Ge inte upp!

Hej ni som är intresserade av det vi gör och som lämnar kommentarer: vi har väldigt mycket att göra nu, så vi kanske inte svarar på kommentarerna på en gång, men vi skall göra det så snart vi hinner. Är det väldigt angeläget så får ni gärna maila. Kontaktuppgifter på hemsidan!

Rapporten om Stortorget på gång

Snart är rapporten om den arkeologiska schaktmedverkan av ombyggnationen av Stortorget i Gävle klar. Projektet pågick åren 2009-2010. Rapporten kommer att läggas ut på hemsidan, här. Du kan också beställa den i pappersform på tel. 026-655642 eller av inger.eriksson@xlm.se.
/KE

Åter till Kungsbäck

När den nya vägen till Mackmyra whiskydestilleri skulle byggas förra sommaren kom en ”tårtbit” av järnåldern i dagen. På en sträcka av knappt 100 meter i den smala vägremsan undersökte Länsmuseet en järnframställningsplats, en vapengrav och ett boplatsområde med flera husgrunder. Du kan läsa rapporten "Järnålder i Kungsbäck" på www.lansmuseetgavleborg.se/kulturmiljö/rapporter.

Ett av de hus som påträffades fortsatte ut i schaktkanten av den planerade vägen, och kunde därför inte grävas ut mer än till en del.  Huset verkade vara en av de mest spännande anläggningarna i området. Den bestod av fyra kraftiga stolphål med stenskoning och en 14C datering tyder på att det kan ha byggts redan under folkvandringstid . Därmed skulle huset vara äldre än både järnframställningen och graven, och det äldsta huset av denna typ som undersökts i Gästrikland.

Nu i helgen den 21-23 september kommer vi återvända till schaktkanten och ta vid där vi slutade senast. Det har blivit möjligt genom ett samarbete med Högskolan i Gävle och kursen ”Gästrikland mellan arkeologi och historia”. Sista momentet i kursen blir en seminariegrävning förlagd till Kungsbäck. Förhoppningsvis kommer en massa ny kunskap om platsens äldsta bebyggelse.  Det verkar lovande: vid den påbörjade schaktningen har det redan blottlagts flera stolphål och två rännor som tycks ha samband med den byggnad som stod här för 1500 år sedan.

Välkomna på seminarium om uråldriga vägar den 20 november!

Den 20 november går vårt årliga arkeologiseminarium av stapeln. Förra året hade vi tema vattenvägar. I år handlar det om vägar genom by och skog. Det blir en spännande dag. Vi kommer att få lyssna till föredrag om hålvägar, byvägar, kavelbroar, processionsvägar från järnåldern och mycket annat. Det kommer också att handla om vägarnas betydelse i järnålderssamhället och deras betydelse för andra fornlämningar som gravfält och hus. Vi är inte riktigt klara med programmet, men sex föreläsare är inbokade. Välkomna till en superspännande dag!

Föreläsningar:

Helena Victor, fil. dr. arkeologi:  Vägens betydelse i det förhistoriska landskapet

 Vattenledernas betydelse diskuteras flitigt inom arkeologin. De förhistoriska vägarna glöms ofta bort eftersom de inte syns ovan mark och är svårare att hitta. Kommunikationslederna på land har emellertid också varit viktiga. Flera undersökningar under det senaste decenniet har visat att landvägar har haft stor betydelse som gränsmarkörer och för lokaliseringen av gravar och andra fornlämningar.

Jonas Wikborg, arkeolog, Societas Archaeologica Upsaliensis: En nyupptäckt processionsväg i Gamla Uppsala?

Arkeologiföretaget SAU har utfört arkeologiska utgrävningar i Gamla Uppsala. I samband med detta hittades lämningar som kan vara resterna efter en processionväg med tillhörande härdar i närheten av de kända gravhögarna. Vägen har i så fall använts vid processioner vid högtidligheter av olika slag. Jonas Wikborg berättar om grävningarna, spåren och tolkningarna.

Lars Andersson, arkeolog, Stockholms länsmuseum:  En bro mellan vikingatid och medeltid.

Jarlabanke var en uppländsk storman, som på 1000-talet e.Kr. ägde stora jordegendomar i Täby och Vallentuna. Jarlabanke och hans släkt förekommer på ett större antal runstenar i området, bland annat vid Jarlabankes bro. Hans egen gård låg troligen i närheten av nuvarande Täby prästgård. Han kan också ha haft en betydande roll i den lokala sjökrigsorganisationen. Lars Andersson berättar om Jarlabankesläktens bro- och vägprojekt i Täby på 1000-talet.

Ylva Stenqvist Millde, fil.dr. :Vägar inom räckhåll.

Ylva Stenqvist Millde har studerat vägsystem i områden långt från centralbygderna i södra Norrlands inland. Användandet av de lokala vägarna har varit mer flexibelt medan det ekonomiska, politiska och sociala resandet var en mer stabil samhällsföreteelse. Ylva Stenqvist Millde ger sitt eget perspektiv på resande i Södra Norrland under förmodern tid.

Nils Harnesk, arkeolog, Norrbottens länsmuseum: Kavelbroar på torra land? Ett norrbottniskt exempel.

Efter tips från allmänheten registrerade Norrbottens museum under 2010 åtta stycken kavelbroar i naturreservatet Marjamaa. Det var inte konstigt, kavelbroar återfinns och registreras i Norrbotten med jämna mellanrum. I myrmarker. Det som skilde kavelbroarna i Marjamaa från alla andra var dock att dessa låg på torra land, på den norra dalsidan av en trång och djup dal, Majakursu. Föredraget kommer att behandla fyndet och dess anpassning till ett för tekniken nytt sammanhang.

Fredrik Engman, arkeolog, Jönköpings länsmuseum: Jönköping tur och retur – Eriksgatan och andra vägar i Jönköpings län. Om Sveriges största hålvägssystem.

En hålväg är en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter samt erosion. Jönköpings centrala läge i södra Sverige har gjort att flera viktiga kommunikationsstråk möts här. Föredraget fokuserar på de bevarade spåren från äldre tiders färder, bland annat Eriksgatuleden, ett av landets bäst bevarade hålvägssystem. Här ligger hålvägarna i flera "filer" upp till nio i bredd. Även andra delar av de äldre färdvägarna lyfts fram, bl.a. de som framkommit vid arkeologiska undersökningar och georadarundersökningar i Jönköpings stad.

VÄLKOMNA! Anmälan senast 13 november till bo.sandberg@xlm.se. Se även www.lansmuseetgavleborg.se.

Gamla Gefle hägrar

Nu skall PEAB och Gävle Energi ta upp tre schakt i Gamla Gefle. Kanske kan man hitta rester av gammal bebyggelse i schakten. Det återstår att se!

Nu kan du ladda ned Pederboken!

Vi gjorde en vänbok till vår chef Peder som slutade i våras. De flesta av antikvarierna skrev varsin artikel. Det är artiklar om arkeologi, byggnadsvård, samlingar, konst och mycket mer. En del artiklar är rena forskningsarbeten medan andra summerar händelser och teman som ägt rum på museet under den period som Peder jobbat här (1982-2012). Nu har tidskriften Populär Arkeolog glädjande nog hört av sig och vill publicera delar av Inga Blennås artikel om skogsfinska rökugnar. Jättekul. Du kan ladda ned boken "Peder Mellander och museet" här: http://www.lansmuseetgavleborg.se/pages.asp?PageID=95&MenuID=1068.

Under ytan

På söndag går den årliga Kulturarvsdagen av stapeln. Den arrangeras över hela Europa och listan med aktiviteter hittar du HÄR. I år är temat "Under ytan". Under ytan i den steniga och grunda skärgården utanför Axmar finns ett helt bibliotek av skeppsvrak. Den som tittar noga kan läsa en 300-årig historia om järnbruket – berättad av redare, skeppsbyggare och sjömän.
Här finns också en speciell undervattensnatur, skapad i mötet mellan sött och salt vatten, och mer artrik och vacker än du tror. Detta kan du ta del av under ytan på hemsidan http://www.axmarbluepark.se/

Vill du titta under ytan på stående byggnader kan du besöka någon av länsmuseets aktiviteter i Långvind och Hålsjö på söndag, läs mer HÄR.