Stenålder i Valbo

Vy över boplatsen

Under förra veckan gjorde länsmuseet en förundersökning av en stenåldersboplats i Nybo, Valbo socken (Valbo 44:1) utanför Gävle. Boplatsen upptäckets redan på 1930-talet då gropkeramik hittades i samband med byggandet av ett bostadshus. För knappt 5000 år sedan låg boplatsen vid det dåtida havet. I dag ligger den gropkeramiska boplatsen inklämd i ett villaområde, nära granne till Willys i Valbo, på cirka 40 meters höjd över havet. Nu ska det byggas flera hus på platsen och därför måste en undersökning göras som visar boplatsens utbredning. Stora delar av boplatsen låg under en av vägarna i området, vilket försvårade vår undersökning. De fynd vi hittade var bland annat keramik och brända ben av säl och fisk. 

Det var hårt slit för att gräva provrutorna  

Det grävs i Gävle!

Illustration från 1800-talet med Börshuset. Till höger i bild ser man Smäckbron och huset vars grundmur vi nu kan se i schaktet.

Just nu grävs det lite överallt i Gävle centrum. Ett av alla schakt finns vid Börsplan, framför Elite Grand Hotel och gamla Börshuset. Där ska kommunen anlägga en liten park och Länsmuseet är med och bevakar grävarbetena. Det är en intressant plats: Här intill gick förr Östra Lillån, en kanalliknande förgrening av Gavleån. På 1700-talet stod sjöbodar längs åkanten och senare blev det kvarter med hus. Ungefär där det grävs gick en bro – Smäckebron – över till Alderholmen, som då verkligen var en holme. Efter stadsbranden 1869 har det inte stått någon byggnad här.

Med hjälp av grävmaskin och skärslev rensas muren fram för dokumentation. 

På knappt en meters djup under gatuplanet börjar grundmurar att framträda. Några fynd kommer också – delar av kritpipor, krukskärvor och ben. Vad är det då för hus som stått här? Jo, på en illustration från 1800-talet ser man delar av en byggnad intill börshuset – ett trähus i två våningar. Det är alltså grunden till detta hus som vi nu kan se i schaktet. Huset brann ner 1869, men när det byggdes, och vilka som bodde här måste vi undersöka vidare.

På prov gjordes ett litet schakt ner under husgrunden. Först var det bara sand några decimeter, sedan framkom trä och kulturlager – däri ligger Gävle från 1700-talet och äldre tid! Det skulle vara spännande att fortsätta nedåt, men för parkanläggningen behöver man inte gräva så djupt. Det får sparas till framtida arkeologer!

Nytt besök i Axmar trädgårdar

Nu har vi gjort ett nytt fältbesök i Axmarbruks trädgårdar. Vi har dokumenterat blommande växter och Maria Flink har pratat med ortsbor om tidigare planteringar, växter och bebyggelse.  Nu gjordes också en så kallad georadarundersökning av Pär Karlsson från Arkeologerna. Föreningen Hyttan, som sköter om hela anläggningen, hade hjälp oss genom att slå gräset i de delar av trädgårdarna som vi skulle undersöka. 

Georadarundersökning av den trädgård som legat vid den så kallade herrgårdsbyggnaden

Georadar fungerar ungefär som en röntgen där man kan se vad som finns under grässvålen. Men först måste den insamlade informationen bearbetas och därefter hoppas vi få en bild över hur trädgårdarna varit uppbyggda med exempelvis gångar och rabatter. Det kommer sedan att hjälpa oss i planeringen av den arkeologiska undersökningen som ska göras i september. Titta på ett inslag från SVT Gävleborg. 

Vi hade ännu en fin och givande dag i Axmar och nu ser vi fram emot höstens grävningar/IB

Visning av Sätragravfältet i Gävle

Ny rapport: Vatten- och avloppsledning i Utvalnäs

Länsmuseet har gjort en schaktövervakning vid en plats för ett äldre hamnläge med tillhörande hamninlopp, Gävle stad RAÄ 225. Kontrollen gjordes i ett nydraget ledningsschakt mellan Engeltofta och Harskär. Det visad sig att hamninloppet troligen varit naturligt men däremot rensats för att hållas öppet. Inga äldre anläggningar hittades/IB

Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se.   

Slottstorget - förundersökning och rapport klar!

Vi grävde på Slottstorget i april, och sedan dess har det varit så mycket att göra att vi inte riktigt har hunnit smälta det hela. Bland annat skulle rapporten vara klar före midsommar, och det var ett hästjobb bara det. Nu finns rapporten i alla fall på vår hemsida, och går att beställa i pappersform på inger.eriksson@xlm.se. 

Kort sagt så hittade vi kulturlager från sent 1500-tal och 1600-tal, och det är inte ofta man hittar så gamla lager i Gävle. Vi hittade också bland annat en del keramik, bland annat ett fragment av majolika, vilket är en riktig så kallad statusmarkör (arkeolog- och antropologspråk för ett föremål som har visat att dess ägare hade makt, pengar och social ställning). Läs mer om majolika här.

Vi hittade grunden efter ett pampigt hus i schaktet, och det huset finns med på en stadskarta från år 1630. Vi har inte kunnat ta reda på exakt vad man har haft huset till. Det finns uppgifter i de skriftliga källorna om en tullstuga och en gäststuga nere vid ån. Kanske får vi veta i framtiden vad som egentligen skett där.

/KE

Brandgrav från bronsåldern på rymmen 3.0

Jag medger att det kanske blir lite väl mycket fokus på bronsålder i mina inlägg. Ni får dock ursäkta att min följetång om den förlorade och återfunna brandgraven fortsätter. Graven är mycket intressant för länets förhistoria. Detta inte minst då kunskapen om länets bronsålder är undermålig. Detta märktes inte minst igår (tisdag) då arkeologer verksamma i länet träffades på länsstyrelsen för att diskutera. Bronsåldern var en av de perioder som lyftes som den största vita fläcken kunskapsmässigt.

Men hur går det då med brandgraven? Mycket trevliga nyheter. Bronsföremålen samt ett bränt ben har återfunnits i museets arkiv. Saknas gör dock fortfarande den större delen av de brända benen. Kan dessa möjligen ha skickats iväg på osteologisk analys eller ligger de på annat håll i museets vråer?

 

/Joakim Wehlin

Brandgrav från bronsåldern på rymmen 2.0

Jakten på den förlorade bronsåldersgraven från undersökningen vid Grinduga i Valbo går vidare.

Idag kom föremålshanteringshandlingarna från arkivet i Stockholm. Efter att gått igenom dessa kan jag ge följande händelserapport:

5 juni 1972                                  Undersökningen påbörjas

27 juni 1972                                Undersökningen avslutas

Juni/juli 1972                              3 sandstenshällar lämnas in till Gävle museum

5 juli 1972                                    Fynden skickas till Statens historiska museum (SHM)

7 juli 1972                                    Fynden ankommer SHM

Augusti 1972                               Fynden konserveras

4 februari 1977                           Rapporten färdigställs

1979                                              Rapporten publiceras

14 mars 1980                              Gävle museum begär fynden

20 mars 1980                              Gävle museum anhåller om osteologisk analys av benen   

26 februari 1981                        Beslut tas att överlåta fynden till Gävle museum

2 april 1981                                 SHM överlåter fynden till Gävle museum

19 februari 1982                         Fynden skickas från SHM till Gävle museum

 

Föremålen begärdes till Gävle för att ingå i den nya basutställningen på museet. Utställningen dröjde dock i över tio år och när den väl var färdig så fanns inte bronsåldersgraven med. Frågorna hopar sig. Ställdes graven ut separat innan basutställningen var klar, som undersökande arkeolog vill minnas det? Finns det en osteologisk (ben) analys? Var är benen och bronsföremålen?

Pincett och dubbelknapp i brons som liknar de som påträffades vid undersökningen i Grinduga 1972 (Efter Montelius 1917).

 

/Joakim Wehlin

 

Brandgrav från bronsåldern på rymmen

Man skulle kunna tänka sig att tre sandstenshällar som är omkring en halvmeter stora skulle var aningen svåra att förlägga. Annars är det kanske just på grund av deras otymplighet som vetskapen om deras existens med åren suddats ut. Hur det än ligger till med den saken så skall det enligt en arkeologisk rapport ha inlämnats tre kisthällar från en bronsåldersgrav till Länsmuseet i Gävle i början på 1970-talet. Dessa sandstenar finns inte med i museets katalog. Finns de möjligen kvar?

Det var år 1972 som ett stenröse i dåvarande Valbo socken undersöktes av Riksantikvarieämbetet (RAÄ Gävle 325, tidigare Valbo 56). Rapporten dröjde och blev inte klar förrän 1979. Till saken hör att inte många rösen av denna typ undersökts i Gävleborgs län. Tidigare finns uppgifter om två eller möjligen tre sådana företag under tidigt 1900-tal. Därtill kan tilläggas att lämningar från bronsålder är oerhört sparsmakat och antalet metallfynd från perioden går nästan att räkna på ena handens fingrar. Vid undersökningen av röset på Knaperåsen 1972 påträffades en hällkista innehållande en brandgrav och två bronsföremål, en ornerad dubbelknapp och en pincett. Dessa fynd finns idag inte upptagna i varken Länsmuseets eller Statens historiska museums kataloger.

Efter lite letande i länsmuseets magasin lyckades jag lokalisera tre oregistrerade sandstenshällar. Dessa stämmer väl i form och storlek med de stenar som lämnades in på 1970-talet. Nu återstår att lokalisera benen och bronsföremålen.

Enligt undersökande arkeolog skall graven, troligen på 1980-talet, någongång ha varit tillfälligt utställd i en monter på museet. Är det någon som vet något om detta så hör gärna av er.

Fortsättning följer…   

/Joakim Wehlin

En vårutflykt till bronsålderns kustlandskap

Våren vill inte riktigt infinna sig. Snön ligger fortfarande djup på många håll. Detta skapar vissa problem för oss arkeologer. Otåligt väntar vi på att snön skall smälta undan så att grävsäsongen kan börja. Våren är också den bästa tiden för inventering, innan växtligheten tar sig och grönskan åter skyler de mer diskreta fornlämningarna.

Jag kunde inte vänta. Jag ville se några bronsåldersmiljöer i Gävle och inte minst förbereda en skyltning av den ena.

Bronsåldersröse (RAÄ Gävle 318) täckt av snö. Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013

Åker man österut från Brynäs på Furuviksvägen så kommer man snart till Bomhus. Här finns intill vägen på vänster sidan en naturstig; Signalberget. Precis invid parkeringen ligger ett av Gävles största bronsåldersrösen, 20 meter i diameter. I närheten finns också två mindre stenrösen. Detta är en flitigt besökt lokal men jag skulle också vilja tipsa om ett annat område, kanske ett bra tips för en kommande vårutflykt?

Det största bronsåldersröset på Signalberget (RAÄ Gävle 24). Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013

Fortsätt österut på Furuviksvägen. Vid Graneberg ansluter en pipeline för vatten på vägens högra sida. Innanför denna finns ett skogsområde med en fin bronsåldersmiljö bestående av ett 15-tal bronsåldersrösen. Det finns några avtagsvägar in till höger, men för tillfället är det bäst att parkera på höger sida direkt innan vägen ned till badplatsen på vänster sida. Ta sedan bron över pipelinen och utforska området åt söder och sydväst. 

Karta över gravmiljön vid Sikviken. Kustlinjen ligger vid 20 meter över dagens havsnivå. Längre ut syns dagens kustlinje.

Rösena ligger placerade på ett likartat sätt i landskapet och det är tydligt att det fanns bakomliggande idéer kring var rösena skulle byggas. Tar ni er tid att leta på dessa rösen märker ni snart detta mönster i landskapet och kan börja skönja rösenas läge i det dåtida kustlandskapet. Om upptäckarlusten faller på kan ni med denna nya kunskap om bronsålderns landskapsmönster bege er ut i skogarna på andra håll i länet och leta stenrösen. Tänk på att hålla er inom 20-35 meter ovanför dagens havsvattenyta. Det finns en databas för Sveriges alla kända fornlämningar och denna går att finna digitalt (http://www.raa.se/fornsok). Långt ifrån alla fornlämningar är registrerade och nya påträffas hela tiden. Så möjligheten finns att upptäcka ett tidigare okänt bronsåldersröse. Glöm inte att meddela länsmuseet om detta.

Ett av kuströsena i Sikviksområdet (RAÄ Gävle 311). Denna dag gjorde snön att man lättare kunde förstå hur landskapet såg ut vid tiden för byggandet av röset. Större delen av det vita i bakgrunden var då en skyddad havsvik. Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013. 

/Joakim Wehlin

Sista dagen med Valbo kyrka

Nu har sista schaktet grävts vid Valbo kyrka. Rent arkeologiskt har schaktövervakningen därute varit något av en besvikelse. Det har nästan inte påträffats något särskilt alls i schakten. Det kan bero på att hela området fyllts upp med sand vid någon tidpunkt, att det liksom gjorts en terrassering som kyrkogården ligger på. I schakten har vi bara sett ett homogent lager med sand. Dessutom har schakten inte varit så djupa att vi kommit åt att titta under sandlagret. Så vi är kvar på samma kunskapsnivå som förut när det gäller Valbo kyrka och Torsvallen: Torsvallen är en gammal tingsplats från vikingatiden. Valbo kyrka byggdes där på 1100-talet. Dopfunten flyttades troligen senare därifrån till Helga Trefaldighetskyrkan inne i staden. Runstenen som finns där är ditflyttad från Lund under senare tid. I kyrkan har det funnits gravklot från järnåldern som nu är förkomna.

Ungefär så. Vi tackar för ett smidigt samarbete med JM Bygg och alla de andra entreprenörerna. Vi ses säkert igen vid något annat schakt.

/KE

Höstlovskul: Ismannen i Hudiksvall

Nu har Ismannen Ötzi kommit till Hudiksvall! Ötzi hittades mördad i italienska Alperna för tjugo år sedan. Han hade legat där i över 5 000 år. Och de saker han hade med sig berättar mycket om livet på stenåldern.

Nu har Länsmuseet i samarbete med Bäckedals folkhögskola, Hälsinglands museum och Ljusdalsbygdens museum anordnat höstlovskul för barn med tema Ismannen. Kom och testa att slå eld, sy en skinnpung på Ismannens vis och lyssna till den spännande historien om Ötzi. Öppethus  kl 11-15 tisdag den 30 oktober i Hudiksvall, 31 oktober i Ljusdal och 1 november i Gävle. Kolla vår hemsida för mera information www.lansmuseetgavleborg.se /IB