fredag 18 december 2015

God Jul och Gott Nytt År


önskar kulturmiljö på 
Länsmuseet Gävleborg

onsdag 25 november 2015

”Finnlägret” - en samisk lägerplats?


"Finnlägret" mellan Kilafors och Skog.

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat:

Vid ett besök på ”Finnlägret” förra veckan uppmärksammades en sten som stack upp i mossan på den annars helt stenfria heden. Efter att torven avlägsnats framträdde en oval av lagda stenar och kol i botten. I mitten låg två lite större stenar. Troligen är detta en härd som stått inne i en tältkåta, givet härdens utseende och platsens traditioner. Det skulle därmed vara den första samiska härden som registrerats i Gävleborgs län. En sådan lämning är viktig. För även om det handlar om ganska sen tid i ett arkeologiskt perspektiv, 1600-1800 talen, så finns det mycket ny kunskap att utvinna ur en sådan här lämning. Vi möter Gävleborgs samiska befolkning i kyrkoböcker, enstaka rättsprotokoll och någon gång som kuriosa i sockenskildringar. Om deras levnadsvillkor, materiella kultur o.s.v. är mycket litet känt. Här skulle arkeologins metoder kunna ge information som inte går att få fram på annat sätt.


En trolig samisk härd på platsen som kallas "Finnlägret".


Nu kommer kol från härden att analyseras med 14C-metoden. Resultatet kommer i början av nästa år. En sak är i alla fall säker – arbetet med Gävleborgs samiska historia har bara börjat./BU


tisdag 18 augusti 2015

Skeppshamn igen!

Förra sommaren gjordes en arkeologisk undersökning av ett Skeppsvrak i Skeppshamn på Åstön, mellan Sundsvall och Härnösand. Syftet var att ta reda på om ett nyupptäckt vrak skulle kunna sättas i samband med en omskriven förlisning som skedde just i Skeppshamn år 1680. Det var en Gävleskuta på hemväg från marknaden i Härnösand som gick under sedan man försökt ta sig ut från natthamnen mellan de klippiga stränderna i viken. Rättsprocessen som följde omfattar minst 15 renskrivna A4 sidor, vilket ger en ovanligt detaljerad och intressant inblick i 1600-talets norrlandstrafik.

Fartygslämningen i Skeppshamn. Foto Anders Vikdahl, Marinarkeologiska Sällskapet.

Förra året frilades ett schakt tvärs genom båten och ett antal träprover för datering sågades. Tyvärr gav de dendrokronologiska analyserna inget säkert resultat, men en 14C datering och fynd av keramik indikerade 1600-talets mitt.

Under förra veckan fortsatte så de arkeologiska undersökningarna – ett samarbete mellan Länsmuseerna i Västernorrland och Gävleborg samt Marinarkeologiska sällskapet. Vraket ligger i knädjupt vatten alldeles vid stranden, vilket gör det mycket lättarbetat. Med en s.k. ejekturpump sugs sand och sediment bort från skrovet. Det kan man här göra utan dykutrustning. Materialet som sugs bort sållas och de frilagda skeppsdelarna mäts in med en RTK GPS som vid en vanlig undersökning.

Friläggning i fören. Foto: Bo Ulfhielm

Det kom också en del fynd: repstumpar, delar av kritpipor och ben (troligen från säl). Problemet är att det har hänt mycket i Skeppshamn sedan förlisningen. Det har varit fiskehamn, militärt övningsområde och nu friluftsområde. Alla fynd är alltså inte från den förlista skutan. Viktigare resultat än fynden är att det som från början bara var några spant som stack upp börjar mer och mer få konturerna av ett skepp – Ett 1600-tals fartyg av en typ som troligen inte tidigare dokumenterats. Vraket är mycket sönderbrutet, men pusselbitarna finns där och med lite tankearbete borde det gå att få en bild av den seglande skutan – även om direkta förebilder saknas.

Träföremål, möjligen en spygatt, från schakt i aktre delen. Foto: Bo Ulfhielm

Också var det historien och rättsprotokollen…. Skepparen Skott, drängen Simon, Rådman Honnon - som senare blev borgmästare i Gävle- och de andra ombord på den förlista skutan skulle kunna ge verkligt liv i ”brädhögen” om de gick att koppla i hop. Det är inte vanligt, varken på land eller i vatten, att en fornlämnings tillblivelse dokumenterats ur olika personers perspektiv som här. Slutligen kan skutan också ge ett bidrag till norrlandsstädernas historia. Skeppen var under 1600-talet en given del av stadsbilden i Härnösand och Gävle, och ombord möter vi en del av ”borgarlivet” som man inte kommer åt med arkeologiska stadsgrävningar. Kanske blir det fler svar nästa år…/BU


tisdag 16 juni 2015

Kolningsgrop i Färila

Runt Ljusnan har man under förhistorisk tid och medeltid ägnat sig åt järnframställning i stor skala. Det finns många registrerade kolningsgropar och en hel del järnframställningsplatser, så kallade blästplatser. Antalet kolningsgropar är betydligt större än blästplatserna. Kanske kan det bero på att groparna är enklare att se och att flera järnframställningsplatser fortfarande är okända.

I Ljusdals kommun dras nu en ny vattenledning mellan tätorterna Färila och Ljusdal. Ledningsdragningen går till stor del i närheten av Ljusnan och andra vattendrag. Området är sandigt, flackt och innehåller många fornlämningar. Länsmuseet har gjort en utredande inventering och i närheten av byn Yg korsade dragningen en kolningsgrop, RAÄ 15:3, som därför måste undersökas.


Sektion genom kolningsgropen

Kolningsgropen var rektangulär, 4 meter lång, 2 meter bred och 0,6 meter djup. Den var omgiven av en 2 till 3 meter bred vall. Gropen innehöll en hel del kol och det syntes tydligt att man kolat i den minst tre gånger.


I Färila och Ljusdals socknar har flera kolningsgropar tidigare undersökts. Dateringarna ligger mellan 500 efter Kristus och mitten av 1400-talet. Vi väntar nu med spänning på svaret från dateringen av kolningsgropen i Yg.   

Profilen dokumenteras


fredag 5 juni 2015

Utställning: Kårböle skans – vår utpost mot väster

Välkommen till invigning!

Karta från 1912

Kårböle skans är länets enda försvarsskans från 1600-talet. Lämningarna efter skansen är cirka 90x60 meter och omges av en jordvall kantad av en vallgrav. Innanför vallarna finns rester efter 76 små så kallade grophus. Tillsammans med Kårböle byalag gjorde Länsmuseet år 2013 en mindre undersökning av skansen. Vi undersökte då en av soldatbostäderna och en del av vallen innanför vallgraven.

Vi har nu gjort en liten utställning med några av de föremål vi hittade och som speglar soldaternas liv vid skansen. Utställningen invigs vid nationaldagsfirandet den 6 juni kl 13, och finns sedan i Kårböle bystuga t.o.m. 26 juli.
Kopparmynt präglat 1655 som hittades i husgrunden


För info om visning av utställningen och bystugans öppettider kontakta Stellan Fagrell, tel 070-297 23 55. För info om utställningen och Länsmuseets arkeologiska arbete kontakta Inga Blennå, tel 026-65 56 73 eller maila till inga.blenna@xlm.se

Husgrunden och spisröset undersöks


onsdag 20 maj 2015

Ny E4-dragning i Harmånger

Smedja med eldpall söder om Harmånger


Vi är ute i skogarna runt Harmånger i Nordanstigs kommun och inventerar för nydragning av E4:an. Utredningen görs i samarbete med arkeologer från Historiska museet och kommer att pågå i sju dagar. Det är ett mycket intressant område där Harmångersån fungerat som förbindelse från öster, med den gamla bytomten på sin södra sida. Under yngre järnålder sträckte sig en havsvik ända uppemot kyrkan. När kyrkan byggdes är inte känt, men att den har medeltida ursprung vet vi. Genom att studera höjdkurvorna i området vet vi också att det finns möjlighet att hitta lämningar från såväl stenålder, bronsålder och järnålder. Flera intressanta lägen har hittats, där det kan finnas boplatser och gravar från förhistorisk tid. Hittills har vi bland annat registrerat några husgrunder, ett par smedjor och stenmurar. Vi har fortfarande stora ytor kvar att gå över och hoppas hitta flera intressanta lämningar/IB

Trafikverket besökte oss i fält

torsdag 16 april 2015

Fångstgropar i Forsa

Skylt vid vägen

I forsaskogarna, mycket strategiskt placerade mellan Fuskåsberget och Fuskåssjön, ligger flera fina fångstgropar. Vid vägen finns en skylt och genom området sträcker sig en markerad stig. Totalt är det tio gropar som ligger samlade i ett fångstgropssystem. Sannolikt har det tidigare funnits någon form av hinder mellan dem för att styra älgarna ner i groparna. Att fånga djur i grop är en mycket gammal metod, de äldsta dateringarna från vårt län kommer från bronsålder. Hur gamla fångstgroparna i Fuskås är vet vi inte men fångstmetoden förbjöds i lag 1864.

En av fångstgroparna i systemet

Intressant är att lämningarna ligger på en fastighet som tillhört Forsa Prästgård. Det är alltså troligt att prästen i Forsa fått en del av sin försörjning härifrån. Mängden spillning på marken vid groparna och ett uppbyggt jakttorn vittnar också om att det fortfarande är ett fungerande älgstråk.

Inom området finns även ett par gamla, mycket stora och imponerande tallar. Vid foten av den största, inkilad i den spruckna barken, ligger en liten målad ikon. Kanske en nutida kultplats?/IB


En fint målad liten ikon



tisdag 24 februari 2015

Skadad fornlämning i Sandvikens kommun


I Årsunda socken skadades ett område med fornlämningar år 2011 i samband med en ledningsdragning. Inom området ligger tre gravhögar och i alla finns restprodukter från blästbruk i form av slagg (RAÄ 213). Direkt öster om gravarna ligger också ett bågformigt slaggvarp (RAÄ 212). Blästbruket har varit en viktig näring och under järnåldern producerades stora mängder järn i Gästrikland. Slaggen kan då till exempel ha haft en symbolisk eller rituell funktion och det är vanligt att vi hittar slagg i gravarna från denna tid.


Företaget som utförde schaktningen kände till fornlämningen men menade att ledningsrätten skulle gå före Kulturmiljölagen. En vattenledning grävdes ner ca 2 meter ner i marken inom fornlämningsområdet. Grävningen uppmärksammades och anmäldes till Länsstyrelsen. När platsen besöktes hittades slaggstycken och lerklining i ytan av ledningsschakten. Ärendet har nu varit uppe i Gävle tingsrätt och idag kom domen. Företaget dömdes till att betala en företagsbot och rättegångskostnaderna. Kulturmiljölagen är en skarp lag och det är vi glada för!/IB 
Lyssna på ett inslag från P4 Gävleborg

torsdag 19 februari 2015

Ny rapport: Vatten- och avloppsledning i Utvalnäs


Länsmuseet har gjort en schaktövervakning vid en plats för ett äldre hamnläge med tillhörande hamninlopp, Gävle stad RAÄ 225. Kontrollen gjordes i ett nydraget ledningsschakt mellan Engeltofta och Harskär. Det visad sig att hamninloppet troligen varit naturligt men däremot rensats för att hållas öppet. Inga äldre anläggningar hittades/IB

Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se.   



tisdag 10 februari 2015

Ny rapport: Kårböle skans



Tillsammans med Kårböle byalag och Föne Fornminnesförening har Länsmuseet utfört en delundersökning av Kårböle skans, RAÄ 68 i Färila socken. Lämningarna efter skansen består av en näst intill fyrkantig yta som omges av en vallgrav. Innanför vallgraven finns en jordvall och 76 enkla husgrunder som syns som försänkningar innanför den omgivande vallen. Undersökningarna gjordes i två etapper under 2013. En av husgrunderna grävdes ut och ett tvärsnitt gjordes genom vallen på västra sidan av skansen.  

Kårböle skans användes som gränspost och försvarsskans under flera perioder på 1600-talet. I fokus för de gjorda undersökningarna var hur livet och förhållandena kan ha varit för de soldater som var stationerade på skansen. De fynd som gjordes var bland annat flera mynt, en muskötkula och en kultång, delar av kritpipor och rester efter måltider i form av djurben. Soldatbostaden var enkel med en markerad ingång och rester av eldstäder. Den del av vallen som undersöktes har byggts på flera gånger. /IB


Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se

torsdag 5 februari 2015

Nya rutiner för skogsärenden i Gävleborgs län

                           
Uppmärkning inför avverkning

             
För att skydda fornlämningar i samband med exempelvis föryngringsavverkningar, gallringar och markberedningar är det viktigt att de som jobbar i skogen känner till lämningarna, var de är belägna och hur de ska hanteras. All föryngringsavverkning som är minst 0,5 ha måste anmälas till Skogsstyrelsen. Då en avverkning berör fornlämningar skickas den vidare till Länsstyrelsen.

Länsmuseet har tidigare haft i uppdrag att informera och märka upp vissa typer av fornlämningar inför avverkning och gallring inom länet. Riksantikvarieämbetet kräver nu att ett myndighetsbeslut ska skrivas inför de åtgärder som berör fornlämningar. Från och med årsskiftet handlägger därför Länsstyrelsen dessa skogsärenden och sannolikt kommer endast ett fåtal lämningar att märkas upp.


Länsstyrelsen är positiv till att vi fortsätter att arbeta med skogsärenden och därför kan markägare och skogsbolag anlita oss för rådgivning om berörda lämningar. På uppdrag kan vi informera i fält, märka ut lämningar och anordna skräddarsydda utbildningar. Uppgifter om timtaxa och resekostnader finns på vår hemsida Länsmuseet Gävleborg /IB


Kulturstubbar kring en kolningsgrop