fredag 27 juni 2014

Granskning av skog och historia objekt

Under 2014 ska Länsmuseet granska omkring 600 Skog och Historia objekt i länet.

Skog och historia var ett samarbetsprojekt bestående av Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen och Kulturmiljövården, vilket drevs under slutet av 1990- och början av 2000-talet. Projektet Skog och historia gick även ut på att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter och kompetensutveckling till långtidsarbetslösa. Under tiden för projektet registrerades mer än 200 000 förmodade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Mycket av detta material har inte kvalitetssäkrats.

För att ta hand om resultatet från inventeringarna genomför Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen ett femårigt projekt för att kvalitetssäkra en del av de registreringar som gjordes inom Skog och historia. När lämningarna är granskade och kvalitetssäkrade av behörig arkeolog flyttas uppgifterna över till Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem (FMIS). Granskningen går ut på att säkerställa position, beskrivning av lämningen och att det verkligen utgör en fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Det praktiska arbetet utförs av länsmuseer, länsstyrelser eller av Skogsstyrelsen regionalt och i enstaka fall av enskilda arkeologiska företag. Projektet pågår 2012-2016.

Arkeologer från länsmuseet har de senaste två veckorna varit i Hamrånge, Ockelbo och Voxna socknar.

Maria Björck beskriver en fångstgrop i Ockelbo socken.
En tjärndal i Ockelbo socken, vilken hade inventerats som en fångstgrop.
Ibland har man tur och påträffar helt okända lämningar. Fundament till sjömärke
och i mitten av röset fanns en svag indikation till möjligt stolphål, Hamrånge socken.
Ibland träffar man på svårtolkade lämningar, i detta fall tror vi att det rör sig om
en variant av skjutskåre, gömsle för fågeljakt, Hamrånge socken. 
Maria Björck övervakar nedstigningen i en gruva i Voxna socken.
Ingång till gruva, Voxna socken.

Vid tangentbordet: Anders Altner, arkeolog


torsdag 5 juni 2014

Vandaliserade skyltar ingen ovanlighet


Kulturmiljövården har väldigt litet pengar och ofta får man göra saker på i princip inga pengar alls. Länsstyrelsen får en liten pott pengar till olika åtgärder och insatser varje år. En liten del av de pengarna avsätts till att skylta platser som länsinvånarna önskat sig skyltar till, och till att göra nytryck av gamla skyltar som blivit förstörda på ett eller annat sätt. Det läggs ned ganska mycket jobb på varje skylt, det görs efterforskningar, det skrivs en text, det letas fram bilder och sedan skall detta layoutas och tryckas, och inte minst monteras ut i landskapet.

Det här är skylten i Järvsta. Den bytte vi ut för bara ett par tre år sedan, eftersom den var dålig. Nu fick vi höra att det blivit vandaliserad. Någon har rivit bort stora stycken av skyddsfilmen. Nu måste vi lägga pengar på en ny. Då blir det någon ute i länet som har önskat sig en skylt någonstans som blir utan. Troligen satsar vi på en plåtskylt som håller längre och har klotterskydd. Annars är det mest som att kasta pengarna i sjön. Visst är det tråkigt när sådant här händer? 

Katarina Eriksson/
Projektledare för Skyltar till forn- och kulturminnen vid länsmuseet

torsdag 29 maj 2014

Dragränna från järnåldern vid Norrboån

Det ska byggas en ny bro över Norrboån, Hudiksvalls kommun, och de inledande förundersökningarna gjordes i höstas. Vi har nu avslutat våra undersökningar med mycket spännande resultat. Det visade sig ligga en dragränna för båtar på östra sidan om ån. Och de dateringar vi gjorde i höstas visar att den är från järnålder, 550-650 e. Kr. Norrboån är den enda förbindelsen mellan Norra och Södra Dellensjöarna och i ån fanns tidigare ett fall som gjorde att man måste dra sina båtar förbi detta.


Dragrännan fotograferad från söder med Norrboån till vänster i bild.


Dragrännan fotograferad från norr. 

Dragrännan syntes som två parallella mörkfärgningar. Vi grävde en profilbank tvärs igenom de två färgningarna och den mellanliggande ytan. Det visade sig att dragrännan har varit byggd av trä och fodrad med lera. Då leran varit fuktig har båtarna glidit lättare och därmed underlättat dragandet. Rännan har senare fyllts igen och jämnats ut vid brukandet av åkern. Men man kan fortfarande se spår efter dragrännan som en försänkning vid åkanten nära Norra Dellen.    

Grävd profilbank genom dragrännan.

 Fikapaus vid Sördellen.

Området vid Norrboån ligger mycket strategiskt och här finns ett stort antal fornlämningar. I området har fynd från sten-, brons- och järnålder gjorts, bland annat i form av stenyxor, ett bronsspänne och vävtyngder. I närheten av Norrbo kyrka, som ligger öster om ån, finns ett stort antal gravar från järnåldern. Det finns också äldre uppgifter om att det tidigare funnits gravar vid Norrboån. På västra sidan om ån ligger bland annat Norrbo skans, vars ursprung och funktion vi tyvärr inte vet mycket om. Vid ån har det även funnits bland annat såg, kvarn, linberedningsverk, smedja och båtbyggeri under historisk tid.

Och nu följer det spännande rapportskrivandet…/IB  


tisdag 6 maj 2014

Vi söker en kulturmiljöpedagog!




Länsmuseet söker en kulturmiljöpedagog. Vi vill ha in många ansökningar! Du som söker bör tycka om att jobba med barn och skolor, ha en bred kulturmiljöutbildning och vilja sprida kunskapen om länets kulturarv. Sista ansökningsdag är på måndag 12 maj. Välkommen att söka! Läs mer om tjänsten här!!!

onsdag 30 april 2014

Exkursion till "Drakgrottan"


Förra veckan var vi ut på en exkursion till ett berg på Eskön i Hille sn. Berget har fått namnet Drakberget och utgör en plats med tradition. Enligt äldre sägen vistas drakar, troll och annat oknytt i grottan. Det sägs att en drake har lagt ett ägg längst in i grottan. Själva ägget utgör en rund fint polerad sten som ruvar i ett slipat hål i bergsväggen. Väl uppe på berget är det bra utsikt över Hilleviksfjärden och en mycket fin plats att stanna till vid. 




Bosse tittar in i grottöppningen där drakägget ligger.

Drakägget.

Josefin har krupit in i Drakgrottan och beundrar "ägget".

Vid tangentbordet: Anders Altner, arkeolog, samt Josefin Olsson, praktikant.



Betraktelse kring en berså






Blästplatsen i Sätra ligger på det som tidigare var en gårdsplan med rabatter och gamla äppelträd. I västra utkanten av tomten finns en gammal syrénberså. Där har förmodligen druckits en och annan kopp kokkaffe och ätits rulltårta och kanelbullar. Men ingen i bersån hade troligen en aning om att de satt vid en järnugn från järnåldern. Vår omvärld får många dimensioner om man börjar se på den ur ett tidsperspektiv...:).
/KE

Avbaning av rostplats och slagglager på blästplatsen i Sätra



Vi filmade en liten stund medan vi banade av matjorden i Sätra. Vi hade just hittat en järnframställningsugn och några stolphål norr om den. Norr och öster om stolphålen hittade vi en rostplats för järnmalm. Ovanpå den hade det slängts slagg, förmodligen från en ugn ännu längre norrut. Man har oftast valt att riva ur slaggen och den färdiga järnklumpen ur ugnen nedåt i en sluttning.

Ovanför sluttningen ligger vägen som går förbi gravfältet, vilket ligger ett femtiotal meter bort på andra sidan vägen. Vi får se järnålderns Sätra som ett förhållandevis stort komplex med gravfält, hus och en rad blästerugnar i sluttningen ned mot den dåvarande kustlinjen. Man kan tänka sig ett litet hamnläge där en del av det färdiga och/eller utsmidda järnet lastades på båtar som gick nedåt Mälarområdet. Troligen var det en boplats som sjöd och bubblade av liv och aktiviteter, och där alla jobbade för försörjningen, kvinnor och män, stora och små.

När man banar av skalar man bort matjorden med grävmaskin. Man tar bort matjorden ned till ursprunglig marknivå, och i den nivån ligger de eventuella fornlämningarna. De brukar inte se mycket ut för världen, men de kan innehålla spännande information som t.e.x 14C-dateringar...

/KE