Trädgårdsarkeologi i Axmar bruk

 

En vattentröskel i kanalen med lusthuset i bakgrunden. Foto: Inga Blennå, Länsmuseet Gävleborg. 

För femte gången är vi tillbaka i kulturreservatet Axmar bruk. I år fokuserar vi våra undersökningar på gångvägarna i den igenvuxna engelska parken.

Den engelska parken anlades på 1860-talet, samtidigt som bruket fick en ny huvudbyggnad, det så kallade ” Slottet”, och hyttverksamheten flyttades närmare havet. Det gamla hyttområdet med hammare och kolhus revs och fick ge plats för en park i engelsk stil.

Slottet och den engelska parken år 1877. Foto: Jernkontorets arkiv.

I parken anlades en allé, lusthus, utkikstorn, skulpturer, dammar, vattenfall och sittplatser, som bands samman med slingrande gångvägar. Marken jämnades ut med material från den gamla slaggvarpen. Nya träd och buskar planterades, bland annat lärkträd, tysklindar, alm, schersminer och syrener.

Utsnitt av karta från 1883 över den engelska parken i Axmar bruk. 

Bruket såldes redan 1890 till ett skogsbolag och tackjärnsproduktionen avvecklades på 1920-talet. Byggnaderna och parken förföll och så småningom revs både Slottet och den gamla herrgårdsbyggnaden. Parken och gångvägarna växte igen. Till slut var det bara lusthuset, ruinerna och de ovanliga träden som visade att här en gång fanns en landskapspark.

Grunden till utsiktstornet. I bakgrunden stenmuren som inramar parken. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna. 

Sedan 2011 är Axmar bruk ett kulturreservat och parken har börjat restaureras med bland annat nya broar och sittplatser. De slingrande gångvägarna var viktiga för upplevelsen av parken eftersom de styrde besökarna till sittplatser och utkiksplatser, med noga uttänkta vyer.

Gångvägen från utsiktstornet till bron undersöks. Gången var här cirka 1,20 meter bred, alltså 2 alnar, och belagd med rödbrunt grus. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.    

Vid årets undersökning, som gjorts i samarbete med Arkeologerna vid Statens historiska museer, har vi fokuserat på att lokalisera och dokumentera en del av det gamla gångvägssystemet. När vi tar fram partier av gångvägarna undersöker vi deras sträckning i förhållande till träd och annan växtlighet, dammar, byggnader etc. Vi undersöker också vilket material som har valts, hur breda gångarna har varit samt hur de har varit uppbyggda. Informationen vi tar fram kan sedan användas som kunskapsunderlag i det fortsatta restaureringsarbetet av parken.

Här gick en del av den vindlande gångväg mellan platsen för den äldre herrgårdsbyggnaden i norr och utsiktstornet i söder. Gången var cirka 1,80 meter bred, alltså 3 alnar. Den var belagd med rödaktigt grus som överlagrades av ett mörkt skifferliknande grus. Foto: Inga Blennå, Länsmuseet Gävleborg. 

Länsmuseet Gävleborg söker en arkeolog

Länsmuseets arkeologer undersöker en järnåldersmiljö i Gävle

Länsmuseet Gävleborg är en stiftelse som arbetar för att länets kulturarv ska betyda mer för fler. Museet har ca 30 anställda som arbetar med utställningar, pedagogik, samlingsförvaltning, uppdragsverksamhet inom arkeologi och byggnadsvård och mycket annat. Dessutom bedriver vi museibutik och kafé. Att samarbeta med andra är viktigt för oss. Vi arbetar i länets alla tio kommuner, med museibyggnaden i centrala Gävle och föremålssamlingarna på Brynäs som självklar medelpunkt. 

Ditt uppdrag 

Som arkeolog kommer du arbeta med schaktningsövervakningar av bland annat stadslager, utredningar, förundersökningar och arkeologiska undersökningar. Du kommer svara på remisser från kommuner och myndigheter. 

Arbetsuppgifter 

Du kommer att skapa kontakter med uppdragsgivare, upprätta kostnadsberäkningar och undersökningsplaner. 

Du kommer ha projektansvar för egna projekt men kommer även samarbeta i större projekt på kulturmiljöavdelningen. 

Du kommer att avrapportera uppdrag i rapporter, PM och registrera lämningar i Fornreg. 

Om dig 

Vi söker en noggrann, strukturerad och effektiv person. Du uttrycker dig väl i tal och skrift och är nyfiken på att lära känna nya människor. Du ska ta egna initiativ och delta i utvecklingen av kulturmiljöavdelningen som består av arkeologer och byggnadsantikvarier. Det är viktigt att du själv snabbt kan sätta dig in i nya arbetsuppgifter och arbeta självständigt och tillsammans med kollegor. 

Du har minst filosofie kandidat med arkeologi som huvudämne. Du har stor vana att arbeta med stadslager, utredningar och arkeologiska undersökningar. Du har stor vana att arbeta med GIS och behärskar ArcMap. Du är bekväm med att beskriva lämningar enligt lämningstyplistan och att registrera i Fornreg. Du har flera års erfarenhet av liknande arbetsuppgifter. Kännedom om Gävleborgs län är meriterande. Du har B-körkort. 

Anställningsform 

Tillsvidareanställning. Provanställning sex månader tillämpas. 

Arbetstid och omfattning 

Heltid, tillsvidare anställning. 

Tillträde 

April eller enligt överenskommelse. 

För mer information om tjänsten 

Maria Björck, avdelningschef Kulturmiljö, 026-65 56 45 

Fackliga företrädare

Anna Larsdotter, SACO, 026 65 56 36 

Maria Zetterström, Vision, 025 65 56 20 

Sista ansökningsdag 

2021-02-07 

Ansökan skickas till

lansmuseetgavleborg@xlm.se

http://lansmuseetgavleborg.se/lediga-tjanster

Trädgårdsarkeologi i Axmar bruk

Länsmuseet har under flera år gjort trädgårdsarkeologiska undersökningar i Axmar bruk tillsammans med Arkeologerna från Statens historiska museer. Fokus har varit att återfinna det system av gångar som funnits i växthusträdgården. Växthuset finns kvar men är numera ett café. Trädgården har varit en nyttoträdgård med ett stort antal äppelträd och bärbuskar. Vi har nu lyckats lokalisera en stor del av trädgårdens gångsystem. På den äldsta kartan finns fem odlingskvarter och där finns fyra gångar markerade. Huvudgången som funnits framför växthuset har varit fyra meter bred och belagd med gulbrunt grus. Ingången har kantats av grindstolpar och sannolikt har där funnits en grind.

Karta över Axmar bruk från 1883. Växthusträdgården är markerad av en blå ring. Inom trädgården ligger växthuset som är rött. 

I år har vi hittat gången som fortsatt ut ur trädgården mot väster. Den har slingrat genom ett område som på den äldre kartan kallats Parken. Trädgårdsgången syns som en cirka 1,2 meter bred yta av gulbrunt grus. Fotografier från 1940-talet visar att det då fanns stora odlade ytor.

Karin Lindeblad från Arkeologerna/Statens historiska museer undersöker trädgårdsgången i Parken väster om växthusträdgården.

Flygfoto från 1940-talet över Slottet (den yngre herrgårdsbyggnaden) som revs på 1970-talet. Norr om dammen syns odlingar i området som på kartan från 1883 kallades Parken. Foto: DigitaltMuseum, Länsmuseet Gävleborg XLM.FLYG2139.

Vid våra undersökningar har vi hittat många delar av lerkrukor, både planteringskrukor och glaserade blomkrukor. Flera av skärvorna har haft en fin gul glasyr. I år har vi också hittat delar av fat och andra kärl med samma färg. Föreningen Hyttan har även tagit fram en speciell Axmarkruka som finns för försäljning.

Föreningen Hyttan har tagit fram en speciell Axmarkruka. På bilden syns också flera skärvor som hittades vid årets undersökningar.  

Keramikskärva med gul glasyr som hittades vid året undersökning. Kanske har 

                                   keramiken ursprungligen tillverkats vid Bobergs Fajansfabrik i Gävle.

Den äldsta herrgårdsbyggnaden i Axmar revs på 1950-talet. Den syns nu bara som en gräsbevuxen kulle och det är svårt att förstå hur stor byggnaden varit. I år har vi därför lokaliserat huset och markerat ut hörnen.  

Här låg tidigare den äldsta herrgården. På bilden står Aja, Arne, Åke och Karin i hörnen av byggnaden. 

Det har verkligen hänt mycket sedan vi började vårt arbete! Vi våra första undersökningar var största delen av trädgården bevuxen med sly och höga hallonbuskar. Nu framträder strukturen i trädgården tydligt. De två huvudgångarna är klippta och därmed markerade. De gamla odlingsytorna är röjda. I flertalet av kvarteren är äppelträd planterade. Bärbuskar har samlats ihop på en egen yta. Axmar bruk är Gästriklands enda kulturreservat. Det en vacker plats med en spännande historia och vi ser fram emot att fortsätta våra undersökningar där. 

Nyplanterade äppelträd i växthusträdgården. 

Länsmuseet Gävleborg söker en arkeolog

Länsmuseet Gävleborg är en stiftelse som arbetar för att länets kulturarv ska betyda mer för fler. Museet har ca 30 anställda som arbetar med utställningar, pedagogik, samlingsförvaltning, uppdragsverksamhet inom arkeologi och byggnadsvård och mycket annat. Dessutom bedriver vi museibutik och kafé. Att samarbeta med andra är viktigt för oss. Vi arbetar i länets alla tio kommuner, med museibyggnaden i centrala Gävle och föremålssamlingarna på Brynäs som
självklar medelpunkt.

Ditt uppdrag
Som arkeolog kommer du arbeta med schaktningsövervakningar, inventeringar, utredningar, förundersökningar och arkeologiska undersökningar. Du kommer svara på remisser från kommuner och myndigheter.

Arbetsuppgifter
Du kommer att skapa kontakter med uppdragsgivare, upprätta kostnadsberäkningar och undersökningsplaner.
Du kommer ha projektansvar för egna projekt men kommer även samarbeta i större projekt på kulturmiljöavdelningen.
Du kommer att avrapportera uppdrag i rapporter, PM och registrera lämningar i Fornreg.

Om dig
Vi söker en noggrann, strukturerad och effektiv person. Du uttrycker dig väl i tal och skrift och är nyfiken på att lära känna nya människor. Du ska ta egna initiativ och delta i utvecklingen av kulturmiljö-avdelningen som består av arkeologer och byggnadsantikvarier. Det är viktigt att du själv snabbt kan sätta dig in i nya arbetsuppgifter och arbeta självständigt och tillsammans med kollegor.
Du har minst filosofie kandidat med arkeologi som huvudämne.
Du har stor vana att arbeta med inventeringar, utredningar och arkeologiska undersökningar.
Du har vana att arbeta med GIS t ex ArcMap.
Du är bekväm med att beskriva lämningar enligt lämningstyplistan och att registrera i Fornreg.
Du har flera års erfarenhet av liknande arbetsuppgifter. Kännedom om Gävleborgs län är meriterande.
Du har B-körkort.

Anställningsform
Tillsvidareanställning. Provanställning sex månader tillämpas.

Arbetstid och omfattning
Heltid, tillsvidare anställning.

Tillträde
Snarast eller enligt överenskommelse.

För mer information om tjänsten
Maria Björck, avdelningschef Kulturmiljö, 026-65 56 45

Fackliga företrädare
Ann Nilsén, SACO, 026 65 56 19
Maria Zetterström, Vision, 025 65 56 20

Sista ansökningsdag 
2020-03-15

Ansökan skickas till
lansmuseetgavleborg@xlm.se 

Växhusträdgården i Axmar bruk

Trädgårdsgångarna markerades upp med stakkäppar.

Vi har nu gjort ytterligare trädgårdsarkeologiska undersökningar i Axmar bruk. Fokus har varit att identifiera och dokumentera gångarna i växthusträdgården. Vi har kompletterat tidigare års resultat men även identifierat andra gångar. Trädgården finns markerad på en historisk karta från år 1884 där odlingskvarteren är uppdelade genom ett system av gångar. De schakt vi har grävt har placerats utifrån den gamla kartan, som vi också har rektifierat eller lagt mot dagens karta.

Kartan från 1884 visar systemet av trädgårdsgångar och växthuset (markerad med blå ring).

Tydligt är att det finns två olika bredder på gångarna i trädgården. Två av dem utgör huvudgångar, en sträcker sig i nord-sydlig riktning från växthuset mot kanalen, den andra i öst-väst från den tidigare entrén mot kvarnen. De har varit cirka 3 meter breda medan de övriga gångarna har varit smalare, endast runt 1,5 meter. Det visar att gångarna haft olika användningsområden. De bredare gångarna har använts som körvägar för exempelvis vagnar medan de smalare varit gångvägar men även använts för skottkärror. Alla gångar har varit belagda med gult grus.

Karin Lindeblad från Arkeologerna undersöker en av trädgårdsgångarna väster om före detta växthuset.

Trädgården har varit en utpräglad nyttoträdgård, även om det inte är tydligt idag. Framför det före detta växthuset finns flera gamla äppelträd kvar. Vi har också hittat trädgårdens västra begränsning och där finns fortfarande rader av bärbuskar. 

Trädgårdens västra del avslutades med en gång som varit kantad med bärbuskar och staket. Här ses ett av stolpstöden direkt vänster om trädgårdsgången.  

Vi avslutade vårt fältarbete med att markera ut gångarna med hjälp av stakkäppar och platsband. Det synliggjorde trädgårdens omfattning och siktlinjer på ett fint sätt. Den kunskap vi nu har gör det möjligt att rekonstruera flera av gångarna vilket skulle återge trädgården en del av sig tidigare karaktär.

En av gångarna som stakades ut visade en fin siktlinje  mot dammen och platsen där den tidigare herrgårdsbyggnaden legat.

Den 24 februari firar vi Sverigefinnarnas dag!

På museet hissar vi den Sverigefinska flaggan och berättar om skogsfinnar i länet. 

Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari. Den dagen år 1796 föddes finländske Carl Axel Gottlund, som även kallats Svedjefinnarnas apostel. Han var en tidig folklivsforskare och språkvetare som under 1800-talet bland annat reste, samlade uppgifter och dokumenterade skogsfinnarna och finnskogarna i Sverige. 

FÖRELÄSNING
De första Sverigefinnarna. Skogsfinnarna tillhörde den första vågen av finnar som kom till Sverige under 1500-1600-talet. Ann Nilsén berättar om den skogsfinska kulturen i Gävleborg. 

Tid: 24 februari, klockan 14
Plats: Hörsalen, Länsmuseet Gävleborg
Fri entré
Välkommen!

Den 6 februari firar vi Samernas nationaldag!

På museet hissar vi den samiska flaggan. Under kvällen kommer vi att hålla två föredrag i länet.

Maria Björck föreläser i Söderhamn om Samer i Hälsingland - hur hittar man spåren efter de som inte lämnat spår? Det har under lång tid funnits samer i Hälsingland och Gästrikland. Länsmuseet arbetar med att hitta platser efter samer bland annat inom projektet Ohtsedidh. Maria kommer att berätta om kartläggningen och inventeringsarbetet samt om de arkeologiska undersökningar som gjorts av ett sockenlappboställe utanför Järvsö. 

Biblioteket i Söderhamn, klockan 18:00. Fri entré.

Matminnen från Sápmi - Ingela Broström och Ingrid Gimmon samtalar om samiska mattraditioner. Den samiska matkulturen sträcker sig lång tillbaka i tiden. Basen är renkött, fisk och småvilt medan exempelvis potatis och spannmål inte varit lika viktigt. Däremot har alla delar av renen använts. 

Hörsalen Länsmuseet Gävleborg, klockan 18:00. Fri entré.

Titta på vår hemsida för mera information http://lansmuseetgavleborg.se/

Projektet Ohtsedidh – samiska kulturyttringar i Mellansverige

Vi går vidare med projektet Ohtsedidh och har nu påbörjat andra årets arbete. Projektet är ett samarbete mellan länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt stiftelsen Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund.

Under kommande period ska vi jobba med en vandringsutställning och ett pedagogiskt material riktat till grundskolan. Det är resultatet från projektets första år som kommer att vara grunden i utställningen. Vi återkommer med mera information om hur arbetet fortskrider. Titta gärna in på projektets hemsida https://www.ohtsedidh.se/