Titta in på Järnrikets nya hemsida!

www.jarnriket.se

Idag har Järnriket fått en ny uppdaterad hemsida. Texterna är mera komprimerade och anpassade till att läsas på skärm. På sidan finns också uppläsningstjänsten Talande Webb. Det går även bra att besöka sidan via din mobiltelefon.

På sidan finns bland annat Besöksplatser listade med korta faktauppgifter. Det är även möjligt att hitta platserna utmarkerade på en karta över Gästrikland. En viktig del av innehåller kallas Veta mer och består av mer utförliga texter. Där finns mera fakta om Järnriket och järnframställning, handel och livet på bruken men även om trädgårdar och konst. Sidan kommer också att byggas på med flera bilder allteftersom.

Vi hoppas att ni som besökare får nöje av sidan och att även tidigare besökare känner sig som hemma. Välkommen till Järnriket!

                                                                     www.jarnriket.se

Hjälp oss kartlägga den skogsfinska historien i Hassela!

Avmätning från 1753, Lantmäteristyrelsens arkiv V18-17:2. Lantmätare Lars Lindenborg.

Länsmuseet Gävleborg kommer under 2018 att arbeta med att kartlägga skogsfinska kulturmiljöer i Hassela. Speciellt fokus kommer att ligga på Kölsjön, Vrångtjärn och Lindsjön. Projektet vill synliggöra och registrera lämningarna – så att de blir kända och skyddade.

Det är väl känt att flera finska bosättare tidigt kom till Hassela. De förde med sig bland annat nya byggnadstyper med rökugnar och storskaligt svedjebruk. Enligt muntliga uppgifter var finnarna också duktiga på att framställa järn och att smida. Men vi vet egentligen inte så mycket om den första tidens bebyggelselägen och försörjning. Känner ni till platser med lämningar efter bebyggelse och järnframställning? Och kanske traditioner och berättelser som kan kopplas till platserna? Ta kontakt med oss. Hjälp oss att hitta, uppmärksamma och skydda den skogsfinska historien! 

Kontakta oss!

Inga Blennå                                                                     Maria Björck                       

inga.blenna@xlm.se                                                        maria.bjorck@xlm.se

026-65 56 73                                                                   026-65 56 45

arkeolog, stationerad i Hudiksvall                                  arkeolog/avdelningschef Kulturmiljö

www.facebook.com/skogsfinnar

Samiska föremål till Gotland för analys

Länsmuseets arbete med det samiska kulturarvet går vidare på olika sätt. Den här veckan är en av våra arkeologer i Visby för att där analysera några föremål från förra sommarens grävning på ett sockenlappsboställe i Järvsö. På Gotland finns nämligen Kulturarvslaboratoriet, som är en del av Riksantikvarieämbetet. Tack vare deras Gästkollega-koncept finns det möjlighet att som museitjänsteman ta med sig föremål och frågeställningar till Visby och på plats tillsammans med deras experter genomföra avancerade naturvetenskapliga analyser.

Ett av de föremål vi har med är ett hänge, som troligen har suttit på en trumma. På detta utförs en rad, icke förstörande, undersökningar. Till exempel: mikro-XRF där man kan se vilka grundämnen ett föremål består av, och SEM (svepelekronmikroskop) som genom extrem förstoring kan se sådant som annars är svårt att se (som vilken typ av fibrer en textil består av). Med röntgen kan man dessutom se igenom täckande lager. Kolla nedan vad som framträder på hänget i röntgenapparaten:

Själva hänget med tillhörande kedja visade sig vara av mässing, alltså en legering mellan koppar och zink. Ett litet nystan med metalltråd som vi trodde var tenntråd – tennrådsbroderi är ett av de hantverk som förknippas med sockenlapparna – var istället bly!

Idag fortsätter arbetet. Kanske går det att få fram om den lilla tråden som suttit i hänget är gjort av ull eller av annat djurhår, möjligen går det också att se om tråden varit färgad. Hursomhelst har vi redan nu fått en hel del svar, och många nya frågor.

Sara Norrehed på kulturarvslabbet manövrerar svepelektronmikroskopet (burken till vänster) via datorn.

Här finns en länk till Riksantikvarieämbetet om vårt besök i Visby: 

Länsmuseet gästar RAÄ

I dag firar vi samernas nationaldag!

Och vi vill också presentera ett projekt som vi just nu jobbar med: 

OHTSEDIDH - ett projekt om samiska kulturyttringar i Mellansverige.

Det har funnits en samisk befolkning i Mellansverige sedan lång tid tillbaka. Trots att vi hittar uppgifter i arkiv  och genom muntlig tradition vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen. Men vi vet att det inte bara finns en samisk historia. Fjällsamernas säsongsvistelser, sockenlappar, skogssamiska näringar samt samer på tillfälliga besök är skilda företeelser som avsätter olika spår i såväl arkiven som i det faktiska landskapet. Vilka var dessa sydliga samer och hur yttrar sig deras kulturarv? 

Inom projektet OHTSEDIDH jobbar vi med att synliggöra och sprida kunskap om det samiska kulturarvet i vårt område. Kunskap är en förutsättning för att kunna skydda de fysiska spåren i landskapet. På sydsamiska betyder OHTSEDIDH "att söka". Just nu jobbar vi också med att ta fram en klickbar karta som kommer att bli en kunskapsbank alla kan använda. Känner du till berättelser och platser som kan kopplas till det samiska kulturarvet? Kontakta gärna någon av museets arkeologer.  

Projektet är ett samarbete mellan länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum. 

Den 8 februari kommer vi att delta i konventet Folk och Kultur i Eskilstuna. Där kommer vi också att presentera vårt projekt, se folkochkultur.se/program/torsdag-8-feb 

Sockenlappens stuga

Husgrunden efter boningshuset vid sockenlappsbostället. 

Sommarens arkeologiska undersökningar av sockenlappsbostället i Stene utanför Järvsö i Hälsingland har varit oväntat lyckade. Bland annat hittades ben av häst och björn. En av sockenlapparna uppgifter var just att slakta hästar och jaga björnar. Det mest utmärkande fyndet var ändå ett hänge som hittades sista dagen i husgrundens vägglinje.

Hänget är cirka tre centimeter stort och troligen av mässing. Det är trapetsformigt, avslutat i två rundlar och fästat i en cirka fem centimeter lång kedja av länkar.  

Trumma nr 36, Ernst Manker 1938:639-645. 

Vi kontaktade Inger Zachrisson, som är expert på samisk arkeologi, och hon säger att föremålet sannolikt varit ett hänge till en samisk trumma eller till trummans visare. Visaren lades på trumman och rörde sig över den för att peka på någon av dess symboler. Ett liknande hänge finns avbildat i Ernst Mankers klassiska verk Die lappische Zaubertrommel från år 1938. Inger Zachrisson säger också att hitta den här typen av föremål vid en utgrävning är unikt. De hängen man känner till sedan tidigare finns alla i olika samlingar.

En av våra frågeställningar vid utgrävningen var om den samiska identiteten kunde ses i fyndmaterialet. Undersökningen har med råge svarat på den frågan.  Nu ska rapporten från sommarens undersökningar färdigställas och vi återkommer senare med mera uppgifter om resultaten. 

Här finns en fil om undersökningen och fynden - länk till filmen  och här finns ett inslag från Sameradion länk till sameradion 

Arkeologidagen 2017 i Gävleborgs län

Årets Arkeologidag är på söndag den 27 augusti. Länsmuseet anordnar visningar på två ställen i länet. I Gnarp, Nordanstigs kommun,  vandrar vi i en fin bronsåldersmiljö i närheten av Moningssand.  I Valbo, Gävle kommun, visas en stenåldersboplats i Nybo som undersöktes i våras.
Välkomna!

Sockenlappen i Järvsö

Det var ett stort intresse för undersökningen och det kom många besökare.

Under den gångna veckan har vi undersökt en husgrund och en jordkällare i Järvsö. Platsen kallas Lappatäkta och här bodde Järvsös sockenlapp Nils och Anna Andersson med sina barn under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Utgrävningarna har gjorts tillsammans med byalaget som också var de som återfann lämningarna som ligger vid Kalvstigen nära Grindstensberget.

Husgrunden torvas av och rensas fram. 

Husgrunden hade ett fint spismursröse med tegel av äldre karaktär. Huset hade tre rum och vägglinjen bestod av dubbla stenrader som visar att huset har haft någon typ av mullbänk. I husgrunden hittade vi många fina fynd, bland annat flera kritpipor, fingerborgar och bössflinta. Flera av kritpiporna kunde dateras till andra halvan av 1700-talet och de var tillverkade i Stockholm och Falun. Flintan har tillhört en bössa med flintlås men kan också ha använts till att göra upp eld. Vi hittade även en hel del djurben, fönsterglas och bruksglas samt olika typer av keramik. Största delen av fynden i husgrunden hittades runt eldstaden.

 

                            

 Ett fint litet hänge hittades vid spismursröset. En av de kritpipor som vi hittade var dekorerad med tre kronor. 

Husgrunden med spismursröse och tydliga syllstensrader.

Jordkällaren var valvad och byggd av natursten. Den var inrasad och endast den bakre delen av valvet var intakt. Vi grävde bort större delen av det inrasade materialet och fick då en tydligare bild av hur den tidigare sett ut. Inga fynd hittades i källaren och en del av de nedrasade stenarna fick ligga kvar.

Jordkällaren före och efter undersökningen. 

Med hjälp av fynden och husgrunderna får vi en bra bild av hur livet i stugan kan ha varit. Vi väntar nu med spänning på resultatet från benanalysen. Det har varit en givande och lärorik vecka med ovärderlig hjälp från byalaget och vi hoppas få möjlighet att återkomma till den här fina platsen. 

Mera information och en film från undersökningen finns hos Länsstyrelsen Gävleborg www.lansstyrelsen.se/gavleborg/arkeologisk-undersokning-av-samisk-kulturmiljo och på Youtube Lappmannens stuga i Järvsö.