onsdag 17 december 2014

God jul!!!


Från oss alla till er alla:
en God Jul och ett Gott nytt år!

tisdag 2 december 2014

Datering av kolbottnar efter liggmilor

Datering av kolbottnar efter Liggmilor

Under v. 48 var personal från Länsmuseet ute och tog prover ur sex liggmilor i Gästrikland. Berörda socknar var Valbo, Ovansjö, Sandviken, Torsåker, Årsunda och Österfärnebo. Proverna kommer att skickas till vedartsbestämning och därefter till 14C-analys. Projektet är en del i Länsmuseets långsiktiga arbete med kunskapsuppbyggnad kring skogsbrukslämningar.

Kolbotten efter liggmila i Österfärnebo som omges av kulturstubbar.


Lämningar efter kolning utgör Gästriklands i särklass vanligaste forn- och kulturlämningar och i fornminnesregistret finns fler än 4 400 resmilor, 330 liggmilor och 360 kolningsgropar registrerade. Lämningarna efter kolning kan knytas till landskapets järnhantering från förhistorisk tid fram till 1900-talet. Järnhanteringen i landskapet har varit föremål för arkeologisk och historisk forskning, men själva kolningen har hittills inte tilldragit sig något större intresse.

Störst vikt har lagts vid kolning i grop, som är den äldsta metoden. Inom denna kategori har en handfull lämningar blivit undersökta och daterade. Kolningsgroparna tillhör uteslutande senare delen av järnåldern, perioden 600-1000 talen e.Kr.

Kolningsgrop i Hedesunda.

När det gäller kolning i resmilor och liggmilor är dateringen osäkrare. Båda typerna har använts in på 1900-talet i Gästrikland, men den bakre gränsen är inte utredd.

Kolbotten efter resmila i Österfärnebo.

Inom de båda huvudtyperna resmila och liggmila finns en rad olika variationer i form och storlek. Förhoppningen är att dessa variationer i form och storlek, efter utförd 14C-analys, skulle kunna visa sig vara daterande. Dessutom förekommer denna typ av lämningar i olika geografiska lägen och sammanhang, vilket också skulle kunna tänkas ha varierat över tiden. 

Dateringen är viktig, inte bara för hur lämningarna skall bedömmas, utan också för att bättre förstå sammanhangen i landskapet, vilka lämningar som har hört ihop, hur stora skogsområden har nyttjats till kolningen för 1500-talets hyttor och när började man övernatta i kojor intill milorna?

Nu väntar vi med spänning på analysresultaten!

/ Anders Altner

tisdag 11 november 2014

Planer på ny bostadsbebyggelse vid Säbyggeby i Ockelbo

Utredning i Ockelbo i samband med ny planerade bebyggelsetomter vid Bysjön.

Åkermark och del av impediment vid Säbyggeby. I bakgrunden kan skymtas Näsbacken.
I början av november har länsmuseet utfört en arkeologisk utredning i Ockelbo på nordöstra sidan av Bysjön. Arbetet utfördes då Ockelbo kommun har planer på att anlägga nya tomter för bebyggelse och en ny lokalväg till tomterna. Länsstyrelsen Gävleborg beslutade att en arkeologisk utredning skulle ske då det inte gick att utesluta att okända lämningar finns inom det tilltänkta området för ny bebyggelseetablering.

Utsnitt av fastighetskartan över Säbyggeby med laga skiftes kartan (V39-104:8) från 1880 i bakgrunden. Utredningsområdet markerat i rött. Skala 1:2500.
Utredningsområdet omfattade en yta på omkring 50 000 kvadratmeter och utgörs idag till stor del av jordbruksmark, utöver två steniga impediment.

Utredningen bestod av två moment, etapp 1 och 2. Etapp 1 bestod av kartstudier och en okulär besiktning av åkermark och impedimenten på lämningar synliga ovan markytan. Etapp 2 bestod av sökschaktsgrävning i åkermarken för att se om lämningar som inte var synliga ovan markytan skulle komma att beröras av planerad nybyggnation.

I närområdet ligger flera kända fornlämningar (http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&page=1&objektid=10242900180001). Vid Bysjöns strand, ett par hundra meter söder om utredningsområdet, ligger gravfältet Näsbacken med en blästbrukslämning (Ockelbo RAÄ 18:1) med tillhörande åkerterrass (Ockelbo RAÄ 18:2) och en blästbrukslämning (Ockelbo RAÄ 1402).

Inom själva utredningsområdet ligger även två registrerade naturbildningar (Ockelbo RAÄ 19:1-2) och ett flertal Skog och Historia lämningar i form av husgrunder och odlingsrösen (http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/). Nära Bysjöns strand, strax söder om utredningsområdet ligger också en registrerad tjärdal, Ockelbo RAÄ 20:1.

Tjärdal (Ockelbo RAÄ 20:1)
Av antalet gravar som legat inom gravfältet (RAÄ 18:1) borde det ha funnits en mer eller mindre omfattande bebyggelse i området. Bebyggelsen ligger i regel nära gravfälten och kunde därför komma att beröras av den planerade bostadsbebyggelsen. Strax norr om gravfältet finns ett sankområde, vilket möjligen kan ha utgjort en delvis skyddad vik under järnåldern. Förekomsten av slagg på och runt om gravfältet talar för en bebyggelse med en möjlig ekonomisk grund huvudsakligen baserad på järnframställning, utöver andra gårdsbetingade aktiviteter. Inom själva gravfältsområdet finns endast en mindre yta där eventuella rester av enstaka bebyggelse kan finnas. Huvuddelen av bebyggelsen som kan kopplas samman med gravfältet och järnframställningen, borde därför varit belägen väster eller nord om gravfältet. När landskapsbilden ser ut på detta vis brukar bebyggelsen ligga belägen efter vikar. Inga spår av sådan bebyggelse påträffades dock vid sökschaktsgrävningen inom åkermarkerna. Resultatet av detta beror troligen på rådande markförhållanden inom utredningsområdet, som visade sig vara väldigt vattensjukt och bestod av mjälig/lerig jord med dåliga dränerande egenskaper. Nu går det inte att utesluta att viss bebyggelse har legat i åkermarken, då möjligen byggnader uppbyggda på syllar. Spår av sådan bebyggelse har i så fall förstörts i samband med åkerbruket. Troligen har eventuell förhistorisk bebyggelse i området legat uppe på impedimenten, liksom senare bebyggelse från historisk tid, samt dagens bebyggelse vid Säbyggeby.

Utredningen resulterade i att två tydliga områden för två gårdstomter avgränsades och inom utredningsområdet framkom minst två stensättningar (gravar från järnåldern) och flertalet stenbrott. Dessutom påträffades två slaggförekomster, samt ytterligare en gravaspirant, strax utanför utredningsområdet. Möjligen finns eller så har det också funnits flera blästerugnar anlagda efter kanten av den möjliga viken. Slaggfynd i åkermarkerna, samt att utredningsområdet delvis omges av Bysjön och våtmarker med möjlig förekomst av sjö- och myrmalm, talar för att det kan ha varit så.

Stensättning 1 (grav).
Inom stensättning 1 framkom brända med och fyllning av natursten och slagg. Provgrävning gjordes för att avgöra om det var en fornlämningen eller inte.
Stensättning 2 (grav).
Inom stensättning 2 framkom slagg. Provgrävning gjordes för att avgöra om det var en fornlämningen eller inte.
Eventuell eldpall bestående av grundsten, isolerande lerlager samt eldpåverkat tegel.
Ett av de många stenbrotten inom undersökningsområdet. Mellan blocken kan borrhål skymtas.
Kallmurad jordkällare med välvt tak.
Rest av smidesässja bestående av grundsten, tegel, kol, sot och massor av slagg.

Husgrund. I nederkant, överkant och till höger i bilden kan syllsten skymtas
Ockelbo och vattensystemet med Testeboån utgör ett av de större järnframställningsområdena i Gävleborg och järnåldersbebyggelsen har legat centrerade runt om Bysjön. Säbyggeby utgör utöver Mo, Ulvsta, Vi, Åbyggeby, Åkerby och Österby, en av de äldsta byarna i Ockelbo. med troligt ursprung i järnåldern. Ser man till förekomsten av Vi-platsen på motsatt sida av Bysjön och den stora förekomsten av slagg där, kommer man osökt in på Vi-platser som centralplatser för religion, juridik och järnhantering/uppsamlingsplats för järn. Viken vid utredningsområdet kan ha använts som hamnplats för transport av järn till Forn-Vi under månaderna då sjön var isfri. 



fredag 3 oktober 2014

Ny kraftledning mellan Laforsen och Högkölens vindkraftpark

Under vecka 39 och i början av denna vecka har länsmuseet utfört en arkeologisk, steg 1, utredning i form av inventering i skogsmark, Färila socken. Utredningen utfördes i samarbete med Balder arkeologi och kulturhistoria.

Arbetet utfördes då Fortum Distribution AB har planer på att anlägga en ny kraftledning mellan Laforsen och den planerade vindkraftsparken i Högkölen, Ljusdals kommun.

Sträckningen för den planerade kraftledningen löper genom ett kuperat skogslandskap, med åtskilliga mindre sjöar, vattendrag och myrmarker. Området är sparsamt inventerat, och de kända fornlämningarna i ledningssträckningens närhet är mycket fåtaliga.

Inom Färila socken finns flertalet registrerade lämningar efter huvudsakligen äldre boplatser, senare tids bebyggelse, fångstanläggningar, skogs- och bergsbrukslämningar, samt enstaka lämningar i form av träindustri, flottning, järnframställning och gravar/gravfält. Lämningarna berör perioden stenålder – modern tid och ligger övervägande inom Ljusnans älvfåra.

Vi förväntade oss att påträffa lämningar efter utmarksnäringar, exempelvis kolning och tjärbränning längs med sträckningen, samt eventuellt enstaka fångstgropar, gränsrösen, lägen för förhistoriska boplatslämningar och bebyggelselämningar från historisk tid.

På ytor vilka vi ansåg lämpliga för stenåldersboplatser grävde vi provgropar och sållade massorna för att leta efter boplatsindikerande fynd i form av bl. a. avslag av diverse bergart.

Provgropsgrävning vid potentiellt boplatsläge.

Inventeringen resulterade i ett antal tidigare okända lämningar, i form av kolbottnar efter ligg- och resmila, stenbrott, grund efter kolar- eller skogsbrukskoja, samt ett kraftverk.

Bruten sten i stenbrott med spår av borrhål.
Dammkonstruktion med rest av vattenledning till mindre kraftverk.
Grund efter kolar- eller skogsbrukskoja. Spisröse synligt i bakgrunden.
Otömd resmila. Vid dokumentationstillfället verkade resmilan utgöra hem för möjligen grävling.

Bitvis fick vi uppleva fantastiska miljöer i form myrmarker och vacker natur kring tjärnar och mindre sjöar, men bitvis också svårforcerade markberedda områden av storblockig morän, delvis kalhugget eller med tätvuxen sly.

En av de mer natursköna områdena.
Markberett kalhygge vilket visar den förödande effekt dagens skogsbruk kan ha på naturen.

/ Anders Altner

måndag 15 september 2014

Oväntat fynd i skogen!

Ibland gör man oväntade fynd i skogen!

Länsmuseet var ute på granskning av skog och historia objekt i Färila socken och påträffade av en slump en tjuvgömma.

Först noterades en bit läder sticka fram ur sanden under en rotvälta, vilken först tolkades utgöra möjliga rester av en gammal stövel eller handske.  Vid närmare undersökning framkom ett axelband och till slut en hel väska. Väska var fylld av matsilver, smycken och enstaka Jubileumsmynt. Tjuvgömman påträffades under en rotvälta intill en kolningsgrop i skogen.
50 kr Jubileumsmynt efter det kungliga bröllopet år 1976.
Rotvälta med tjuvgömma.
Väskan med tjuvgodset bestående av bland annat matsilver.
Portmonnä med smycken och mynt.
Mer matsilver.
Tjuvgodset överlämnades till polisen i Ljusdal och förhoppningen är att kan de återlämnas till dess rättmätiga ägare. Polisen informerade oss om att  tjuvarna troligen har sorterat ut eventuella guldsmycken till försäljning och gömt resterande del av bytet.

/ Anders Altner


tisdag 9 september 2014

KULTURARVSDAGEN: "I KRIGETS SPÅR"

Kulturarvsdagen: "I krigets spår" Den 14:e september!

Gävle under 1:a världskriget

Föredrag och visning av kulsprutevärn utanför Hille.

Visning av kulsprutevärn som uppfördes under första världskriget som försvar vid en eventuell landstigning i Hillevik. I försvarslinjen, som gick under namnet "Kungaborgen" ingick även en liknande anläggning i södra änden av Hillesjön. Visningen ges vid två tillfällen, kl 12.30 och kl 14, och pågår i ca 1 timme.

Kulsprutevärn av kallmurad sten.

Soldater med tidsenlig klädsel och utrustning finns på plats, samt en kulspruta från 1:a världskriget. 

Arrangeras av Länsmuseet Gävleborg i samarbete med kamratföreningen I14 och Gästrike militärhistoriska förening.

Kostnadsfritt!

Tid: 14 september kl 12.30 och 14
Plats: Hillesjön, skyltat från gamla E4:an.
Startar: 2014-09-14 12:30, Slutar: 2014-09-14 15:00
Kontaktperson: Bo Ulfhielm, 026-65 56 11

Fika finns att köpa.

Välkommen!

måndag 25 augusti 2014

ARKEOLOGIDAGEN DEN 31 AUGUSTI!


ARKEOLOGIDAGEN,  SÖNDAG DEN 31 AUGUSTI!


Länsmuseet har två evenemang:


1). Storskalig järnframställning vid Marmen (Söderhamns kommun).


Kring sjön Marmen finns flest järnframställningsplatser och kolningsgropar i Sverige.

På arkeologidagen kommer en järnframställningsplats med tillhörande kolningsgropar att visas.
Visning kl. 13.30 (visningen tar ca 45 minuter, ta gärna stövlar).

Vägbeskrivning: Från Bergvik, åk mot Ljusne cirka 5,3 km till Dåbo, följ sedan skyltningen.
Från avfarten från E4, åk mot Bergvik cirka 11,5 km till Dåbo, följ sedan skyltningen.
Kontaktperson: Maria Björck, telefonnummer 026-655645

Exempel på slaggvarp. Blästslagg i bakgrunden, kan ses som rödbruna bumlingar.

2). Bronsåldersvandring i Strömsbruk, Brytte (Nordanstigs kommun).


Guidad vandring längs den 3 km långa natur- och kulturstigen i Brytte. Här finns en rad spännande fornlämningar från bronsåldern.
Vandringen beräknas ta drygt 1 timme och startar kl 14.00 från entren till naturstigen.

Följ skyltar från Hudiksvallsvägen i Strömsbruk

Kontaktperson Bo Ulfhielm 026-65 56 11

Utgångspunkt för bronsåldersvandringen.

Exempel på gravhög i form av ett bronsåldersröse.