onsdag 26 augusti 2015
tisdag 18 augusti 2015
Skeppshamn igen!
Förra
sommaren gjordes en arkeologisk undersökning av ett Skeppsvrak i Skeppshamn på
Åstön, mellan Sundsvall och Härnösand. Syftet var att ta reda på om ett
nyupptäckt vrak skulle kunna sättas i samband med en omskriven förlisning som
skedde just i Skeppshamn år 1680. Det var en Gävleskuta på hemväg från
marknaden i Härnösand som gick under sedan man försökt ta sig ut från
natthamnen mellan de klippiga stränderna i viken. Rättsprocessen som följde
omfattar minst 15 renskrivna A4 sidor, vilket ger en ovanligt detaljerad och
intressant inblick i 1600-talets norrlandstrafik.
Fartygslämningen
i Skeppshamn. Foto Anders Vikdahl, Marinarkeologiska Sällskapet.
Förra året
frilades ett schakt tvärs genom båten och ett antal träprover för datering sågades.
Tyvärr gav de dendrokronologiska analyserna inget säkert resultat, men en 14C
datering och fynd av keramik indikerade 1600-talets mitt.
Under förra
veckan fortsatte så de arkeologiska undersökningarna – ett samarbete mellan Länsmuseerna
i Västernorrland och Gävleborg samt Marinarkeologiska sällskapet. Vraket ligger
i knädjupt vatten alldeles vid stranden, vilket gör det mycket lättarbetat. Med
en s.k. ejekturpump sugs sand och sediment bort från skrovet. Det kan man här göra
utan dykutrustning. Materialet som sugs bort sållas och de frilagda skeppsdelarna
mäts in med en RTK GPS som vid en vanlig undersökning.
Friläggning
i fören. Foto: Bo Ulfhielm
Det kom
också en del fynd: repstumpar, delar av kritpipor och ben (troligen från säl). Problemet
är att det har hänt mycket i Skeppshamn sedan förlisningen. Det har varit
fiskehamn, militärt övningsområde och nu friluftsområde. Alla fynd är alltså
inte från den förlista skutan. Viktigare resultat än fynden är att det som från
början bara var några spant som stack upp börjar mer och mer få konturerna av
ett skepp – Ett 1600-tals fartyg av en typ som troligen inte tidigare dokumenterats.
Vraket är mycket sönderbrutet, men pusselbitarna finns där och med lite tankearbete
borde det gå att få en bild av den seglande skutan – även om direkta förebilder
saknas.
Träföremål,
möjligen en spygatt, från schakt i aktre delen. Foto: Bo Ulfhielm
Också var
det historien och rättsprotokollen…. Skepparen Skott, drängen Simon, Rådman
Honnon - som senare blev borgmästare i Gävle- och de andra ombord på den
förlista skutan skulle kunna ge verkligt liv i ”brädhögen” om de gick att
koppla i hop. Det är inte vanligt, varken på land eller i vatten, att en
fornlämnings tillblivelse dokumenterats ur olika personers perspektiv som här. Slutligen
kan skutan också ge ett bidrag till norrlandsstädernas historia. Skeppen var
under 1600-talet en given del av stadsbilden i Härnösand och Gävle, och ombord
möter vi en del av ”borgarlivet” som man inte kommer åt med arkeologiska
stadsgrävningar. Kanske blir det fler svar nästa år…/BU
Etiketter:
1600-tal,
fartyg,
marinarkeologi,
sjöfart
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)