torsdag 10 november 2016

Boksläpp av "Makt och kult i Hög"

Rapporten från de arkeologiska undersökningarna i Hög har kommit! Välkommen söndag 13/11 klockan 12 då rapporten presenteras i Åsaks bönhus i Hög (intill Högslogen och snett mittemot macken i Hög). Presentationen sker efter högmässan, i samarbete med Hög och Forsa församling samt Högs hembygdsförening.



Hela den samlade miljön i närheten av Högs kyrka vittnar om en högstatusmiljö. Det finns storhögar från järnålder, gravfält och ensamliggande gravar. Det finns även en daterad medeltidskyrka, runstenar, en kungsgård och lösfynd av bronsföremål från Romarriket. Medeltida dokument nämner också att ting har hållits i Hög. 


Vid undersökningarna med markradar hittades ett intressant område öster om kyrkan. Den arkeologiska utgrävningen visade att platsen utgörs av en stor stenkrets av ställda stenar. Stenkretsen är 16 meter i diameter. I stenkretsen finns ett mäktigt lager av rödockra, en järnhaltig jord. Precis i anslutning till stencirkeln finns spår av en härd som daterats till 1150-1270 e.Kr. Med hjälp av den samlade miljön och de nya fynden kan vi nu med stor säkerhet säga att vi hittat platsen för tinget i Hög.

kontakt: Inga Blennå, 026-65 56 73, inga.blenna@xlm.se 

torsdag 13 oktober 2016

Det grävs i Gävle!

Illustration från 1800-talet med Börshuset. Till höger i bild ser man Smäckbron och huset vars grundmur vi nu kan se i schaktet.


Just nu grävs det lite överallt i Gävle centrum. Ett av alla schakt finns vid Börsplan, framför Elite Grand Hotel och gamla Börshuset. Där ska kommunen anlägga en liten park och Länsmuseet är med och bevakar grävarbetena. Det är en intressant plats: Här intill gick förr Östra Lillån, en kanalliknande förgrening av Gavleån. På 1700-talet stod sjöbodar längs åkanten och senare blev det kvarter med hus. Ungefär där det grävs gick en bro – Smäckebron – över till Alderholmen, som då verkligen var en holme. Efter stadsbranden 1869 har det inte stått någon byggnad här.

Med hjälp av grävmaskin och skärslev rensas muren fram för dokumentation. 


På knappt en meters djup under gatuplanet börjar grundmurar att framträda. Några fynd kommer också – delar av kritpipor, krukskärvor och ben. Vad är det då för hus som stått här? Jo, på en illustration från 1800-talet ser man delar av en byggnad intill börshuset – ett trähus i två våningar. Det är alltså grunden till detta hus som vi nu kan se i schaktet. Huset brann ner 1869, men när det byggdes, och vilka som bodde här måste vi undersöka vidare.


På prov gjordes ett litet schakt ner under husgrunden. Först var det bara sand några decimeter, sedan framkom trä och kulturlager – däri ligger Gävle från 1700-talet och äldre tid! Det skulle vara spännande att fortsätta nedåt, men för parkanläggningen behöver man inte gräva så djupt. Det får sparas till framtida arkeologer!

torsdag 15 september 2016

Trädgårdsarkeologi Axmar Bruk

Kopparmynt i den undre grusgången vid grunden efter herrgårdsbyggnaden

Nu gräver vi i de gamla trädgårdarna i Axmar. Vi har hittat en stenkantad odlingsbädd och grusgångar vid grunden efter den gamla herrgården. Det är flera generationers grusgångar, under varandra, med olika och kontrasterande färg. En av de övre är mörkt brun och blandad med grå skiffer. Under den finns en ljust brun gång av finkornig sand och grus. I en av de undre lagren hittade vi ett kopparmynt, och vi tror att det kan vara från slutet av 1600-talet! Bruket grundades år 1670 och myntfyndet visar att grusgången kan vara den första som anlades i området. Gången bör alltså tillhöra den första herrgårdsbyggnaden på platsen.

Karin Lindeblad från Arkeologerna visar  grusgången vid herrgårdsgrunden för intresserade Axmarbor 

Nu avslutar vi våra undersökningar och kommer att koncentrera oss på trädgården vid orangeriet. Förhoppningsvis hittar vi delar av handdrejade blomkrukor och flera odlingsbäddar.
Kolla också Trädgårdsarkeologi på Facebook: https://www.facebook.com/tradgardsarkeologi/

måndag 4 juli 2016

Nytt besök i Axmar trädgårdar




Nu har vi gjort ett nytt fältbesök i Axmarbruks trädgårdar. Vi har dokumenterat blommande växter och Maria Flink har pratat med ortsbor om tidigare planteringar, växter och bebyggelse.  Nu gjordes också en så kallad georadarundersökning av Pär Karlsson från Arkeologerna. Föreningen Hyttan, som sköter om hela anläggningen, hade hjälp oss genom att slå gräset i de delar av trädgårdarna som vi skulle undersöka. 


Georadarundersökning av den trädgård som legat vid den så kallade herrgårdsbyggnaden


Georadar fungerar ungefär som en röntgen där man kan se vad som finns under grässvålen. Men först måste den insamlade informationen bearbetas och därefter hoppas vi få en bild över hur trädgårdarna varit uppbyggda med exempelvis gångar och rabatter. Det kommer sedan att hjälpa oss i planeringen av den arkeologiska undersökningen som ska göras i september. Titta på ett inslag från SVT Gävleborg
Vi hade ännu en fin och givande dag i Axmar och nu ser vi fram emot höstens grävningar/IB







fredag 1 juli 2016

Stenåldersboplats vid E4:an utanför Hudiksvall

Stenåldersboplatsen ligger i en södersluttning mot E4:an och riksväg 84.

Vi har gjort en utredning utanför Hudiksvall, vid korsningen mellan E4:an och väg 84 i närheten av Medskogsområdet. I ett av områdena fanns en fin sandig sydsluttning och där hittade vi spåren av en boplats. I en rotvälta i sluttningen hittade vi brända ben, brända skal av hasselnöt och skörbränd sten. Boplatsen ligger cirka 45 meter över havet och skulle kunna vara från övergången till senneolitikum, alltså senaste delen av stenåldern. Det finns tidigare undersökta stenåldersboplatser i området. En av dem ligger på cirka 43 meters höjd över havet. Där hittades keramik och brända ben och boplatsen kunde dateras till mellan 2 350 och 2 400 f.Kr.



I en av rotvältorna hittade vi brända ben, hasselnötsskal och skörbränd sten. 

Den boplats vi nu har hittat är ännu inte avgränsad så vi vet inte hur stor den är. Boplatser i den här trakten och från den här tiden brukar vara fyndfattiga och svåra att hitta. Därför känner vi oss extra stolta över resultatet.