torsdag 16 april 2015

Fångstgropar i Forsa

Skylt vid vägen

I forsaskogarna, mycket strategiskt placerade mellan Fuskåsberget och Fuskåssjön, ligger flera fina fångstgropar. Vid vägen finns en skylt och genom området sträcker sig en markerad stig. Totalt är det tio gropar som ligger samlade i ett fångstgropssystem. Sannolikt har det tidigare funnits någon form av hinder mellan dem för att styra älgarna ner i groparna. Att fånga djur i grop är en mycket gammal metod, de äldsta dateringarna från vårt län kommer från bronsålder. Hur gamla fångstgroparna i Fuskås är vet vi inte men fångstmetoden förbjöds i lag 1864.

En av fångstgroparna i systemet

Intressant är att lämningarna ligger på en fastighet som tillhört Forsa Prästgård. Det är alltså troligt att prästen i Forsa fått en del av sin försörjning härifrån. Mängden spillning på marken vid groparna och ett uppbyggt jakttorn vittnar också om att det fortfarande är ett fungerande älgstråk.

Inom området finns även ett par gamla, mycket stora och imponerande tallar. Vid foten av den största, inkilad i den spruckna barken, ligger en liten målad ikon. Kanske en nutida kultplats?/IB


En fint målad liten ikon



tisdag 24 februari 2015

Skadad fornlämning i Sandvikens kommun


I Årsunda socken skadades ett område med fornlämningar år 2011 i samband med en ledningsdragning. Inom området ligger tre gravhögar och i alla finns restprodukter från blästbruk i form av slagg (RAÄ 213). Direkt öster om gravarna ligger också ett bågformigt slaggvarp (RAÄ 212). Blästbruket har varit en viktig näring och under järnåldern producerades stora mängder järn i Gästrikland. Slaggen kan då till exempel ha haft en symbolisk eller rituell funktion och det är vanligt att vi hittar slagg i gravarna från denna tid.


Företaget som utförde schaktningen kände till fornlämningen men menade att ledningsrätten skulle gå före Kulturmiljölagen. En vattenledning grävdes ner ca 2 meter ner i marken inom fornlämningsområdet. Grävningen uppmärksammades och anmäldes till Länsstyrelsen. När platsen besöktes hittades slaggstycken och lerklining i ytan av ledningsschakten. Ärendet har nu varit uppe i Gävle tingsrätt och idag kom domen. Företaget dömdes till att betala en företagsbot och rättegångskostnaderna. Kulturmiljölagen är en skarp lag och det är vi glada för!/IB 
Lyssna på ett inslag från P4 Gävleborg

torsdag 19 februari 2015

Ny rapport: Vatten- och avloppsledning i Utvalnäs


Länsmuseet har gjort en schaktövervakning vid en plats för ett äldre hamnläge med tillhörande hamninlopp, Gävle stad RAÄ 225. Kontrollen gjordes i ett nydraget ledningsschakt mellan Engeltofta och Harskär. Det visad sig att hamninloppet troligen varit naturligt men däremot rensats för att hållas öppet. Inga äldre anläggningar hittades/IB

Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se.   



tisdag 10 februari 2015

Ny rapport: Kårböle skans



Tillsammans med Kårböle byalag och Föne Fornminnesförening har Länsmuseet utfört en delundersökning av Kårböle skans, RAÄ 68 i Färila socken. Lämningarna efter skansen består av en näst intill fyrkantig yta som omges av en vallgrav. Innanför vallgraven finns en jordvall och 76 enkla husgrunder som syns som försänkningar innanför den omgivande vallen. Undersökningarna gjordes i två etapper under 2013. En av husgrunderna grävdes ut och ett tvärsnitt gjordes genom vallen på västra sidan av skansen.  

Kårböle skans användes som gränspost och försvarsskans under flera perioder på 1600-talet. I fokus för de gjorda undersökningarna var hur livet och förhållandena kan ha varit för de soldater som var stationerade på skansen. De fynd som gjordes var bland annat flera mynt, en muskötkula och en kultång, delar av kritpipor och rester efter måltider i form av djurben. Soldatbostaden var enkel med en markerad ingång och rester av eldstäder. Den del av vallen som undersöktes har byggts på flera gånger. /IB


Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se

torsdag 5 februari 2015

Nya rutiner för skogsärenden i Gävleborgs län

                           
Uppmärkning inför avverkning

             
För att skydda fornlämningar i samband med exempelvis föryngringsavverkningar, gallringar och markberedningar är det viktigt att de som jobbar i skogen känner till lämningarna, var de är belägna och hur de ska hanteras. All föryngringsavverkning som är minst 0,5 ha måste anmälas till Skogsstyrelsen. Då en avverkning berör fornlämningar skickas den vidare till Länsstyrelsen.

Länsmuseet har tidigare haft i uppdrag att informera och märka upp vissa typer av fornlämningar inför avverkning och gallring inom länet. Riksantikvarieämbetet kräver nu att ett myndighetsbeslut ska skrivas inför de åtgärder som berör fornlämningar. Från och med årsskiftet handlägger därför Länsstyrelsen dessa skogsärenden och sannolikt kommer endast ett fåtal lämningar att märkas upp.


Länsstyrelsen är positiv till att vi fortsätter att arbeta med skogsärenden och därför kan markägare och skogsbolag anlita oss för rådgivning om berörda lämningar. På uppdrag kan vi informera i fält, märka ut lämningar och anordna skräddarsydda utbildningar. Uppgifter om timtaxa och resekostnader finns på vår hemsida Länsmuseet Gävleborg /IB


Kulturstubbar kring en kolningsgrop

onsdag 17 december 2014

God jul!!!


Från oss alla till er alla:
en God Jul och ett Gott nytt år!

tisdag 2 december 2014

Datering av kolbottnar efter liggmilor

Datering av kolbottnar efter Liggmilor

Under v. 48 var personal från Länsmuseet ute och tog prover ur sex liggmilor i Gästrikland. Berörda socknar var Valbo, Ovansjö, Sandviken, Torsåker, Årsunda och Österfärnebo. Proverna kommer att skickas till vedartsbestämning och därefter till 14C-analys. Projektet är en del i Länsmuseets långsiktiga arbete med kunskapsuppbyggnad kring skogsbrukslämningar.

Kolbotten efter liggmila i Österfärnebo som omges av kulturstubbar.


Lämningar efter kolning utgör Gästriklands i särklass vanligaste forn- och kulturlämningar och i fornminnesregistret finns fler än 4 400 resmilor, 330 liggmilor och 360 kolningsgropar registrerade. Lämningarna efter kolning kan knytas till landskapets järnhantering från förhistorisk tid fram till 1900-talet. Järnhanteringen i landskapet har varit föremål för arkeologisk och historisk forskning, men själva kolningen har hittills inte tilldragit sig något större intresse.

Störst vikt har lagts vid kolning i grop, som är den äldsta metoden. Inom denna kategori har en handfull lämningar blivit undersökta och daterade. Kolningsgroparna tillhör uteslutande senare delen av järnåldern, perioden 600-1000 talen e.Kr.

Kolningsgrop i Hedesunda.

När det gäller kolning i resmilor och liggmilor är dateringen osäkrare. Båda typerna har använts in på 1900-talet i Gästrikland, men den bakre gränsen är inte utredd.

Kolbotten efter resmila i Österfärnebo.

Inom de båda huvudtyperna resmila och liggmila finns en rad olika variationer i form och storlek. Förhoppningen är att dessa variationer i form och storlek, efter utförd 14C-analys, skulle kunna visa sig vara daterande. Dessutom förekommer denna typ av lämningar i olika geografiska lägen och sammanhang, vilket också skulle kunna tänkas ha varierat över tiden. 

Dateringen är viktig, inte bara för hur lämningarna skall bedömmas, utan också för att bättre förstå sammanhangen i landskapet, vilka lämningar som har hört ihop, hur stora skogsområden har nyttjats till kolningen för 1500-talets hyttor och när började man övernatta i kojor intill milorna?

Nu väntar vi med spänning på analysresultaten!

/ Anders Altner