namn och
”Medeltidskonferens Gnarp”
Se även:
www.lansmuseetgavleborg.se
9.00
Samling, kaffe och smörgås. Inledning.
9.30
Mats Mogren, fil. dr. i medeltidsarkeologi,
Lunds Universitet.
”Industriområdet på Faxeholm”
Järnhanteringen på borgen Faxeholm.
10.15
Gert Magnusson, docent i arkeologi,
Riksantikvarieämbetet.
”Kolonisationsförloppet i västra Hälsingland.”
När blev människorna bofasta?
Att tolka ett historiskt förlopp utifrån olika
källmaterial.
11.00
Anna-Karin Martinsson, antikvarie,
Hälsingland Museum.
”Ilsbopällen – en rekonstruerad medeltida
textil.”
11.25
Inga Blennå, antikvarie Länsmuseet
Gävleborg och Gunvor Gustafson,
antikvarie, Hälsinglands Museum.
”Historiska kartor och spår efter tidig
bebyggelse.” Ett försök att finna medeltida
bebyggelseplatser i Nordanstig.
11.45
Lunch på Berggårdens Gästgiveri.
13.00
Anna Lagerstedt, fil. dr. i arkeologi,
Arkeologikonsult.
”Den medeltida gården i Hälsingland –
med exempel från undersökningen av
gården Björka.”
13.45
Stig Welinder, professor, Mittuniversitetet.
”Medeltida fäbodar – ett problematiskt
ämne.”
14.30
Ingela Broström, antikvarie, Länsstyrelsen
Gävleborgs län.
”Nya dateringar av Högs kyrka.”
15.00
Eftermiddagskaffe
15.30
Mats Mogren, fil. dr. i medeltidsarkeologi,
Lunds Universitet.
”Kunskapen om Hälsinglands medeltid år
2030.” Forskningsområden som bör
prioriteras.
16.15
Avslutande diskussion.
17.00
Konferensen avslutas.
Anmäl dig idag!
Plats: Blågården, IOGT-NTO,
direkt väster om kyrkan i Gnarp.
Lunch på Berggårdens Gästgiveri.
Tid: Tisdag 16 mars 2010
kl 09.00–17.00
Avgift: 200 kr inkl. lunch,
för- och eftermiddagskaffe.
Anmälan: senast 5 mars till
Bo Sandberg
Tfn: 026-65 56 27
E-post: bo.sandberg@xlm.se
Vid frågor kontakta:
Inga Blennå
Tfn: 0650-106 95
Mobil: 070-268 77 29
E-post: inga.blenna@xlm.se
Anmälningsavgiften betalas
senast 8 mars till Länsmuseet:
bg: 507-0503
Märk inbetalningen med ditt namn och
”Medeltidskonferens Gnarp”
Se även:
www.lansmuseetgavleborg.se
Om Hälsinglands medeltid i Gnarp den 16 mars!
Glöm inte att anmäla dig till konferensen om Hälsinglands medeltid!
Sista anmälningsdag på fredag.
Information gällande moms: Anmälningsavgift 200 kr (varav moms 40 kr)
***
Projektet Hälsinglands Medeltid och Länsmuseet Gävleborg inbjuder till
Konferens med föreläsningar om Hälsinglands medeltid
Tisdagen den 16 mars 2010
Kl 09.00–17.00
Blågården, Gnarp
Program och information om anmälan hittar du i bifogat program.
Sista anmälningsdag 5 mars!
Välkommen!
Har du frågor? Kontakta:Inga BlennåTfn: 0650-106 95Mobil: 070-268 77 29E-post: inga.blenna@xlm.se
Anmälan görs till:Bo SandbergTfn: 026-65 56 27E-post: bo.sandberg@xlm.se
Avgift: 200 kr inkl. lunch, för- och eftermiddagskaffe.
Se även:
www.halsinglandsmedeltid.se
www.lansmuseetgavleborg.se
Maila gärna denna inbjudan vidare till personer du tror kan vara intresserade.
Sista anmälningsdag på fredag.
Information gällande moms: Anmälningsavgift 200 kr (varav moms 40 kr)
***
Projektet Hälsinglands Medeltid och Länsmuseet Gävleborg inbjuder till
Konferens med föreläsningar om Hälsinglands medeltid
Tisdagen den 16 mars 2010
Kl 09.00–17.00
Blågården, Gnarp
Program och information om anmälan hittar du i bifogat program.
Sista anmälningsdag 5 mars!
Välkommen!
Har du frågor? Kontakta:Inga BlennåTfn: 0650-106 95Mobil: 070-268 77 29E-post: inga.blenna@xlm.se
Anmälan görs till:Bo SandbergTfn: 026-65 56 27E-post: bo.sandberg@xlm.se
Avgift: 200 kr inkl. lunch, för- och eftermiddagskaffe.
Se även:
www.halsinglandsmedeltid.se
www.lansmuseetgavleborg.se
Maila gärna denna inbjudan vidare till personer du tror kan vara intresserade.
Kulturminneslagen
Det är många människor som inte känner till Kulturminneslagen. Väldigt många tror att arkeologer bara går ut och gräver litet hejvilt där de känner för det, och helst då där någon väg skall fram, bara för att jäklas. Men så är det inte, utan Kulturminneslagen (KML) styr vårt arbete när det gäller fornlämningar och uppdrag.
Skall en ny väg byggas, är det länsstyrelsen som beslutar om en arkeologisk utredning där en aktör får i uppdrag att gå ut och leta efter forn- och kulturlämningar i den planerade vägsträckningen. Hittar aktören något, är det länsstyrelsen som beslutar om vad som skall hända med fornlämningarna. Allt detta sker i enlighet med KML.
Så här står det i paragraf 1:
"Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas".
Med detta har man alltså slagit fast att kulturmiljön är viktig och skall skyddas. Detta är ett demokratiskt beslut som ingen enskild person kan sätta sig över. Vill man ändra på detta får man följaktligen försöka ändra på lagstiftningen. Det hjälper föga att åka ut i skogen och skälla ut arkeologerna som står och skottar sand.
Så här lyder paragraf 6:
"Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sä'tt andra eller skada en fast fornlämning".
Detta innebär exempelvis att om Banverket eller Vägverket vill bygga ny väg eller järnväg så måste det först klargöras vilka lämningar som berörs, och sedan måste de söka tillstånd hos länsstyrelsen att få ta bort lämningarna. Får de tillstånd till det är det på villkoret att lämningarna undersöks och dokumenteras på bästa sätt inför ett borttagande. Ibland sker detta på direktval, d.v.s. länsstyrelsen utser direkt en aktör som skall göra jobbet. Ibland läggs uppdraget ut på anbud, och länsstyrelsen har då i uppgift att ta ställning till vilken aktör som kommer att göra det bästa och mest prisvärda jobbet.
Många tycker att svensk arkeologi kostar alldeles för mycket pengar. Den kostade förra året cirka 150 miljoner kronor, vilket motsvarade budgeten för barnomsorgen i en Stockholmskommun. Ett exempel när det gäller proportioner är cykelvägen mellan Gävle och Furuvik. Hela budgeten låg på 10 miljoner. Vår utredning kostade 40 000 kronor.
Skall en ny väg byggas, är det länsstyrelsen som beslutar om en arkeologisk utredning där en aktör får i uppdrag att gå ut och leta efter forn- och kulturlämningar i den planerade vägsträckningen. Hittar aktören något, är det länsstyrelsen som beslutar om vad som skall hända med fornlämningarna. Allt detta sker i enlighet med KML.
Så här står det i paragraf 1:
"Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas".
Med detta har man alltså slagit fast att kulturmiljön är viktig och skall skyddas. Detta är ett demokratiskt beslut som ingen enskild person kan sätta sig över. Vill man ändra på detta får man följaktligen försöka ändra på lagstiftningen. Det hjälper föga att åka ut i skogen och skälla ut arkeologerna som står och skottar sand.
Så här lyder paragraf 6:
"Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sä'tt andra eller skada en fast fornlämning".
Detta innebär exempelvis att om Banverket eller Vägverket vill bygga ny väg eller järnväg så måste det först klargöras vilka lämningar som berörs, och sedan måste de söka tillstånd hos länsstyrelsen att få ta bort lämningarna. Får de tillstånd till det är det på villkoret att lämningarna undersöks och dokumenteras på bästa sätt inför ett borttagande. Ibland sker detta på direktval, d.v.s. länsstyrelsen utser direkt en aktör som skall göra jobbet. Ibland läggs uppdraget ut på anbud, och länsstyrelsen har då i uppgift att ta ställning till vilken aktör som kommer att göra det bästa och mest prisvärda jobbet.
Många tycker att svensk arkeologi kostar alldeles för mycket pengar. Den kostade förra året cirka 150 miljoner kronor, vilket motsvarade budgeten för barnomsorgen i en Stockholmskommun. Ett exempel när det gäller proportioner är cykelvägen mellan Gävle och Furuvik. Hela budgeten låg på 10 miljoner. Vår utredning kostade 40 000 kronor.
Etiketter:
Kulturmiljölagen,
lagstiftning
Medeltidsseminarium i Linköping igen!
Varannan vår är det seminarium om Östergötlands medeltid på vår motsvarighet i Östergötland, d.v.s. Östergötlands länsmuseum. Det brukar vara fantastiskt spännande seminarier, med massor av spränglärda och underhållande arkeologer, historiker, numismatiker, osteologer, botaniker, arkeobotaniker, konsthistoriker, you name it. En av oss skall åka, och det blir säkert lika spännande som alla andra år. Man får alltid nya spännande infallsvinklar på vårt eget fornlämningsmaterial. Ni kan kolla in programmet här på
http://ostergotlandslansmuseum.se/bild/arkeo/semin2010/inbjudan/pdf.
http://ostergotlandslansmuseum.se/bild/arkeo/semin2010/inbjudan/pdf.
Nya CSA med ödegårdsartikel
Kanonkul seminarium i november
Nu har vi några föredragshållare klara till vårt seminarium om begravningsritualer i november. Richard Grönwall från Stockholms länsmuseum kommer att prata om kammargravar, Elisabeth Iregren kommer att berätta om de medeltida gravarna på Västerhus på Frösön i Jämtland. Stenåldern representeras av Magnus Andersson från UV Syd (dösar) och Niclas Björck på UV Uppsala (neolitiska gravar). Dessutom kommer Fredrik Larsson från UV Uppsala och berättar om den stora bronsålderslokalen i Nibble med både boplats och gravar. Vi har två föredrag till att fylla, men sedan tycker vi nog att vi har ett helgjutet seminarium. Välkomna till en jättespännande dag den 23 november! Mer information följer längre fram.
För mycket snö
Vi får en del förfrågningar om att göra olika saker ute i terrängen, t.ex. banda fornlämningar i skogen. Vi svarar: -Nej, det går inte.
Och det gör det inte heller. Det är en meter snö ute i skogen, och om man över huvud taget kan ta sig till platsen (om skogsbilvägen mot förmodan är plogad) så ser man i alla fall inga fornlämningar när man kommer dit. Nu undrar vi litet när fältsäsongen kan tänkas börja. Är det realistiskt att tänka sig att det är snöfritt i Hälsingland i början av maj? Det återstår att se.
Kulturarvsdagen 12 september
Vi har fått en inbjudan från vår storpappa Riksantikvarieämbetet att delta under Kulturarvsdagen 12 september. Så här står det i mailet:
"Kulturarvsdagen (tidigare Kulturhusens dag) är dagen då Kulturmiljöer, kulturlandskap, kulturhistoriska byggnader visas upp och historien om dessa berättas. Dagen skall bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Alla som vill är välkomna att medverka med evenemang dit allmänheten bjuds in till besök och guidning.
Årets tema är "Kulturens Vägar":kultur och naturstigar, landsvägar, farleder, järnvägar, kyrkostigar, cykelstigar, skolvägar, omvägar, Eriksgata, Kungsled och Inlandsbana. I Sverige finns tusentals kända och okända vägar på vilka människor färdats sedan urminnes tider. Vilken historia kan vägen, stigen eller leden berätta för oss? Vilka människor har färdats på den, varför och till vilket mål? Kanske är det målet som bär på vägens historia: - en skola, en kyrka, en betesmark eller annan betydelsefull kulturhistorisk byggnad eller miljö? Vilken historia kan den berätta?
Medverka du också till att Kulturarvet visas upp och delta under Kulturarvsdagen! För anmälan och mer information:www.raa.se/kulturarvsdagen. Kulturarvsdagen är en del av European Heritage Days vilken firas varje år under september månad i hela Europa. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september.
Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen. Tidigare hette den Kulturhusens dag. Anledningen till namnbytet är flera men främst för att dagen inte bara handlar om "hus" utan även om miljöer liksom det immateriella såsom berättelser och sägner."
Nu funderar vi över vad vi skall kunna hitta på när det gäller vägar och leder. Kanske någon mer än vi låter sig inspireras av detta och vill delta i Kulturarvsdagen?
"Kulturarvsdagen (tidigare Kulturhusens dag) är dagen då Kulturmiljöer, kulturlandskap, kulturhistoriska byggnader visas upp och historien om dessa berättas. Dagen skall bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Alla som vill är välkomna att medverka med evenemang dit allmänheten bjuds in till besök och guidning.
Årets tema är "Kulturens Vägar":kultur och naturstigar, landsvägar, farleder, järnvägar, kyrkostigar, cykelstigar, skolvägar, omvägar, Eriksgata, Kungsled och Inlandsbana. I Sverige finns tusentals kända och okända vägar på vilka människor färdats sedan urminnes tider. Vilken historia kan vägen, stigen eller leden berätta för oss? Vilka människor har färdats på den, varför och till vilket mål? Kanske är det målet som bär på vägens historia: - en skola, en kyrka, en betesmark eller annan betydelsefull kulturhistorisk byggnad eller miljö? Vilken historia kan den berätta?
Medverka du också till att Kulturarvet visas upp och delta under Kulturarvsdagen! För anmälan och mer information:www.raa.se/kulturarvsdagen. Kulturarvsdagen är en del av European Heritage Days vilken firas varje år under september månad i hela Europa. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september.
Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen. Tidigare hette den Kulturhusens dag. Anledningen till namnbytet är flera men främst för att dagen inte bara handlar om "hus" utan även om miljöer liksom det immateriella såsom berättelser och sägner."
Nu funderar vi över vad vi skall kunna hitta på när det gäller vägar och leder. Kanske någon mer än vi låter sig inspireras av detta och vill delta i Kulturarvsdagen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)