Den 6 februari firar vi Samernas nationaldag!

På museet hissar vi den samiska flaggan. Under kvällen kommer vi att hålla två föredrag i länet.

Maria Björck föreläser i Söderhamn om Samer i Hälsingland - hur hittar man spåren efter de som inte lämnat spår? Det har under lång tid funnits samer i Hälsingland och Gästrikland. Länsmuseet arbetar med att hitta platser efter samer bland annat inom projektet Ohtsedidh. Maria kommer att berätta om kartläggningen och inventeringsarbetet samt om de arkeologiska undersökningar som gjorts av ett sockenlappboställe utanför Järvsö. 

Biblioteket i Söderhamn, klockan 18:00. Fri entré.

Matminnen från Sápmi - Ingela Broström och Ingrid Gimmon samtalar om samiska mattraditioner. Den samiska matkulturen sträcker sig lång tillbaka i tiden. Basen är renkött, fisk och småvilt medan exempelvis potatis och spannmål inte varit lika viktigt. Däremot har alla delar av renen använts. 

Hörsalen Länsmuseet Gävleborg, klockan 18:00. Fri entré.

Titta på vår hemsida för mera information http://lansmuseetgavleborg.se/

Projektet Ohtsedidh – samiska kulturyttringar i Mellansverige

Vi går vidare med projektet Ohtsedidh och har nu påbörjat andra årets arbete. Projektet är ett samarbete mellan länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt stiftelsen Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund.

Under kommande period ska vi jobba med en vandringsutställning och ett pedagogiskt material riktat till grundskolan. Det är resultatet från projektets första år som kommer att vara grunden i utställningen. Vi återkommer med mera information om hur arbetet fortskrider. Titta gärna in på projektets hemsida https://www.ohtsedidh.se/

Utgrävning vid Lappatäkten i Järvsö

I år har vi fortsatt våra undersökningar vid sockenlappbostället i Järvsö. Under fyra fina dagar har vi tillsammans med byaföreningen grävt i och runt husgrunden vid Lappatäkten nära Grindstensberget. Liksom förra året blev det ett resultat över förväntan och vi fick ett stort fyndmaterial.

Vi har nu lyckats lista ut var ingången till huset legat. Det mindre rummet i husets nordvästra del har varit en farstu. Utanför fanns en enkel men hårt hoppressad sandpackning kantad med sten. En stor del av fynden hittades utanför byggnaden och framför allt nära ingången. De har förmodligen hamnat där när man sopat undan och städat huset. Invid vägglinjen fanns också ett stort antal gröna fönsterglasskärvor.  Vi hittade även keramik, flinta, spikar, djurben och olika järnföremål. 

I väggen, inne i huset, hittades en hel del fynd. Extra roligt var ett mynt med dalpilar präglat 1761.  

Överraskande nog hittade vi också ännu ett hjärtformat hänge, likadant som det vi hittade förra året. Det är i det närmaste identiskt med ett hänge som finns på en samisk trumma från norra Sverige. Vi hittade även några små pärlor som kan ha suttit på dräkten eller varit fastbroderade på en dräktväska. Bland de mera personliga fynden fanns också ett flertal knappar, hyskor och hakar, fingerborgar och kritpipor. En av fingerborgarna utgjordes av en modell som används just vid skinnarbeten. 

Grävningens mest spektakulära fynd var nog den kanonkula som hittades utanför huset vid väggen. Vår kontakt på Armémuseet berättade att det troligen är en sexpunds kanonkula. Hur den hamnat här kan vi nog aldrig lista ut. 

Här kan du se ett inslag om utgrävningen från SVT Nyheter Gävleborg och här kan du lyssna på ett inslag från SR Gävleborg

Samiska föremål till Gotland för analys

Länsmuseets arbete med det samiska kulturarvet går vidare på olika sätt. Den här veckan är en av våra arkeologer i Visby för att där analysera några föremål från förra sommarens grävning på ett sockenlappsboställe i Järvsö. På Gotland finns nämligen Kulturarvslaboratoriet, som är en del av Riksantikvarieämbetet. Tack vare deras Gästkollega-koncept finns det möjlighet att som museitjänsteman ta med sig föremål och frågeställningar till Visby och på plats tillsammans med deras experter genomföra avancerade naturvetenskapliga analyser.

Ett av de föremål vi har med är ett hänge, som troligen har suttit på en trumma. På detta utförs en rad, icke förstörande, undersökningar. Till exempel: mikro-XRF där man kan se vilka grundämnen ett föremål består av, och SEM (svepelekronmikroskop) som genom extrem förstoring kan se sådant som annars är svårt att se (som vilken typ av fibrer en textil består av). Med röntgen kan man dessutom se igenom täckande lager. Kolla nedan vad som framträder på hänget i röntgenapparaten:

Själva hänget med tillhörande kedja visade sig vara av mässing, alltså en legering mellan koppar och zink. Ett litet nystan med metalltråd som vi trodde var tenntråd – tennrådsbroderi är ett av de hantverk som förknippas med sockenlapparna – var istället bly!

Idag fortsätter arbetet. Kanske går det att få fram om den lilla tråden som suttit i hänget är gjort av ull eller av annat djurhår, möjligen går det också att se om tråden varit färgad. Hursomhelst har vi redan nu fått en hel del svar, och många nya frågor.

Sara Norrehed på kulturarvslabbet manövrerar svepelektronmikroskopet (burken till vänster) via datorn.

Här finns en länk till Riksantikvarieämbetet om vårt besök i Visby: 

Länsmuseet gästar RAÄ

I dag firar vi samernas nationaldag!

Och vi vill också presentera ett projekt som vi just nu jobbar med: 

OHTSEDIDH - ett projekt om samiska kulturyttringar i Mellansverige.

Det har funnits en samisk befolkning i Mellansverige sedan lång tid tillbaka. Trots att vi hittar uppgifter i arkiv  och genom muntlig tradition vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen. Men vi vet att det inte bara finns en samisk historia. Fjällsamernas säsongsvistelser, sockenlappar, skogssamiska näringar samt samer på tillfälliga besök är skilda företeelser som avsätter olika spår i såväl arkiven som i det faktiska landskapet. Vilka var dessa sydliga samer och hur yttrar sig deras kulturarv? 

Inom projektet OHTSEDIDH jobbar vi med att synliggöra och sprida kunskap om det samiska kulturarvet i vårt område. Kunskap är en förutsättning för att kunna skydda de fysiska spåren i landskapet. På sydsamiska betyder OHTSEDIDH "att söka". Just nu jobbar vi också med att ta fram en klickbar karta som kommer att bli en kunskapsbank alla kan använda. Känner du till berättelser och platser som kan kopplas till det samiska kulturarvet? Kontakta gärna någon av museets arkeologer.  

Projektet är ett samarbete mellan länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum. 

Den 8 februari kommer vi att delta i konventet Folk och Kultur i Eskilstuna. Där kommer vi också att presentera vårt projekt, se folkochkultur.se/program/torsdag-8-feb 

Sockenlappens stuga

Husgrunden efter boningshuset vid sockenlappsbostället. 

Sommarens arkeologiska undersökningar av sockenlappsbostället i Stene utanför Järvsö i Hälsingland har varit oväntat lyckade. Bland annat hittades ben av häst och björn. En av sockenlapparna uppgifter var just att slakta hästar och jaga björnar. Det mest utmärkande fyndet var ändå ett hänge som hittades sista dagen i husgrundens vägglinje.

Hänget är cirka tre centimeter stort och troligen av mässing. Det är trapetsformigt, avslutat i två rundlar och fästat i en cirka fem centimeter lång kedja av länkar.  

Trumma nr 36, Ernst Manker 1938:639-645. 

Vi kontaktade Inger Zachrisson, som är expert på samisk arkeologi, och hon säger att föremålet sannolikt varit ett hänge till en samisk trumma eller till trummans visare. Visaren lades på trumman och rörde sig över den för att peka på någon av dess symboler. Ett liknande hänge finns avbildat i Ernst Mankers klassiska verk Die lappische Zaubertrommel från år 1938. Inger Zachrisson säger också att hitta den här typen av föremål vid en utgrävning är unikt. De hängen man känner till sedan tidigare finns alla i olika samlingar.

En av våra frågeställningar vid utgrävningen var om den samiska identiteten kunde ses i fyndmaterialet. Undersökningen har med råge svarat på den frågan.  Nu ska rapporten från sommarens undersökningar färdigställas och vi återkommer senare med mera uppgifter om resultaten. 

Här finns en fil om undersökningen och fynden - länk till filmen  och här finns ett inslag från Sameradion länk till sameradion 

Sockenlappen i Järvsö

Det var ett stort intresse för undersökningen och det kom många besökare.

Under den gångna veckan har vi undersökt en husgrund och en jordkällare i Järvsö. Platsen kallas Lappatäkta och här bodde Järvsös sockenlapp Nils och Anna Andersson med sina barn under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Utgrävningarna har gjorts tillsammans med byalaget som också var de som återfann lämningarna som ligger vid Kalvstigen nära Grindstensberget.

Husgrunden torvas av och rensas fram. 

Husgrunden hade ett fint spismursröse med tegel av äldre karaktär. Huset hade tre rum och vägglinjen bestod av dubbla stenrader som visar att huset har haft någon typ av mullbänk. I husgrunden hittade vi många fina fynd, bland annat flera kritpipor, fingerborgar och bössflinta. Flera av kritpiporna kunde dateras till andra halvan av 1700-talet och de var tillverkade i Stockholm och Falun. Flintan har tillhört en bössa med flintlås men kan också ha använts till att göra upp eld. Vi hittade även en hel del djurben, fönsterglas och bruksglas samt olika typer av keramik. Största delen av fynden i husgrunden hittades runt eldstaden.

 

                            

 Ett fint litet hänge hittades vid spismursröset. En av de kritpipor som vi hittade var dekorerad med tre kronor. 

Husgrunden med spismursröse och tydliga syllstensrader.

Jordkällaren var valvad och byggd av natursten. Den var inrasad och endast den bakre delen av valvet var intakt. Vi grävde bort större delen av det inrasade materialet och fick då en tydligare bild av hur den tidigare sett ut. Inga fynd hittades i källaren och en del av de nedrasade stenarna fick ligga kvar.

Jordkällaren före och efter undersökningen. 

Med hjälp av fynden och husgrunderna får vi en bra bild av hur livet i stugan kan ha varit. Vi väntar nu med spänning på resultatet från benanalysen. Det har varit en givande och lärorik vecka med ovärderlig hjälp från byalaget och vi hoppas få möjlighet att återkomma till den här fina platsen. 

Mera information och en film från undersökningen finns hos Länsstyrelsen Gävleborg www.lansstyrelsen.se/gavleborg/arkeologisk-undersokning-av-samisk-kulturmiljo och på Youtube Lappmannens stuga i Järvsö. 

”Finnlägret” - en samisk lägerplats?

"Finnlägret" mellan Kilafors och Skog.

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat:

Vid ett besök på ”Finnlägret” förra veckan uppmärksammades en sten som stack upp i mossan på den annars helt stenfria heden. Efter att torven avlägsnats framträdde en oval av lagda stenar och kol i botten. I mitten låg två lite större stenar. Troligen är detta en härd som stått inne i en tältkåta, givet härdens utseende och platsens traditioner. Det skulle därmed vara den första samiska härden som registrerats i Gävleborgs län. En sådan lämning är viktig. För även om det handlar om ganska sen tid i ett arkeologiskt perspektiv, 1600-1800 talen, så finns det mycket ny kunskap att utvinna ur en sådan här lämning. Vi möter Gävleborgs samiska befolkning i kyrkoböcker, enstaka rättsprotokoll och någon gång som kuriosa i sockenskildringar. Om deras levnadsvillkor, materiella kultur o.s.v. är mycket litet känt. Här skulle arkeologins metoder kunna ge information som inte går att få fram på annat sätt.

En trolig samisk härd på platsen som kallas "Finnlägret".

Nu kommer kol från härden att analyseras med ¹⁴C-metoden. Resultatet kommer i början av nästa år. En sak är i alla fall säker – arbetet med Gävleborgs samiska historia har bara börjat./BU