torsdag 24 augusti 2017

Arkeologidagen 2017 i Gävleborgs län

Årets Arkeologidag är på söndag den 27 augusti. Länsmuseet anordnar visningar på två ställen i länet. I Gnarp, Nordanstigs kommun,  vandrar vi i en fin bronsåldersmiljö i närheten av Moningssand.  I Valbo, Gävle kommun, visas en stenåldersboplats i Nybo som undersöktes i våras.
Välkomna!



måndag 19 juni 2017

Sockenlappen i Järvsö


Det var ett stort intresse för undersökningen och det kom många besökare.


Under den gångna veckan har vi undersökt en husgrund och en jordkällare i Järvsö. Platsen kallas Lappatäkta och här bodde Järvsös sockenlapp Nils och Anna Andersson med sina barn under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Utgrävningarna har gjorts tillsammans med byalaget som också var de som återfann lämningarna som ligger vid Kalvstigen nära Grindstensberget.


Husgrunden torvas av och rensas fram. 


Husgrunden hade ett fint spismursröse med tegel av äldre karaktär. Huset hade tre rum och vägglinjen bestod av dubbla stenrader som visar att huset har haft någon typ av mullbänk. I husgrunden hittade vi många fina fynd, bland annat flera kritpipor, fingerborgar och bössflinta. Flera av kritpiporna kunde dateras till andra halvan av 1700-talet och de var tillverkade i Stockholm och Falun. Flintan har tillhört en bössa med flintlås men kan också ha använts till att göra upp eld. Vi hittade även en hel del djurben, fönsterglas och bruksglas samt olika typer av keramik. Största delen av fynden i husgrunden hittades runt eldstaden.



 
                            
 Ett fint litet hänge hittades vid spismursröset. En av de kritpipor som vi hittade var dekorerad med tre kronor. 


Husgrunden med spismursröse och tydliga syllstensrader.


Jordkällaren var valvad och byggd av natursten. Den var inrasad och endast den bakre delen av valvet var intakt. Vi grävde bort större delen av det inrasade materialet och fick då en tydligare bild av hur den tidigare sett ut. Inga fynd hittades i källaren och en del av de nedrasade stenarna fick ligga kvar.





















Jordkällaren före och efter undersökningen. 





Med hjälp av fynden och husgrunderna får vi en bra bild av hur livet i stugan kan ha varit. Vi väntar nu med spänning på resultatet från benanalysen. Det har varit en givande och lärorik vecka med ovärderlig hjälp från byalaget och vi hoppas få möjlighet att återkomma till den här fina platsen. 

Mera information och en film från undersökningen finns hos Länsstyrelsen Gävleborg www.lansstyrelsen.se/gavleborg/arkeologisk-undersokning-av-samisk-kulturmiljo och på Youtube Lappmannens stuga i Järvsö

fredag 2 juni 2017

Trädgårdarna i Axmar Bruk

  

Detalj ur kartan från 1884. Det röda rektangulära byggnaden i bildens övre del är växthuset. Framför huset finns flera grusgångar. Den blå cirkeln visar ingången till trädgården där stenfundament till grindstolpar hittades.
   
Förra årets arbeten i Axmar Bruks trädgårdar finns nu samlade i en rapport, Vårdprogram för två trädgårdar i Axmarbruk. I år har vi gjort nya undersökningar i trädgårdarna. Maria Flink har kompletterat sin växtinventering och i mitten av maj gjorde Pär Karlsson och Johan Stenvall från Arkeologerna en fotodokumentation av trädgårdarna. Över femtusen fotografier har tagits och de kommer att sammanfogas till en 3D-bild av hela ytan.

Under veckan som gått har Karin Lindeblad från Arkeologerna och Inga Blennå från Länsmuseet gjort arkeologiska undersökningar i trädgårdarna. Fokus har legat på att hitta de grusgångar som funnits framför det före detta växthuset. Trädgården har varit en köksträdgård med ett system av gångar. Några av dem kan man se på en karta från 1884 men gångarna har ändrats under åren och alla sträckningar finns inte dokumenterade i kartorna. Tre grusgångar hittades men bara två av dem fanns upptagna på kartan från 1880-talet. Gångarna utgjordes av gulbrunt grus och framträdde tydligt mot den omkringliggande mörkare jorden.

 
Här låg ingången till växthusträdgården år 1884. Grusgången syns som ett ljusare stråk som ligger i öst-västlig riktning, parallellt med växthuset. På båda sidor av ingången finns stenfundament efter grindstolparna.   


Under grässvålen vid trädgårdens sydöstra gräns hittade vi en av grusgångarna. Den var nästan fyra meter bred och det fanns stenfundament efter stolpar på båda sidor om gången. Där har en grind suttit som markerat trädgårdens entré. Och resterna av den hagtornshäck som växer söder om växthuset har sannolikt sträckt sig ända fram till ingången.   


Karin Lindeblad rensar sektionen i kålgården väster om växthuset.

Väster om växthuset fanns en kålhage markerad på en karta från år 1820. På platsen har under senare tid funnits ett numera igenlagt potatisland. Vid schaktningen hittade vi ett djupt lager matjord och under fanns lagren i den gamla kålgården kvar. Spännande!   

måndag 15 maj 2017

Stenålder i Valbo


Vy över boplatsen

Under förra veckan gjorde länsmuseet en förundersökning av en stenåldersboplats i Nybo, Valbo socken (Valbo 44:1) utanför Gävle. Boplatsen upptäckets redan på 1930-talet då gropkeramik hittades i samband med byggandet av ett bostadshus. För knappt 5000 år sedan låg boplatsen vid det dåtida havet. I dag ligger den gropkeramiska boplatsen inklämd i ett villaområde, nära granne till Willys i Valbo, på cirka 40 meters höjd över havet. Nu ska det byggas flera hus på platsen och därför måste en undersökning göras som visar boplatsens utbredning. Stora delar av boplatsen låg under en av vägarna i området, vilket försvårade vår undersökning. De fynd vi hittade var bland annat keramik och brända ben av säl och fisk. 


Det var hårt slit för att gräva provrutorna  


fredag 3 mars 2017

Båtdelar funna på Kattvikskajen i Hudiksvall

Dykare från Sjöhistoriska Museet undersöker fyndområdet. 

Vid de fortsatta grävningarna på norra delen av Kattvikskajen har vi hittat delar efter en båt. De delar som hittats är så kallad spant, vilket kan sägas vara båtens revben, och bordläggning, som är delar av båtens sidor och botten. Arkeologer från Sjöhistoriska Museet har varit på platsen för att se på fynden. Den dykare som gick ner hade ingen sikt alls utan fick känna sig fram. De delar som hittades satt fast i dyn och fick tas upp med hjälp av grävmaskin. 


Delar av den funna båten. 

Den huvudsakliga koncentrationen av delar låg inom ett cirka 5x5 meter stort område. De delar som hittades kommer troligen från en och samma båt, även om inte samtliga delar finns bevarade. De brottytor man kunde se har troligen uppkommit vid tidigare arbeten på den här platsen.  Senast man schaktade här var över femtio år sedan och båtdelarna skadades redan då.

Båtdelarna tas upp ur vattnet med hjälp av grävmaskin.


En karta från 1600-talet visar bland annat att det tidigare funnits sjöbodar på platsen. Vi vet ännu inte hur gammal båten är men den skulle kunna vara från den tiden. Det är också oklart hur båten har sett ut och hur stor den varit. De hittade delarna tyder på att den kan ha varit så bred som 4-5 meter och upp emot 15 meter lång. Vi ser fram emot resultaten från analyserna!

Spant från den hittade båten.


måndag 13 februari 2017

Pålar på Kattvikskajen


Nu renoveras delar av Kattvikskajen i Hudiksvall. Norra delen av kajen ligger inom ett fornlämningsområde som utgör staden Hudiksvalls äldre läge (Hudiksvall 1:1). En karta från 1600-talet visar att det låg sjöbodar i norra delen av området och att stadens staket fanns i anslutning till dem. Kartan visar också att det stått pålar som spärrat av infarten till hamnen och lämnat bara en mindre öppning för genomfart.

Kartan från 1600-talet är rektifierad och lagd ovanpå ett ortofoto från idag. Den blå linjen visar fornlämningsområdets begränsning. 

Vid arbetet på kajen har ett flertal stolpar schaktats fram. Flera av dem har en spetsad avslutning, bilade för hand med tydligt synliga yxhugg. Sannolikt har konstruktionen gjort att stolparna stått stadigare. Det är oklart vilken funktion pålarna haft. De är välbevarade eftersom de stått syrefattigt i bottenmaterialet och det är inte möjligt att direkt avgöra dess ålder.  Nu har prover tagits från ett par av dem för att en datering ska kunna göras med hjälp av dendrokronologi. 


Så kallade dendroprover sågas ut ur några av pålarna.


Pålar med spetsad avslutning.

torsdag 10 november 2016

Boksläpp av "Makt och kult i Hög"

Rapporten från de arkeologiska undersökningarna i Hög har kommit! Välkommen söndag 13/11 klockan 12 då rapporten presenteras i Åsaks bönhus i Hög (intill Högslogen och snett mittemot macken i Hög). Presentationen sker efter högmässan, i samarbete med Hög och Forsa församling samt Högs hembygdsförening.



Hela den samlade miljön i närheten av Högs kyrka vittnar om en högstatusmiljö. Det finns storhögar från järnålder, gravfält och ensamliggande gravar. Det finns även en daterad medeltidskyrka, runstenar, en kungsgård och lösfynd av bronsföremål från Romarriket. Medeltida dokument nämner också att ting har hållits i Hög. 


Vid undersökningarna med markradar hittades ett intressant område öster om kyrkan. Den arkeologiska utgrävningen visade att platsen utgörs av en stor stenkrets av ställda stenar. Stenkretsen är 16 meter i diameter. I stenkretsen finns ett mäktigt lager av rödockra, en järnhaltig jord. Precis i anslutning till stencirkeln finns spår av en härd som daterats till 1150-1270 e.Kr. Med hjälp av den samlade miljön och de nya fynden kan vi nu med stor säkerhet säga att vi hittat platsen för tinget i Hög.

kontakt: Inga Blennå, 026-65 56 73, inga.blenna@xlm.se