fredag 12 april 2013

En vårutflykt till bronsålderns kustlandskap

Våren vill inte riktigt infinna sig. Snön ligger fortfarande djup på många håll. Detta skapar vissa problem för oss arkeologer. Otåligt väntar vi på att snön skall smälta undan så att grävsäsongen kan börja. Våren är också den bästa tiden för inventering, innan växtligheten tar sig och grönskan åter skyler de mer diskreta fornlämningarna.

Jag kunde inte vänta. Jag ville se några bronsåldersmiljöer i Gävle och inte minst förbereda en skyltning av den ena.
Bronsåldersröse (RAÄ Gävle 318) täckt av snö. Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013
Åker man österut från Brynäs på Furuviksvägen så kommer man snart till Bomhus. Här finns intill vägen på vänster sidan en naturstig; Signalberget. Precis invid parkeringen ligger ett av Gävles största bronsåldersrösen, 20 meter i diameter. I närheten finns också två mindre stenrösen. Detta är en flitigt besökt lokal men jag skulle också vilja tipsa om ett annat område, kanske ett bra tips för en kommande vårutflykt?

Det största bronsåldersröset på Signalberget (RAÄ Gävle 24). Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013
Fortsätt österut på Furuviksvägen. Vid Graneberg ansluter en pipeline för vatten på vägens högra sida. Innanför denna finns ett skogsområde med en fin bronsåldersmiljö bestående av ett 15-tal bronsåldersrösen. Det finns några avtagsvägar in till höger, men för tillfället är det bäst att parkera på höger sida direkt innan vägen ned till badplatsen på vänster sida. Ta sedan bron över pipelinen och utforska området åt söder och sydväst. 
Karta över gravmiljön vid Sikviken. Kustlinjen ligger vid 20 meter över dagens havsnivå. Längre ut syns dagens kustlinje.
Rösena ligger placerade på ett likartat sätt i landskapet och det är tydligt att det fanns bakomliggande idéer kring var rösena skulle byggas. Tar ni er tid att leta på dessa rösen märker ni snart detta mönster i landskapet och kan börja skönja rösenas läge i det dåtida kustlandskapet. Om upptäckarlusten faller på kan ni med denna nya kunskap om bronsålderns landskapsmönster bege er ut i skogarna på andra håll i länet och leta stenrösen. Tänk på att hålla er inom 20-35 meter ovanför dagens havsvattenyta. Det finns en databas för Sveriges alla kända fornlämningar och denna går att finna digitalt (http://www.raa.se/fornsok). Långt ifrån alla fornlämningar är registrerade och nya påträffas hela tiden. Så möjligheten finns att upptäcka ett tidigare okänt bronsåldersröse. Glöm inte att meddela länsmuseet om detta.

Ett av kuströsena i Sikviksområdet (RAÄ Gävle 311). Denna dag gjorde snön att man lättare kunde förstå hur landskapet såg ut vid tiden för byggandet av röset. Större delen av det vita i bakgrunden var då en skyddad havsvik. Foto Joakim Wehlin den 12 april 2013. 
/Joakim Wehlin

måndag 8 april 2013

Långrösen och skeppssättningar i Gävleborgs län


Den 2 april tillträdde jag min anställning som vikarierande antikvarie vid Gävleborgs museum, detta två veckor efter att jag försvarat min avhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet. Titeln på min avhandling är Östersjöns skeppssättningar. Monument och mötesplatser under yngre bronsålder (http://hdl.handle.net/2077/31901).
Redan första dagen i Gävle blev jag ombedd att skriva ett inlägg i museets blogg. Temat var givet och jag började sondera bland länets avlånga bronsålderslämningar. Något jag uppmärksammat som doktorand var likheten mellan vad som benämns långrösen och skeppssättningar. Båda dessa typer av lämningar finns också i Gävleborgs län och därför tänkte jag mig att lämna en mindre kommentar därom.
I länet finns 32 registrerade långrösen. Det största är 45 meter långt och 12 meter brett och det minsta är 5 meter långt. 75% är orienterade inom kompasspektret NV-SO till NO-SV. Inget långröse har blivit undersökt men de kan sannolikt dateras till bronsålder. I långrösena syns ofta en eller flera gropar och ibland också rester efter stenkistor. Flertalet har kallmurade kantkedja och i några fall finns resta stenar vid någon av kortsidorna.
Skeppssättningar är betydligt färre till antalet och jag har hittills kunnat lokalisera 7 stycken, vissa benämns dock skeppsformiga stensättningar eller rösen. Samtliga är 7-14 meter långa och 2,5-5 meter breda. Det är inom just den storleksramen som de flesta av Östersjöns skeppssättningar ligger.
Längd- och breddförhållanden på långrösen (n=32) och skeppssättningar(n=7) i Gävleborgs län
Det finns främst två skeppssättningar som fångar mitt intresse lite extra. Båda ligger i Rogsta socken och har fornlämningsnummer 31 och 35. Den första ligger inom ett område som kallas Högarna och som innefattar två gravfält. Här finns, förutom skeppssättningen, 8 större stenrösen, 2 långrösen och några mindre stensättningar. Samtliga dessa fornlämningar ligger ovanför 25-meterskurvan och låg när de byggdes på en utskjutande udde nära dåtidens strand med en fin utsikt över Bottenviken.
Skeppssättningen på det södra gravfältet vid Högarna är 14 meter lång och 4 meter bred. Den är intressant eftersom den ligger direkt sydväst om det största röset. Detta är ett vanligt förekommande fenomen bland bronsålderns skeppssättningar i Östersjöområdet och dessa ligger nästan alltid på den södra sidan om röset. Ibland kan det se ut som om skeppet är på väg in i, eller på väg ut ur röset. Kanske är det också precis detta som är fallet.
De äldsta kända skeppssättningarna i Skandinavien dateras till den äldre bronsåldern och påträffas vanligen inuti högar eller rösen. Under den yngre delen av bronsåldern finns skeppssättningarna utanför röset och mina studier visar att de med tiden avlägsnar sig mer och mer från rösemiljöerna och blir därmed sina egna monument.
Den andra skeppssättningen av intresse i Rogsta socken (RAÄ 35) ligger i området som benämns Rishögarna. Skeppssättningen är 14 meter lång och 5 meter bred och även denna ligger på ett rösegravfält. Intressant med denna skeppssättning är att den har spetsiga, och tidigare sannolikt resta, stenar i ändarna och i mitten. Resta stenar i ändarna, så kallade stävstenar, är vanligt förekommande hos denna typ av monument. De centralt placerade stenarna däremot är inte alls lika vanliga och har konstaterats främst på Gotland, men också i Baltikum.
Rogsta tycks vara en socken med rikliga lämningar från bronsålder. Socknen innehåller en tredjedel av länets långrösen och hälften av skeppssättningarna. Samtliga av dessa har byggts intill den dåvarande kustlinjen omkring 25 meter över dagens havsnivå.
Om man jämför spridningsbilden av långrösen och skeppssättningar geografiskt så tar långrösena generellt vid där skeppssättningarna upphör. Detta är intressant inte minst då de, förutom formen, har en rad likheter med östersjöområdets skeppssättningar. Först och främst gäller det orienteringen, såväl långrösena som skeppssättningarna tycks generellt följa den dåtida kustlinjen.
Också storlekarna överensstämmer, även om långrösena tenderar att vara något bredare. Gävleborgs län största långröse är 45 meter långt och 12 meter brett. Detta att jämföra med Gotlands största skeppssättning som är 45 meter lång och sju meter bred. Det är också vanligt att båda typerna av monument ligger i rösemiljöer och att de uppträder i par. Av länets 32 långrösen ligger 8 i par.
Det är därför stor tid att undersöka ett långröse!
Till vänster: Karta över långrösema i Gävleborgs län. Utdrag från det digitala fornminnesregistret (http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html). Överst till höger: Skeppssättning från Gotland som täckts över av sten (RAÄ Alskog 170) (Foto Joakim Wehlin, Falun). Nederst till höger: Långröse i Norrala socken (RAÄ 19), Hälsingland. Röset är 40 meter långt (Foto Urban Sikeborg, Stockholm).

/Joakim Wehlin

tisdag 2 april 2013

Arkeolog på genomfart



Under några glada veckor har vi Joakim Wehlin anställd här på arkeologiverksamheten. Joakim har just disputerat på sin avhandling "Östersjöns skeppssättningar" vid Göteborgs universitet. Tyvärr blir han inte kvar så länge hos oss utan kommer att börja jobba på Dalarnas museum första maj. En gång dalkarl, alltid dalkarl. Men eftersom vi har ett bra samarbete på flera nivåer med vårt västra grannmuseum antar vi att vi kommer att jobba ihop en del i framtiden. Vi har bett Joakim skriva några inlägg här på bloggen under den tid han är här hos oss.
/KE

torsdag 28 mars 2013

Tur-mässan i Göteborg


Vi har varit på Tur-mässan i Göteborg och marknadsfört vårt EU-projekt CULT IDENTITY.  Det var ett stort antal besökare under mässdagarna och vi träffade många intresserade och trevliga människor. Tidigare har vi också deltagit i mässor i Tallin och Riga. Även där var intresset för projektet stort.








 På mässorna har vi berättat om våra besöksmål, urgamla kultplatser kring Östersjön. Inom projektet jobbar vi med fyra utvecklingskontor från Lettland och en stiftelse från Estland. Totalt har vi plockat fram sexhundra spännande besöksmål i de tre länderna! Gå gärna in på www.ancientsites.eu och läs mera om de olika platserna. Längs Gävleborgs kust har vi gjort en besöksrutt med hundra platser som man kan uppleva. Den äldsta platsen är Hedningahällan i Enångers socken i Hälsingland som är över 4000 år gammal. /IB

onsdag 13 mars 2013

Broschyrer om kultrutten på gång!


Vi håller på att ta fram broschyrer om länets nya kultrutt. Den engelska versionen är klar sedan några veckor. Den svenska gick till tryck i förrgår. I broschyren presenteras tio av platserna i rutten. Vi kommer att sprida dem så gott det går, till turistbyråer, hembygdsföreningarna, biblioteken och alla platser vi kan komma på. Om du vill ha ett ex så kan du få den i pappersform eller digitalt. Observera att pappersvarianten kan ta slut. Vi kör så länge de räcker. Nästa helg åker vi till UR-mässan i Göteborg, och då delar vi ut en hel del av dem där.

Vill du ha ett ex hemskickat kan du maila till katarina.eriksson@xlm.se eller inga.blenna@xlm.se.

/KE

Rapport: Vindkraftpark på Fallåsberget



Länsmuseet utförde under oktober 2011 en utredning för ny vindkraftpark med tio kraftverk på Fallåsberget i Ockelbo och Skogs socknar. Parken är belägen strax söder om Lingbo. Projektör var vindkraftbolaget  O2.

I utredningen påträffades bland annat en kolbotten efter en resmila samt en övergiven gårdstomt. Gården finns med på en historisk karta från år 1762 och klassades därför som fast fornlämning. Dessa lämningar faller under Kulturminneslagen.

Läs mer i rapporten! Den finns på vår hemsida. Du kan också beställa den i pdf eller pappersform på inger.eriksson@xlm.se eller 026-65 56 42.

tisdag 12 mars 2013

OBS! Ny tid för föredrag om de första tusen åren i Järnriket!

Här kommer information om programändring. Föredraget om Järnrikets första tusen år som skulle ha hållits på Ockelbo bibliotek den 10 april är uppskjutet till den 17 oktober. Vi återkommer med mer exakta uppgifter! På bilden syns den slaggrika stranden vid Näsbackengravfältet i Ockelbo ut mot Bysjön.

                                                   

/KE