Dragränna från järnåldern vid Norrboån

Det ska byggas en ny bro över Norrboån, Hudiksvalls kommun, och de inledande förundersökningarna gjordes i höstas. Vi har nu avslutat våra undersökningar med mycket spännande resultat. Det visade sig ligga en dragränna för båtar på östra sidan om ån. Och de dateringar vi gjorde i höstas visar att den är från järnålder, 550-650 e. Kr. Norrboån är den enda förbindelsen mellan Norra och Södra Dellensjöarna och i ån fanns tidigare ett fall som gjorde att man måste dra sina båtar förbi detta.

Dragrännan fotograferad från söder med Norrboån till vänster i bild.

Dragrännan fotograferad från norr. 

Dragrännan syntes som två parallella mörkfärgningar. Vi grävde en profilbank tvärs igenom de två färgningarna och den mellanliggande ytan. Det visade sig att dragrännan har varit byggd av trä och fodrad med lera. Då leran varit fuktig har båtarna glidit lättare och därmed underlättat dragandet. Rännan har senare fyllts igen och jämnats ut vid brukandet av åkern. Men man kan fortfarande se spår efter dragrännan som en försänkning vid åkanten nära Norra Dellen.    

Grävd profilbank genom dragrännan.

 Fikapaus vid Sördellen.

Området vid Norrboån ligger mycket strategiskt och här finns ett stort antal fornlämningar. I området har fynd från sten-, brons- och järnålder gjorts, bland annat i form av stenyxor, ett bronsspänne och vävtyngder. I närheten av Norrbo kyrka, som ligger öster om ån, finns ett stort antal gravar från järnåldern. Det finns också äldre uppgifter om att det tidigare funnits gravar vid Norrboån. På västra sidan om ån ligger bland annat Norrbo skans, vars ursprung och funktion vi tyvärr inte vet mycket om. Vid ån har det även funnits bland annat såg, kvarn, linberedningsverk, smedja och båtbyggeri under historisk tid.

Och nu följer det spännande rapportskrivandet…/IB  

Vi söker en kulturmiljöpedagog!

Länsmuseet söker en kulturmiljöpedagog. Vi vill ha in många ansökningar! Du som söker bör tycka om att jobba med barn och skolor, ha en bred kulturmiljöutbildning och vilja sprida kunskapen om länets kulturarv. Sista ansökningsdag är på måndag 12 maj. Välkommen att söka! Läs mer om tjänsten här!!!

Exkursion till "Drakgrottan"

Förra veckan var vi ut på en exkursion till ett berg på Eskön i Hille sn. Berget har fått namnet Drakberget och utgör en plats med tradition. Enligt äldre sägen vistas drakar, troll och annat oknytt i grottan. Det sägs att en drake har lagt ett ägg längst in i grottan. Själva ägget utgör en rund fint polerad sten som ruvar i ett slipat hål i bergsväggen. Väl uppe på berget är det bra utsikt över Hilleviksfjärden och en mycket fin plats att stanna till vid. 

Bosse tittar in i grottöppningen där drakägget ligger.

Drakägget.

Josefin har krupit in i Drakgrottan och beundrar "ägget".

Vid tangentbordet: Anders Altner, arkeolog, samt Josefin Olsson, praktikant.

Betraktelse kring en berså

Blästplatsen i Sätra ligger på det som tidigare var en gårdsplan med rabatter och gamla äppelträd. I västra utkanten av tomten finns en gammal syrénberså. Där har förmodligen druckits en och annan kopp kokkaffe och ätits rulltårta och kanelbullar. Men ingen i bersån hade troligen en aning om att de satt vid en järnugn från järnåldern. Vår omvärld får många dimensioner om man börjar se på den ur ett tidsperspektiv...:).
/KE

Avbaning av rostplats och slagglager på blästplatsen i Sätra

Vi filmade en liten stund medan vi banade av matjorden i Sätra. Vi hade just hittat en järnframställningsugn och några stolphål norr om den. Norr och öster om stolphålen hittade vi en rostplats för järnmalm. Ovanpå den hade det slängts slagg, förmodligen från en ugn ännu längre norrut. Man har oftast valt att riva ur slaggen och den färdiga järnklumpen ur ugnen nedåt i en sluttning.

Ovanför sluttningen ligger vägen som går förbi gravfältet, vilket ligger ett femtiotal meter bort på andra sidan vägen. Vi får se järnålderns Sätra som ett förhållandevis stort komplex med gravfält, hus och en rad blästerugnar i sluttningen ned mot den dåvarande kustlinjen. Man kan tänka sig ett litet hamnläge där en del av det färdiga och/eller utsmidda järnet lastades på båtar som gick nedåt Mälarområdet. Troligen var det en boplats som sjöd och bubblade av liv och aktiviteter, och där alla jobbade för försörjningen, kvinnor och män, stora och små.

När man banar av skalar man bort matjorden med grävmaskin. Man tar bort matjorden ned till ursprunglig marknivå, och i den nivån ligger de eventuella fornlämningarna. De brukar inte se mycket ut för världen, men de kan innehålla spännande information som t.e.x 14C-dateringar...

/KE

Järnframställning i Sätra

Länsmuseet har utfört en förundersökning i Sätra inför en planerad koloniträdgård på platsen. Det är Gävle kommun som vill anlägga koloniträdgården. Förundersökningen var nödvändig därför att det planerade området ligger i anslutning till ett gravfält och boplatsområde med spår av järnproduktion från järnåldern (RAÄ 2 i Gävle stad). Vi tog hjälp av grävmaskinisten Niklas för att gräva sökschakt på området. Niklas är på god väg att bli vår ordinarie grävmaskinist i samband med förundersökningar eftersom han är intresserad av att lära sig av vad arkeologerna gör och är mycket skicklig med sin skopa. Då området är fyllt med rester av 1900-tals bebyggelse hade vi problem med att hitta ytor att lägga sökschakten på och samtidigt försöka att täcka av så stor yta som möjligt i samband med förundersökningen. Det gällde att hitta ytor som inte blivit utsatta för sentida exploatering.

Undersökningsområdet är markerat med rött.

Josefin och Anders rensar fram en skadad slaggvarp.

Mitt i bilden syns konturerna av en blästugn.

Josefin ritar profil av provgrop i rostplats för malm.

Stolphål vid ugn som möjligen ingått i en konstruktion för en bälg eller en enklare takkonstruktion. 

Förundersökningen resulterade i att ett tydligt område för järnframställning påträffades och avgränsades. I området framkom minst 3 ugnar med slaggvarp, ett stort område med spår av rostad malm, en stolpkonstruktion med möjlig relation till järnframställningsprocessen, samt ett skadat kulturlager vilket troligen kan kopplas samman med boplatsområdet. Förutom anläggningarna hittade vi också några fynd i form av två fragment av brynen och en liten stengubbe, möjligen gjord av bearbetad fossil. Vi vet tyvärr inte om den är gammal eller av senare datum.

Kolprover har tagit från ugnarna för datering och vi väntar med spänning på resultaten.

Vid tangentbordet: Anders Altner, arkeolog, samt Josefin Olsson, praktikant.

Ny skrift om fornminnen i Nordanstig

 

I dagarna har det kommit en ny liten skrift om fornminnen i Nordanstigs kommun. Den berättar om de viktigaste fornminnena i kommunen och innehåller bilder, vägbeskrivningar och informativa texter. Skriften kan erhållas via kommunen och Naturskyddsföreningen. Tänk om varje kommun i länet kunde göra en sådan här, vad trevligt det skulle vara :)!