Avbaning av rostplats och slagglager på blästplatsen i Sätra

Vi filmade en liten stund medan vi banade av matjorden i Sätra. Vi hade just hittat en järnframställningsugn och några stolphål norr om den. Norr och öster om stolphålen hittade vi en rostplats för järnmalm. Ovanpå den hade det slängts slagg, förmodligen från en ugn ännu längre norrut. Man har oftast valt att riva ur slaggen och den färdiga järnklumpen ur ugnen nedåt i en sluttning.

Ovanför sluttningen ligger vägen som går förbi gravfältet, vilket ligger ett femtiotal meter bort på andra sidan vägen. Vi får se järnålderns Sätra som ett förhållandevis stort komplex med gravfält, hus och en rad blästerugnar i sluttningen ned mot den dåvarande kustlinjen. Man kan tänka sig ett litet hamnläge där en del av det färdiga och/eller utsmidda järnet lastades på båtar som gick nedåt Mälarområdet. Troligen var det en boplats som sjöd och bubblade av liv och aktiviteter, och där alla jobbade för försörjningen, kvinnor och män, stora och små.

När man banar av skalar man bort matjorden med grävmaskin. Man tar bort matjorden ned till ursprunglig marknivå, och i den nivån ligger de eventuella fornlämningarna. De brukar inte se mycket ut för världen, men de kan innehålla spännande information som t.e.x 14C-dateringar...

/KE

Järnframställning i Sätra

Länsmuseet har utfört en förundersökning i Sätra inför en planerad koloniträdgård på platsen. Det är Gävle kommun som vill anlägga koloniträdgården. Förundersökningen var nödvändig därför att det planerade området ligger i anslutning till ett gravfält och boplatsområde med spår av järnproduktion från järnåldern (RAÄ 2 i Gävle stad). Vi tog hjälp av grävmaskinisten Niklas för att gräva sökschakt på området. Niklas är på god väg att bli vår ordinarie grävmaskinist i samband med förundersökningar eftersom han är intresserad av att lära sig av vad arkeologerna gör och är mycket skicklig med sin skopa. Då området är fyllt med rester av 1900-tals bebyggelse hade vi problem med att hitta ytor att lägga sökschakten på och samtidigt försöka att täcka av så stor yta som möjligt i samband med förundersökningen. Det gällde att hitta ytor som inte blivit utsatta för sentida exploatering.

Undersökningsområdet är markerat med rött.

Josefin och Anders rensar fram en skadad slaggvarp.

Mitt i bilden syns konturerna av en blästugn.

Josefin ritar profil av provgrop i rostplats för malm.

Stolphål vid ugn som möjligen ingått i en konstruktion för en bälg eller en enklare takkonstruktion. 

Förundersökningen resulterade i att ett tydligt område för järnframställning påträffades och avgränsades. I området framkom minst 3 ugnar med slaggvarp, ett stort område med spår av rostad malm, en stolpkonstruktion med möjlig relation till järnframställningsprocessen, samt ett skadat kulturlager vilket troligen kan kopplas samman med boplatsområdet. Förutom anläggningarna hittade vi också några fynd i form av två fragment av brynen och en liten stengubbe, möjligen gjord av bearbetad fossil. Vi vet tyvärr inte om den är gammal eller av senare datum.

Kolprover har tagit från ugnarna för datering och vi väntar med spänning på resultaten.

Vid tangentbordet: Anders Altner, arkeolog, samt Josefin Olsson, praktikant.

Dateringar från Norrboån

Det ska byggas en ny bro över Norrboån och i höstas gjorde vi förundersökningar där. Området ligger mycket strategiskt fördelaktigt på näset mellan Dellensjöarna. Inom undersökningsområdet fanns inga tidigare registrerade fornlämningar även om det ligger ett flertal i närområdet. Med tanke på de fynd som tidigare gjorts och de lämningar som finns registrerade har människor sannolikt bott i området från stenålder och framåt. Speciellt är ett fynd av ett bronsspänne, en så kallad tutulus, som gjorts i åkern väster om ån. Det är ett av få bronsåldersfynd från Hälsingland. Det finns också äldre uppgifter om att det skulle ha funnits gravar från järnåldern vid ån. På västra sidan av ån finns den så kallade Norrbo skans. Lämningen är välkänd men dess ursprung och funktion känner vi inte till. Enligt en tradition ska en strid ha utkämpats här 1434 då en lokal bondehär besegrade en skara danska knektar. Senare tids forskning menar att skansen fick sitt nuvarande utformning under 1600-talet. Vid Norrboån har det också funnits bland annat såg, kvarn, linberedningsverk och båtbyggeri under historisk tid. Studier av det historiska kartmaterialet över själva undersökningsområdet visade ingen bebyggelse just där.

Med hjälp av traktorgrävare drog vi sökschakt på båda sidor av ån. Det är marken som ligger under plogdjup som undersöks. Det visade sig att plogen gått hårt åt de lämningar som hittades och de var därför grunda och svårtolkade. På västra sidan fann vi bland annat en flack ränna omgiven av stolphål. Lämningen skulle kunna vara rester efter bebyggelse men kan också sammanfalla med en fastighetsgräns som är markerad på en skifteskarta från 1700-talet. På östra sidan av ån hittade vi bland annat en lång mörkfärgning med flera stolphål som tolkades utgöra en vägglinje och resterna efter två hus. Vägglinjen skulle kunna varit uppbyggd som någon form av flätverkskonstruktion. 

Vi skickade prover för 14C-analys till Ångströmlaboratoriet och nu har resultatet äntligen kommit. Kol från ett av stolphålen i rännan på västra sidan av ån daterades med 95% säkerhet till mellan 1470 och 1650, alltså sannolikt samtida med Norrbo skans. Kol från den troliga vägglinjen på östra sidan av ån daterades till intervallet 550-650 efter Kristus med 95% säkerhet, alltså äldre järnålder/IB