Uppdragsarkeologin: viktig för vår kunskapsuppbyggnad

Vår kollega Joakim Wehlin på Dalarnas Museum har gjort ett inlägg i DT där han tar upp kritiken om att arkeologi tar tid från samhällsexploateringar och dessutom kostar en massa pengar. I inlägget påpekas hur mycket man får ut i ny kunskap med hjälp av exploateringsmedel som oftast är en bråkdel av vad själva exploateringen kostar. Läs vad Joakim skriver här.

En rökstuga i finnmarken

Du har väl läst om utgrävningarna vid den skogsfinska bosättningen i Grannäs på Alfta finnskog? Om inte kan du göra det på vår hemsida, där det också finns många flera intressanta artiklar, http://www.lansmuseetgavleborg.se/files/1/85/105/_mellander.pdf

En förkortad version av artikeln kommer också att publiceras i nästa nummer av tidskriften Populär Arkeologi/IB

                                         Här undersöks en stor sten som kan ha fungerat som trappsten.
                                         Foto: Gunvor Gustafson

Ny rapport och ny artikel om stora kolningslämningar

Inom inventeringsprojektet "Skog och Historia" har det framkommit ett stort antal märkliga kolningsanläggningar, främst i Hedesunda och Årsunda socknar i Gästrikland. Kolningsanläggningarna är betydligt större och har en kraftigare vall än "vanliga" kolningsgropar. Det finns även likheter med urgrävda kolbottnar efter resmilor. Med medel från Gästriklandsfonden har det varit möjligt att undersöka och datera en sådan kolningsanläggning, samt att datera ytterligare en som referensmaterial.

Undersökningen visade att det är frågan om stora kolningsgropar. 14C-dateringarna visar att den undersökta gropen har använts under en lång tid. Bottenplanet är daterat till 114-1200 e.Kr. och vallen till 665-715 e.Kr. Ett kolprov från bottenplanet i ytterligare en grop är daterat till 960-1020 e.Kr. Sannolikt skall dessa stora kolningsgropar ses i ett sammanhang med stora bågformiga slaggvarp som finns i närområdet. Varpen är resultatet av en storskalig järnproduktion.

Maria Björck, som utfört undersökningen, har också skrivit en artikel om kolningsanläggningarna i senaste numret av Arkeologi i Norr (nr 13), vilken ges ut av Umeå Universitet. Arkeologi i Norr kan beställas från Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet. Länsmuseets rapport kan beställas på inger.eriksson@xlm.se alt. 026-65 56 42.

Kulturarvet som resurs

Har vi råd att inte bevara kulturarvet? I dagens Gefle Dagblad debatterar vi bevarandet av kulturarvet efter att kulturredaktören ställt frågan "Hur vårdar vi egentligen vårt kulturarv?".

Kulturmiljöer, allt från förhistoriska gravhögar till modernistisk arkitektur, är platser för upplevelser, inspiration och eftertanke. Många, många kulturella och kreativa näringar använder kulturarvet som utgångspunkt - som spännande lokaler, affärsidéer, varumärkesbyggare och kunskapskällor. Kulturmiljöer har både ett egenvärde och ett mervärde. Egenvärde i form av källor till historien och mervärde genom att bidra till attraktiva livsmiljöer, folkhälsa och näringslivsutveckling - tillväxt för att använda ett modernt ord. Läs hela artikeln här.

Ny artikel där vi medverkar

I dag kom nya numret av Current Swedish Archaeology (vol 17 2009). I den finns en artikel om vad arkeologiska data berättar om agrarkrisen i Jämtlands, Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands län i Sverige samt Hedmark och Tröndelag i Norge. Den heter "The historical archaeology of the Medieval crisis in Scandinavia".Vi var en handfull arkeologer från respektive område som jobbade fram underlag och text till artikeln. Resultatet blev något annorlunda än resultatet av det stora ödegårdsprojektet på 70-talet där man utgick från kartor och jordeböcker. Vi är tre arkeologer från Gävleborg som medverkat, och projektet har letts av professor Stig Welinder. Slutdiskussionen utarbetades under gemytliga former på hembygdsgården i Stora Skedvi. Vi har väntat länge på att få se i den i tryck, och nu är den klar. Kolla gärna in den!