onsdag 7 december 2011

God Jul och Gott Nytt År!

Så här är det. Vi har inte haft tid att blogga så mycket i höst. Det har varit massor av saker att göra. Men vi har samlat på oss en hel del roliga bilder och resultat som vi kan lägga ut nu när snön gör att det blir mer skrivbordsarbete. Så håll ut, det kommer! Tills vidare vill vi önska all en hjärtligt God Jul och ett riktigt Gott Nytt År. Ta väl hand om er alla.

tisdag 6 december 2011

En film med årets fantastiska pepparkakshus!

video
En kort men rafflande filmsnutt med årets pepparkakshus i entrén på Länsmuseet Gävleborg. Ett fantastiskt och oförglömligt hus. Nu blir det åka av!

torsdag 24 november 2011

Höstmöte med medalj!

Två arkeologer och en byggnadsvårdare från länsmuseet, Daniel, Inga och Katarina, är på Riksantikvarieämbetets höstmöte. Temat för året är landsbygdsutveckling. I går var det entreprenörerna som syntes bäst i alla föredrag. Det var också en entreprenör som knep årets förtjänstmedalj: Göran Gudmundsson med Centrum för Byggnadsvård i Gysinge. Göran jobbade här vid länsmuseet innan han startade Centrum för Byggnadsvård. Grattis Göran från din gamla arbetsplats!

onsdag 16 november 2011

2000 år av järnhantering









Kråknäsjärnen, de spadformiga ämnesjärnen som hittades i Torsåker, är ungefär 2000 år gamla. Redan då de tillverkades var kunnandet om järntillverkning omfattande, med tanke på vilken kvalité dessa järn har. Tillsammans med föreningen Kråknäsjärnet och UV-Gal har vi sökt efter mer kunskap om den äldsta järntillverkningen i olika projekt, läs mer här och här.


I Gästrikland är det så speciellt att tillverkningen av järn har pågått ända sedan Kråknäsjärnen kom till och fram till våra dagar i industrier som Ovako Hofors och Sandvik. Ikväll invigs utställningen "NEDSLAG I VERKET. Ovako Hofors - en modern stålindustri" där länsmuseet tillsammans med många andra dokumenterat hur dagens högkvalitativa järn tillverkas. Välkomna till länsmuseet, S: Strandgatan 20 i Gävle, ikväll kl. 17.30! Utställningen pågår sedan till 19 februari 2012.


fredag 11 november 2011

En kolbotten efter en resmila



I våras tog vi ett kolprov från en kolbotten efter en resmila (Gävle
391) i södra Gästrikland inför ny sträckning av Ostkustbanan.
Dateringen visar att kolbottnen är från 1500-talet. Med 48,2 % säkerhet ligger
kolbotten i intervallet 1520 och 1590. Det är den äldsta daterade kolbotten efter en resmila i Gävleborgs län.

torsdag 10 november 2011

En dag i Los













Lossjön







Det ska avverkas vid Lossjöns södra utlopp, i anslutning till Hyttån. Där finns bland annat husgrunder och jordkällare, men också flera svårbedömda lämningar som kan höra ihop med den flottning och den såg eller kvarn som funnits i ån. Lämna gärna en kommentar om du känner till något om det här. Genom området går också en fin vandringsled, den så kallade Hälsingeleden. Har tittat på platsen tillsammans med Stora Enso. Vi bandade och bestämde hur maskinerna ska köra för att skydda lämningarna.





Lossjöns utlopp i Hyttån






Hälsingeleden är rödmarkerad och direkt till höger om den ligger en husgrund





Igenrasad källare


torsdag 27 oktober 2011

Fina föremål - RAÄ del 4


Här kommer den sista rapporten från Rettigstipendiet 2011. Den avslutande veckan på stipendiet tillbringades på Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby. Där finns bland annat konserveringsverksamheten som har sin inrikting mot metodutveckling. Just nu pågår ett stort projekt kallat "Projekt Arkeologisk Konservering" för att utveckla metoder för konservering av arkeologiskt material. Det handlar om 300 000 fina föremål som grävts fram på Gotland under 1900-talet och för att dessa föremål ska kunna få fortsätta att vara fina och möjliga att studera för forskning och ställas ut i utställningar behöver de konserveras. På bilden syns några av föremålen och fyra av de konservatorer som arbetar i projektet.


Vill du hålla dig uppdaterad på RAÄ:s verksamhet? Då är hemsidan http://www.raa.se/ och K-bloggen två digitala vägar.

söndag 16 oktober 2011

Lagar & lämningar - RAÄ del 3



Ända sedan 1600-talet har det funnits en lag i Sverige som skyddar fornlämningar. Originaldokumentet förvaras i Vitterhetsakademins arkiv vid RAÄ, se bild 1. Arkivet ligger under marken på gården till RAÄ:s lokaler i Stockholm, se bild 2. Arkivet, som är öppet för besök, har info här.

Denna vecka har Rettigstipendiet varit förlagt på Samhällsavdelningen på RAÄ. Avdelningen arbetar med Kulturminneslagen, Kulturmiljöbidraget och kulturmiljöer i olika samhällsprocesser. RAÄ tar fram vägledningar för uppdragsarkeologi, har översyn över Kulturminneslagen, arbetar för att hänsyn tas till forn- och kulturlämningar och fyndfördelar föremål från arkeologiska undersökningar. Länsmuseet Gävleborg är den enda institutionen i länet som får föremål fyndfördelade till sig. En del av föremålen finns utställda i "Spår av Liv", länsmuseets permanenta arkeologiska utställning.

Läs de tidigare inläggen från RAÄ genom att klicka på del 1 och del 2.

onsdag 12 oktober 2011

Marsmänniskorna anfaller!

video
Avdelningschefen för ekonomiavdelningen på länsmuseet samt två av hennes närmaste kom upp till Hög från Gävle för att hälsa på och titta vad vi gjorde i fält. Ett berömvärt initiativ, tycker vi. Dock hade vi ett hinder att övervinna på vägen ut till täkten, eftersom lilldrängen i grannbyn for omkring och spridde flytgödsel överallt i åkern just i dag. Det var den kladdigaste åker vi sett. Det var sannolikt att deras skor skulle bli totalförstörda om de gick i det smetiga gödslet. Rådigt inhandlade de plastkassar på Coop, knöt dem om fötterna, och sedan gav de sig iväg ut på täkten. Ännu ett bevis på att en gävleborgare inte ger upp i första taget!

Den besvikne men rådige grävmaskinisten

video
Gert blir besviken ibland när han inte hittar något åt oss. Då tar han ibland egna initiativ!

Den fabulerande grävmaskinisten del 2

video
Gert, grävmaskinisten från Enånger, fortsätter sitt tolkande av livet på järnåldersgården i Hög vilken beboddes cirka 300 efter Kristus. Du behöver Adobe Flash Player för att se filmen.

tisdag 11 oktober 2011

Motspänstiga mössor från Hudik



Vi har fått kepor och toppluvor av turistbyrån i Hudik. Jättebra! Vi blev jätteglada. Vi har haft dem hela säsongen. Det är bara det att toppluvorna har en tendens att åka upp och sätta sig på toppen av huvudet (kanske är det därför de kallas just "toppluvor"). En stund efter det att man satt på sig den ser man ut som en otillräknelig trädgårdstomte. Detta fenomen drabbade även medlemmar av referensgruppen i Hög i går.

Vävtyngder i brunnet stolphål i Hög!


Vi snittar stolphål och härdar i järnåldershuset i Hög så det står härliga till. Huset har brunnit. Det var nog därför det övergavs. Vi har flera lutande stolphål i huset. Vi vet inte än om stolparna rasat i samband med branden eller om de har lutat hela tiden. Vi vet inte heller än varför de i så fall har lutat. I botten på ett av de brunna stolphålen hittade vi i dag en hel hög med vävtyngder i lera, tyngder som hållit ned vävtrådarna så att det gått att stoppa in garn eller annan tråd mellan dem. Det var otroligt kul att göra ett riktigt fynd eftersom det varit litet tunt med det i schaktet hittills. Det har alltså vävts i huset för 1800 år sedan. Vi sa till varann att det kanske var den kvinna som låg begravd i Tegelhögen intill som vävde där. Det kändes som om avståndet till 300-talet efter Kristus blev litet kortare.

Den fabulerande grävmaskinisten

video
Vår favoritmaskinist Gert har sin egen syn på och sina egna idéer kring det vi hittar i Hög. Se hans funderingar om en härd som vi hittade i schaktet. Du behöver insticksprogrammet Adobe Flash Player 11 för att kunna titta på klippet.

Referensgruppsträff i Hög

Vi drog ihop en referensgruppsträff i Hög. Kul att diskutera våra grävningar och strategier med ett gäng erfarna arkeologer och konsthistoriker med stor kunskap om kultplatser och Norrlands järnålder och medeltid. Från vänster Mats Mogren, Anders Holmstedt, Lars Nylander, Maria Björck (länsmuseet), Magnus Källström, Ola George, Bosse Ulfhielm (länsmuseet), Inga Blennå, Elisabet Sandqvist samt Mathias Bäck.

torsdag 6 oktober 2011

Vi fortsätter gräva järnåldershuset i Hög




Den här veckan och nästa gräver vi vidare i järnåldershuset i Hög. Vi tror att det är en s.k. hallbyggnad. I tisdags började vi schakta och det kom fram en hel del stolphål och härdar, 25 stycken anläggningar hittills. Vi vill försöka avgränsa huset och få ett grepp om hur det har sett ut på platsen. Sedan skall ju alla anläggningar snittas och dokumenteras också. Vi gräver, fotar och ritar för brinnande livet. I hagen ned mot Hornån står ett gäng ungtjurar och stirrar melankoliskt på oss.

Den mest intressanta anläggningen hittills är en härd som vi snittade mitt på dagen. Profilen syns på bild här. Först har man anlagt en cylindrisk grop som man anlagt en härd i och eldat ett tag. Sedan har man bestämt sig för att göra om härden litet, lagt i ett golv eller en infodring av lera och sedan eldat på det/den. Vi har tagit kolprover för datering ur båda kollagren för att försöka se hur lång tid härden använts. Vi hoppas på andra spännande överraskningar i de andra anläggningarna.

tisdag 27 september 2011

Invigning av Hamra nationalpark



Länsmuseet har varit på den pampiga invigningen av Hamra nationalpark den 16 september. Närmare 1000 personer såg när miljöministern Andreas Carlberg klippte bandet. Engmans kapell stod för musiken.
Bakgrund: År 1909 beslöt Sveriges riksdag att nio nationalparkers skulle bildas, en av dessa var Hamra nationalpark. Hamra var den minsta parken med sina 28 hektar. Motiveringen till parken var att skogsområdet ansågs vara närmast orörd urskog.
Under 2000-talet ansågs parken för liten för att få vara nationalpark, parken har nu utökats till hela 1384 hektar. Inför utvidgningen har länsmuseet inventerat både den gamla och den nya parken på kulturlämningar. Vi kunde efter inventeringen konstatera att marken inte var orörd bl.a. påträffades bläckade träd, en tjärdal, några kolbottnar och kojruiner.

fredag 16 september 2011

Gamla Uppsala och Birka - RAÄ del 2





Den andra stipendieveckan på RAÄ, se inlägget nedan för del 1, har bland annat tillbringats på RAÄ:s besöksmål Gamla Uppsala och Birka. Sedan 1955 äger staten området runt Uppsala högar. Under 1900-talet har 164 fastigheter med kulturhistoriska värden donerats till staten och RAÄ.

Världsarvet Birka/Hovgården har länge varit ett populärt besöksmål. I sommar har marinarkeologer undersökt hamnen och hittat sten- och träkonstruktioner.

Både i Gamla Uppsala och på Birka har järn varit viktigt som material för verktyg och vapen och som handelsvara. Kanske har en en hel del av järnet framställts i Gästrikland och Hälsingland.

Bild 1. Birka med några av de 3000 gravhögar som finns där.
Bild 2. Gamla Uppsala från en av kungshögarna.
Bild 3. Tingshögen i Gamla Uppsala, med författaren Staffan Westerberg under en inspelning för TV-programmet Babel.
Bild 4. Runstenen vid Hovgården.

onsdag 7 september 2011

Historien skrivs om - RAÄ del 1




Här kommer en första rapportering från Rettigstipendiet på Riksantikvarieämbetet. Stipendiet är instiftat på 1960-talet av Ing-Marie och Herbert Rettig, med anor från Gävleborg, och innebär att stipendiaten (denna gång jag Anna Lindgren, chef för Kulturmiljöavdelningen) under några veckor får följa arbetet på den centrala myndigheten för kulturmiljöer, RAÄ.

Igår besöktes UV, RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar, som tillsammans med Sörmlands museum undersöker kvarteret Åkroken i Nyköping. Inte sedan 80-talet har en sådan här stor stadsgrävning gjorts i Sverige. Och nu kan historien om städernas framväxt skrivas om! Här har arkeologerna hittat tomter med hus från slutet av 1000-talet. Tidigare har man trott att städer växer fram under 1200-talet, med undantag av Birka och Sigtuna.

Översta bilden: "Kungen" från tidig medeltid, spelpjäs tillverkad av ben.
Mellersta bilden: Dagens fynd, keramik från slutet av 1500-talet och början av 1600-talet.
Nedersta bilden: Utgrävningsplatsen med en källare synlig i mitten av bilden.

Mer från Rettigstipendiet, med inriktning på byggnadsvård, se bloggen Byggnadsvård Gävleborg.

Spännande grävning av järnframställningsplats i Torsåker på gång!




Den 19-23 september deltar länsmuseet en grävning på Dansarberget i Torsåker. Grävningen är ett samarbete med Föreningen Kråknäsjärnet samt Riksantikvarieämbetets arkeometallurgiska avdelning, Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL). Dansarberget är en järnframställningsplats från 200-talet efter Kristus. Syftet med grävningen är att lokalisera järnugnarna (”blästerugnarna”) på platsen och undersöka den/dem för att få veta mer om hur de varit konstruerade. I markytan syns bara stora mängder järnslagg, men geofysiska markundersökningar och schaktning med maskin kommer att ge oss vägledning i arbetet med att hitta ugnarna. Kunskapen om de här ugnarna är en viktig nyckel till Gästriklands tidiga järnhantering. Vilka var de människor som gjorde de enorma mängderna med järn i Torsåker och Gästrikland vid tiden kring Kristi födelse? Vilka egenskaper hos malmen och järnet var de ute efter? Vad skulle de använda järnet till? Dessa frågor samt ytterligare några hoppas vi att den här undersökningen skall hjälpa till att svara på.

tisdag 30 augusti 2011

Ett slaggvarp på Åshuvudet i Årsunda


Länsmuseet har också (inom projektet "Tolv dateringar av slagg") 14C-daterat ett slaggvarp på Åshuvudet i Årsunda. Fornlämningen har nummer 212 i Årsunda socken. Det visade sig att slaggen kommit till någon gång under perioden 290-350 e.Kr., d.v.s. under det vi kallar äldre järnåldern (500 f.Kr.-500 e.Kr). Som framgått i gästrikländsk media har fornlämningen under försommaren blivit skadad av en vattenledning. Detta kommer troligen att resultera i en dokumentation av vad som blivit förstört i samband med markarbetena. Med tanke på att det låg sandstenshällar i hela området runt schaktet, antar vi att vattenledningen gått rakt igenom den del av järnframställningsplatsen där järnugnen ("blästerugnen") låg. Det är alltid av största vikt att samla in information om ugnarnas konstruktion eftersom det berättar väldigt mycket om vilken typ av järnkvalitet man var ute efter, vad det var man ville smida och vilka det var som egentligen gjorde allt det här järnet vid tiden strax efter Kristi födelse.

måndag 29 augusti 2011

Nydaterade slaggvarp i Östby, Ockelbo



I projektet "Tolv dateringar av slagg", drivet av länsmuseet med hjälp av medel från Gästriklandsfonden, har vi 14C-daterat en rad slaggvarp och slaggförekomster i Gästrikland. Slaggen är rester av järnframställning under förhistorisk tid. Här är två nya dateringar av varp i Ockelbo socken, närmare bestämt i Östby. Östby är en idyll, och där bodde det människor redan under vikingatiden. De lämningar som daterats nu är RAÄ 202 och 205 (se även www.raa.se/fornsok). RAÄ 202 har daterats till tidsintervallet 813-875 e.Kr.RAÄ 205 har daterats till 818-878 e.Kr. Så snart tid finnes skall en rapport skrivas om alla dessa nya dateringar.
/KE

tisdag 23 augusti 2011

ARKEOLOGIDAGEN GÄVLEBORG 2011



På söndag är det den av Riksantikvarieämbetet utlysta Arkeologidagen. Länsmuseet Gävleborg har ett arrangemang denna dag: en rundtur kring Högs kyrka utanför Hudiksvall. Vi kommer att gå runt och berätta om vårt kultplatsprojekt Cult Identity, var vi grävt, hur vi tänkt och varför. I början av juni hittade vi resterna av ett långhus (en hallbyggnad) från äldre järnålder där, och detta kommer vi att berätta mer om. Välkomna att samlas vid klockstapeln i Hög klockan 14.00 på söndag den 28 augusti!

torsdag 18 augusti 2011

Fågelfångstanläggningar på Norrlandet






Efter önskemål från invånare på Norrlandet utanför Gävle skall vi nu i samarbete med länsstyrelsen skylta ett område med fågelfångstanläggningar. Någon gång sedan landremsan steg ur havet under sen bronsålder har klapperstensfälten och strandvallarna här hyst flera sådana anordningar. Där har funnits både låga stenramar med öppningar i för att snara skogsfågel, och stolpar i stenskodda stolphål med nät mellan som fåglar som kom flygande fastnade i. Ett spännande område. Vi har ingen aning om hur gamla anläggningarna är, men det är inte omöjligt att det är en kvarleva från när Testebobönderna utnyttjade området till fäboddrift, bete, fiske, jakt och fångst, d.v.s. under medeltiden och tidigare. Här ses bilder från ett besök tillsammans med länsstyrelsen. Fornlämningen har nummer 424 i det digitala fornminnesregistret (www.raa.se/fornsok).

tisdag 16 augusti 2011

Årlig grävdag på Holmgård i Harmånger










Vi grävde i samarbete med Holms kultur- och fornminnesförening en del av det ena bostadshuset på Holmgård i söndags, den 14/8. Ett femtiotal personer var med och grävde, tittade och lyssnade på föredrag. Väldigt lyckat! Vi hittade en hel del tegel, spik och fönsterglas, men också ett material som vi inte vet om vi skall bedöma som järnålderskeramik eller lerklining till ett timmerhus. Vi hoppas på keramik!!!