Skyltkoll äntligen på Platsr

Vi fick medel från Gästriklandsfonden för flera år sedan för att göra en hemsida med en karta över de platser som länsmuseet gjort skyltar till i Gästrikland under alla år. Vi försökte göra en egen hemsida, men det blev för krångligt. Då kom som en skänk från ovan denna fantastiska sida i Riksantikvarieämbetets regi. Där kan alla lägga in sina platser, och samlingar med platser. Det tog litet tid, men nu har vi gjort det. Vi har inte tagit med de platser där skylten ryckts bort och kastats bort, exempelvis vid kalkbrottet i Torsåker, utan vi tog med de miljöer där det finns en skylt. SKYLTKOLL har vi kallat det här projektet. Nu kan vi avsluta Gästriklandsdelen och hoppas att det någon gång kommer en möjlighet att lägga in alla våra skyltade miljöer i Hälsingland. Titta in på Platsr och sök på "Skyltkoll".

/KE

Etapp 2 i undersökningen av Kårböle skans

20-22 augusti utförde vi den andra etappen av undersökningen på Kårböle skans. Skansen är ju en försvarsanläggning från 1600-talet, vår utpost mot väst. Där låg soldaterna och tryckte i 76 nedgrävda små bostäder, på enkla britsar. Det kanske inte var så roligt alla gånger. Vi grävde en av husgrunderna i maj, samt ett utsnitt av vallens västra del. Då hittade vi några mynt, brända ben efter kött soldaterna ätit, en muskötkula och en del annat. Vallen visade sig ha en timmerkonstruktion under den höga sandvallen. I både huset och vallen kunde vi urskilja två eller fler faser. Sannolikt byggdes husen och vallen om åtminstone en gång.

I etapp 2 grävde vi ut spisröset i husgrunden och breddade snittet i vallen något. I spisröset kom det fram ganska mycket ben, både från ko/gris och från ett mindre djur, t.ex. en hare eller en liten kulting. Vi kunde också se tre olika faser i röset, där man byggt om och för varje gång stoppat in ett mynt i spiskonstruktionen för att bringa lycka. I vallen hittade vi fortsättningen på timmerkonstruktionen. Vi kommer att berätta om grävningen på en kulturlunch den 5 november. Förhoppningsvis kommer då även Stellan Fagrell från Kårböle byalag, f.d. brigadgeneral, att vara med och berätta om de militärtekniska och militärhistoriska omständigheterna. Missa inte det!
/KE

Jonathan Lindström får Hertig Karls pris

Vi såg i går på nättidningen Svensk Historia att arkeologen Jonathan Lindström fått Hertig Karls pris för sitt arbete med att sprida kunskap om svensk historia. Jonathan har skrivit flera böcker för barn och vuxna, bland annat Bronsåldersmordet, om ett fynd av resterna av en man som mördades för flera tusen år sedan. Många barn älskar Jonathans bok om det spännande Dödshuset i Turinge utanför Stockholm. Grattis Jonathan! Läs mer här.
/KE

Vem är det som skojar med oss...?

Det är någon som skämtar med oss. I början av sommaren kom ett brev där det stod så här:

"Hej Arkeolåger! Ända sen den dagen i maj för många många år sedan då jag hittade Allmänningeskatten har jag burit på en hemlighet. Men nu orkar jag inte bära detta ok längre, utan väljer att lätta mitt hjärta, för att försöka uppnå sinnesro. När jag lämnade in mitt fynd så föll jag för frestelsen och behöll några av de finaste sakerna själv. Jag har försökt att vårda dessa med omsorg, dock finns några små blessyrer som uppstod i samband med en spektakulär kräftskiva för några år sedan. Nu är min önskan att dessa rariteter får stanna tillsammans med den övriga skatten på museumet".

I brevet låg en hoper billigt krimskrams som inte har något med vikingatiden att göra. Bland annat en strassring. Vi skannade av dem, därav den dåliga bilden.

Vem är det som skämtar med oss? Vi har gått ett tag och misstänkt varandra, men det står klart nu att det inte är någon av oss arkeologer. Det måste vara någon på någon annan avdelning, eller någon utanför museet ("museumet"). Ett hett tips är museets förre chef, som alltid varit en skojfrisk rackare. Nekar han, då får vi söka i vidare cirklar...:). Längst ned en bild på den riktiga Allmänningeskatten.

/KE

Slottstorget - förundersökning och rapport klar!

Vi grävde på Slottstorget i april, och sedan dess har det varit så mycket att göra att vi inte riktigt har hunnit smälta det hela. Bland annat skulle rapporten vara klar före midsommar, och det var ett hästjobb bara det. Nu finns rapporten i alla fall på vår hemsida, och går att beställa i pappersform på inger.eriksson@xlm.se. 

Kort sagt så hittade vi kulturlager från sent 1500-tal och 1600-tal, och det är inte ofta man hittar så gamla lager i Gävle. Vi hittade också bland annat en del keramik, bland annat ett fragment av majolika, vilket är en riktig så kallad statusmarkör (arkeolog- och antropologspråk för ett föremål som har visat att dess ägare hade makt, pengar och social ställning). Läs mer om majolika här.

Vi hittade grunden efter ett pampigt hus i schaktet, och det huset finns med på en stadskarta från år 1630. Vi har inte kunnat ta reda på exakt vad man har haft huset till. Det finns uppgifter i de skriftliga källorna om en tullstuga och en gäststuga nere vid ån. Kanske får vi veta i framtiden vad som egentligen skett där.

/KE

Föredrag på Å-natta: Pirater i repris!

På Å-natta kommer vi att ha föredraget om de medeltida piraterna i Söderhamn i repris. Det visades på museets sportlovsaktiviteter, men det var många som inte kunde komma då. Nu planerar vi i alla fall att ta det igen på museet den första helgen i september. Exakt tidpunkt meddelas på hemsidan.
/KE

Ny rapport: Neolitiska kustboplatser i Valbo

Inför exploatering av Valbo köpstad i Valbo socken, Gävle kommun har Länsmuseet Gävleborg utfört arkeologiska förundersökningar av fem neolitiska stenåldersboplatser, Valbo socken RAÄ 105:1, 446, 460, 464 samt 1062. Det har även gjorts en mindre dokumentation av en fossil åkermark, Valbo RAÄ 1060. Förundersökningarna och dokumentationen gjordes under delar av juni och augusti 2012. 

Den första boplats som förundersöktes var Valbo 105:1 ("Sofiedal 1"). Boplatsen ligger i dag cirka 45 meter över havet. Boplatsen sträcker sig ända ut till E 16 i söder. Till den tidigare ytan som finns i det digitala fornminnesregistret tillkommer en yta om cirka 1600 m². Vid förundersökningen konstaterades att den övre delen av lokalen är skadad av odling. Under odlingslagret fanns ett lager som innehåller rikligt med keramik, brända ben och lite skärvsten. En krukskärva med matskorpa har C14-daterats och är omkring femtusen år gammal. 

Även på den södra sidan av E16 planeras det för bullersänkande åtgärder. Omkring 50 meter söder om E16 finns ytterligare en boplats, Valbo 1055. Lokalen har okänd utbredning. Möjligen kan Valbo 1055 och Valbo 105:1 utgöras av en och samma lokal.  Inför en byggnation av bullersänkande åtgärder bör detta utredas vidare.

  

Boplatsen "Sofiedal 7" (RAÄ 446 i Valbo socken) ligger cirka 48 meter över havet. Förundersökningen visar att det finns en boplatsyta öster om vägen och en mindre yta väster om vägen. Den total ytan är cirka 660 m². Fyndmaterialet är sparsamt och består av gropkeramik (en särskild typ av keramik med gropdekor) och brända ben av säl. Inget stenmaterial påträffades. Vid en slutundersökning är det främst ytan öster om vägen som har potential vid en undersökning. Marken är svagt sluttande och stenfri och kan förväntas innehålla härdar, hus och andra anläggningar.

Inför förundersökningen av boplatsen "Skjutbanan" (RAÄ 460 i Valbo socken) fanns det misstanke om att platsen var förstörd av en skjutbana och en paddock. Vid förundersökningen upptogs schakt mellan skjutbanan och paddocken. Flera av schakten grävdes djupt, då vi misstänkte att det kunde finnas ditförda massor. I undersökningen hittades endast en skärva neolitisk keramik. Skärvan hittades tillsammans med nyare material som tegel och glas, vilket visar att området är omrört. Länsmuseet anser att boplatsen inte har någon hög arkeologisk potential eftersom fyndmaterialet bara består av en krukskärva som dessutom saknar fyndsammanhang. kontext. Det går inte helt att utesluta att skärvan kan komma från ditförda massor.

 Boplatsen "Sofiedal 3" i Valbo (RAÄ 464) ligger i en flack västsluttning, cirka 50 meter över havet. Det flacka läget gör att boplatsen bara varit möjlig att bruka under en kort period på grund av landhöjningen.  Fyndmaterialet är magert och utgörs av svallad (naturligt slipad) keramik och enstaka brända ben. I den norra delen av lokalen påträffades en koncentration av skärvsten, som sannolikt kommer från en härd eller kokgrop. En skärva med organisk beläggning har C14-daterats, och är ungefär 4800 år gammal. Boplatsen är tämligen liten och skadorna efter sentida odling är inte så stora. En undersökning skulle kunna svara på vad denna plats representerar i det neolitiska samhället. 

Boplatsen Valbo 1062 är till stora delar förintad av E16, som har skurit genom den centrala delen. Idag ligger denna yta cirka 48 meter över havet. Boplatsen uppvisar även stora skador efter bland annat täkter. I de upptagna schakten hittades endast något enstaka fragment keramik, en del till en slipsten och skärvsten. Den södra boplatsytan är kraftigt skadad och uppgår totalt till cirka 1100 m^2.  Bara fragment av boplatsen finns kvar. Det har varit svårt att avgränsa boplatsen p.g.a. den låga fyndfrekvensen av keramik, brända ben och skärvsten. Ett bränt ben har C14-daterats och är omkring 4900 år gammalt.

Fossil åkermark, Valbo 1060
Även en övergiven odlingsmark påträffades. Totalt mättes sex röjningsrösen av äldre karaktär in. Röjningsrösena är oregelbundna till formen och är cirka 2 meter breda och 3-5 meter långa. I området finns ett antal röjningsrösen som har yngre karaktär och som ligger i kanten till befintlig åker. Dessa har inte mätts in. På historisk karta, delning av hemägor 1858, utgörs den fossila åkern av ängsmark. Tyvärr finns det inga äldre bykartor över Valbo-Ön. Kolbitar från rösena har daterats till senmedeltid. Röjningsrösena kan vara allt från tidigt 1400-tal till 1700-tal, vilket är ett stort spann. 

Det är länsstyrelsen som fattar beslut om vilka fortsatta åtgärder som är nödvändiga när det gäller alla dessa fornlämningar. Rapporten finns tillgänglig på vår hemsida!