Glöm inte att anmäla dig till konferensen om Hälsinglands medeltid!
Sista anmälningsdag på fredag.
Information gällande moms: Anmälningsavgift 200 kr (varav moms 40 kr)
***
Projektet Hälsinglands Medeltid och Länsmuseet Gävleborg inbjuder till
Konferens med föreläsningar om Hälsinglands medeltid
Tisdagen den 16 mars 2010
Kl 09.00–17.00
Blågården, Gnarp
Program och information om anmälan hittar du i bifogat program.
Sista anmälningsdag 5 mars!
Välkommen!
Har du frågor? Kontakta:Inga BlennåTfn: 0650-106 95Mobil: 070-268 77 29E-post: inga.blenna@xlm.se
Anmälan görs till:Bo SandbergTfn: 026-65 56 27E-post: bo.sandberg@xlm.se
Avgift: 200 kr inkl. lunch, för- och eftermiddagskaffe.
Se även:
www.halsinglandsmedeltid.se
www.lansmuseetgavleborg.se
Maila gärna denna inbjudan vidare till personer du tror kan vara intresserade.
onsdag 3 mars 2010
Kulturminneslagen
Det är många människor som inte känner till Kulturminneslagen. Väldigt många tror att arkeologer bara går ut och gräver litet hejvilt där de känner för det, och helst då där någon väg skall fram, bara för att jäklas. Men så är det inte, utan Kulturminneslagen (KML) styr vårt arbete när det gäller fornlämningar och uppdrag.
Skall en ny väg byggas, är det länsstyrelsen som beslutar om en arkeologisk utredning där en aktör får i uppdrag att gå ut och leta efter forn- och kulturlämningar i den planerade vägsträckningen. Hittar aktören något, är det länsstyrelsen som beslutar om vad som skall hända med fornlämningarna. Allt detta sker i enlighet med KML.
Så här står det i paragraf 1:
"Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas".
Med detta har man alltså slagit fast att kulturmiljön är viktig och skall skyddas. Detta är ett demokratiskt beslut som ingen enskild person kan sätta sig över. Vill man ändra på detta får man följaktligen försöka ändra på lagstiftningen. Det hjälper föga att åka ut i skogen och skälla ut arkeologerna som står och skottar sand.
Så här lyder paragraf 6:
"Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sä'tt andra eller skada en fast fornlämning".
Detta innebär exempelvis att om Banverket eller Vägverket vill bygga ny väg eller järnväg så måste det först klargöras vilka lämningar som berörs, och sedan måste de söka tillstånd hos länsstyrelsen att få ta bort lämningarna. Får de tillstånd till det är det på villkoret att lämningarna undersöks och dokumenteras på bästa sätt inför ett borttagande. Ibland sker detta på direktval, d.v.s. länsstyrelsen utser direkt en aktör som skall göra jobbet. Ibland läggs uppdraget ut på anbud, och länsstyrelsen har då i uppgift att ta ställning till vilken aktör som kommer att göra det bästa och mest prisvärda jobbet.
Många tycker att svensk arkeologi kostar alldeles för mycket pengar. Den kostade förra året cirka 150 miljoner kronor, vilket motsvarade budgeten för barnomsorgen i en Stockholmskommun. Ett exempel när det gäller proportioner är cykelvägen mellan Gävle och Furuvik. Hela budgeten låg på 10 miljoner. Vår utredning kostade 40 000 kronor.
Skall en ny väg byggas, är det länsstyrelsen som beslutar om en arkeologisk utredning där en aktör får i uppdrag att gå ut och leta efter forn- och kulturlämningar i den planerade vägsträckningen. Hittar aktören något, är det länsstyrelsen som beslutar om vad som skall hända med fornlämningarna. Allt detta sker i enlighet med KML.
Så här står det i paragraf 1:
"Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas".
Med detta har man alltså slagit fast att kulturmiljön är viktig och skall skyddas. Detta är ett demokratiskt beslut som ingen enskild person kan sätta sig över. Vill man ändra på detta får man följaktligen försöka ändra på lagstiftningen. Det hjälper föga att åka ut i skogen och skälla ut arkeologerna som står och skottar sand.
Så här lyder paragraf 6:
"Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sä'tt andra eller skada en fast fornlämning".
Detta innebär exempelvis att om Banverket eller Vägverket vill bygga ny väg eller järnväg så måste det först klargöras vilka lämningar som berörs, och sedan måste de söka tillstånd hos länsstyrelsen att få ta bort lämningarna. Får de tillstånd till det är det på villkoret att lämningarna undersöks och dokumenteras på bästa sätt inför ett borttagande. Ibland sker detta på direktval, d.v.s. länsstyrelsen utser direkt en aktör som skall göra jobbet. Ibland läggs uppdraget ut på anbud, och länsstyrelsen har då i uppgift att ta ställning till vilken aktör som kommer att göra det bästa och mest prisvärda jobbet.
Många tycker att svensk arkeologi kostar alldeles för mycket pengar. Den kostade förra året cirka 150 miljoner kronor, vilket motsvarade budgeten för barnomsorgen i en Stockholmskommun. Ett exempel när det gäller proportioner är cykelvägen mellan Gävle och Furuvik. Hela budgeten låg på 10 miljoner. Vår utredning kostade 40 000 kronor.
Medeltidsseminarium i Linköping igen!
Varannan vår är det seminarium om Östergötlands medeltid på vår motsvarighet i Östergötland, d.v.s. Östergötlands länsmuseum. Det brukar vara fantastiskt spännande seminarier, med massor av spränglärda och underhållande arkeologer, historiker, numismatiker, osteologer, botaniker, arkeobotaniker, konsthistoriker, you name it. En av oss skall åka, och det blir säkert lika spännande som alla andra år. Man får alltid nya spännande infallsvinklar på vårt eget fornlämningsmaterial. Ni kan kolla in programmet här på
http://ostergotlandslansmuseum.se/bild/arkeo/semin2010/inbjudan/pdf.
http://ostergotlandslansmuseum.se/bild/arkeo/semin2010/inbjudan/pdf.
Nya CSA med ödegårdsartikel
Nu har den kommit, Current Swedish Archaeology vol 17 2009 som vi väntat på. Vi är medförfattare till en artikel om den medeltida ödeläggelsen, baserad på arkeologiska data från den mellansvenska skogsregionen samt Hedmark och Tröndelag i Norge. Det var ett kul jobb.
Kanonkul seminarium i november
Nu har vi några föredragshållare klara till vårt seminarium om begravningsritualer i november. Richard Grönwall från Stockholms länsmuseum kommer att prata om kammargravar, Elisabeth Iregren kommer att berätta om de medeltida gravarna på Västerhus på Frösön i Jämtland. Stenåldern representeras av Magnus Andersson från UV Syd (dösar) och Niclas Björck på UV Uppsala (neolitiska gravar). Dessutom kommer Fredrik Larsson från UV Uppsala och berättar om den stora bronsålderslokalen i Nibble med både boplats och gravar. Vi har två föredrag till att fylla, men sedan tycker vi nog att vi har ett helgjutet seminarium. Välkomna till en jättespännande dag den 23 november! Mer information följer längre fram.
För mycket snö
Vi får en del förfrågningar om att göra olika saker ute i terrängen, t.ex. banda fornlämningar i skogen. Vi svarar: -Nej, det går inte.
Och det gör det inte heller. Det är en meter snö ute i skogen, och om man över huvud taget kan ta sig till platsen (om skogsbilvägen mot förmodan är plogad) så ser man i alla fall inga fornlämningar när man kommer dit. Nu undrar vi litet när fältsäsongen kan tänkas börja. Är det realistiskt att tänka sig att det är snöfritt i Hälsingland i början av maj? Det återstår att se.
Kulturarvsdagen 12 september
Vi har fått en inbjudan från vår storpappa Riksantikvarieämbetet att delta under Kulturarvsdagen 12 september. Så här står det i mailet:
"Kulturarvsdagen (tidigare Kulturhusens dag) är dagen då Kulturmiljöer, kulturlandskap, kulturhistoriska byggnader visas upp och historien om dessa berättas. Dagen skall bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Alla som vill är välkomna att medverka med evenemang dit allmänheten bjuds in till besök och guidning.
Årets tema är "Kulturens Vägar":kultur och naturstigar, landsvägar, farleder, järnvägar, kyrkostigar, cykelstigar, skolvägar, omvägar, Eriksgata, Kungsled och Inlandsbana. I Sverige finns tusentals kända och okända vägar på vilka människor färdats sedan urminnes tider. Vilken historia kan vägen, stigen eller leden berätta för oss? Vilka människor har färdats på den, varför och till vilket mål? Kanske är det målet som bär på vägens historia: - en skola, en kyrka, en betesmark eller annan betydelsefull kulturhistorisk byggnad eller miljö? Vilken historia kan den berätta?
Medverka du också till att Kulturarvet visas upp och delta under Kulturarvsdagen! För anmälan och mer information:www.raa.se/kulturarvsdagen. Kulturarvsdagen är en del av European Heritage Days vilken firas varje år under september månad i hela Europa. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september.
Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen. Tidigare hette den Kulturhusens dag. Anledningen till namnbytet är flera men främst för att dagen inte bara handlar om "hus" utan även om miljöer liksom det immateriella såsom berättelser och sägner."
Nu funderar vi över vad vi skall kunna hitta på när det gäller vägar och leder. Kanske någon mer än vi låter sig inspireras av detta och vill delta i Kulturarvsdagen?
"Kulturarvsdagen (tidigare Kulturhusens dag) är dagen då Kulturmiljöer, kulturlandskap, kulturhistoriska byggnader visas upp och historien om dessa berättas. Dagen skall bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Alla som vill är välkomna att medverka med evenemang dit allmänheten bjuds in till besök och guidning.
Årets tema är "Kulturens Vägar":kultur och naturstigar, landsvägar, farleder, järnvägar, kyrkostigar, cykelstigar, skolvägar, omvägar, Eriksgata, Kungsled och Inlandsbana. I Sverige finns tusentals kända och okända vägar på vilka människor färdats sedan urminnes tider. Vilken historia kan vägen, stigen eller leden berätta för oss? Vilka människor har färdats på den, varför och till vilket mål? Kanske är det målet som bär på vägens historia: - en skola, en kyrka, en betesmark eller annan betydelsefull kulturhistorisk byggnad eller miljö? Vilken historia kan den berätta?
Medverka du också till att Kulturarvet visas upp och delta under Kulturarvsdagen! För anmälan och mer information:www.raa.se/kulturarvsdagen. Kulturarvsdagen är en del av European Heritage Days vilken firas varje år under september månad i hela Europa. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september.
Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen. Tidigare hette den Kulturhusens dag. Anledningen till namnbytet är flera men främst för att dagen inte bara handlar om "hus" utan även om miljöer liksom det immateriella såsom berättelser och sägner."
Nu funderar vi över vad vi skall kunna hitta på när det gäller vägar och leder. Kanske någon mer än vi låter sig inspireras av detta och vill delta i Kulturarvsdagen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)