måndag 15 maj 2017

Stenålder i Valbo


Vy över boplatsen

Under förra veckan gjorde länsmuseet en förundersökning av en stenåldersboplats i Nybo, Valbo socken (Valbo 44:1) utanför Gävle. Boplatsen upptäckets redan på 1930-talet då gropkeramik hittades i samband med byggandet av ett bostadshus. För knappt 5000 år sedan låg boplatsen vid det dåtida havet. I dag ligger den gropkeramiska boplatsen inklämd i ett villaområde, nära granne till Willys i Valbo, på cirka 40 meters höjd över havet. Nu ska det byggas flera hus på platsen och därför måste en undersökning göras som visar boplatsens utbredning. Stora delar av boplatsen låg under en av vägarna i området, vilket försvårade vår undersökning. De fynd vi hittade var bland annat keramik och brända ben av säl och fisk. 


Det var hårt slit för att gräva provrutorna  


fredag 3 mars 2017

Båtdelar funna på Kattvikskajen i Hudiksvall

Dykare från Sjöhistoriska Museet undersöker fyndområdet. 

Vid de fortsatta grävningarna på norra delen av Kattvikskajen har vi hittat delar efter en båt. De delar som hittats är så kallad spant, vilket kan sägas vara båtens revben, och bordläggning, som är delar av båtens sidor och botten. Arkeologer från Sjöhistoriska Museet har varit på platsen för att se på fynden. Den dykare som gick ner hade ingen sikt alls utan fick känna sig fram. De delar som hittades satt fast i dyn och fick tas upp med hjälp av grävmaskin. 


Delar av den funna båten. 

Den huvudsakliga koncentrationen av delar låg inom ett cirka 5x5 meter stort område. De delar som hittades kommer troligen från en och samma båt, även om inte samtliga delar finns bevarade. De brottytor man kunde se har troligen uppkommit vid tidigare arbeten på den här platsen.  Senast man schaktade här var över femtio år sedan och båtdelarna skadades redan då.

Båtdelarna tas upp ur vattnet med hjälp av grävmaskin.


En karta från 1600-talet visar bland annat att det tidigare funnits sjöbodar på platsen. Vi vet ännu inte hur gammal båten är men den skulle kunna vara från den tiden. Det är också oklart hur båten har sett ut och hur stor den varit. De hittade delarna tyder på att den kan ha varit så bred som 4-5 meter och upp emot 15 meter lång. Vi ser fram emot resultaten från analyserna!

Spant från den hittade båten.


måndag 13 februari 2017

Pålar på Kattvikskajen


Nu renoveras delar av Kattvikskajen i Hudiksvall. Norra delen av kajen ligger inom ett fornlämningsområde som utgör staden Hudiksvalls äldre läge (Hudiksvall 1:1). En karta från 1600-talet visar att det låg sjöbodar i norra delen av området och att stadens staket fanns i anslutning till dem. Kartan visar också att det stått pålar som spärrat av infarten till hamnen och lämnat bara en mindre öppning för genomfart.

Kartan från 1600-talet är rektifierad och lagd ovanpå ett ortofoto från idag. Den blå linjen visar fornlämningsområdets begränsning. 

Vid arbetet på kajen har ett flertal stolpar schaktats fram. Flera av dem har en spetsad avslutning, bilade för hand med tydligt synliga yxhugg. Sannolikt har konstruktionen gjort att stolparna stått stadigare. Det är oklart vilken funktion pålarna haft. De är välbevarade eftersom de stått syrefattigt i bottenmaterialet och det är inte möjligt att direkt avgöra dess ålder.  Nu har prover tagits från ett par av dem för att en datering ska kunna göras med hjälp av dendrokronologi. 


Så kallade dendroprover sågas ut ur några av pålarna.


Pålar med spetsad avslutning.

torsdag 10 november 2016

Boksläpp av "Makt och kult i Hög"

Rapporten från de arkeologiska undersökningarna i Hög har kommit! Välkommen söndag 13/11 klockan 12 då rapporten presenteras i Åsaks bönhus i Hög (intill Högslogen och snett mittemot macken i Hög). Presentationen sker efter högmässan, i samarbete med Hög och Forsa församling samt Högs hembygdsförening.



Hela den samlade miljön i närheten av Högs kyrka vittnar om en högstatusmiljö. Det finns storhögar från järnålder, gravfält och ensamliggande gravar. Det finns även en daterad medeltidskyrka, runstenar, en kungsgård och lösfynd av bronsföremål från Romarriket. Medeltida dokument nämner också att ting har hållits i Hög. 


Vid undersökningarna med markradar hittades ett intressant område öster om kyrkan. Den arkeologiska utgrävningen visade att platsen utgörs av en stor stenkrets av ställda stenar. Stenkretsen är 16 meter i diameter. I stenkretsen finns ett mäktigt lager av rödockra, en järnhaltig jord. Precis i anslutning till stencirkeln finns spår av en härd som daterats till 1150-1270 e.Kr. Med hjälp av den samlade miljön och de nya fynden kan vi nu med stor säkerhet säga att vi hittat platsen för tinget i Hög.

kontakt: Inga Blennå, 026-65 56 73, inga.blenna@xlm.se 

torsdag 13 oktober 2016

Det grävs i Gävle!

Illustration från 1800-talet med Börshuset. Till höger i bild ser man Smäckbron och huset vars grundmur vi nu kan se i schaktet.


Just nu grävs det lite överallt i Gävle centrum. Ett av alla schakt finns vid Börsplan, framför Elite Grand Hotel och gamla Börshuset. Där ska kommunen anlägga en liten park och Länsmuseet är med och bevakar grävarbetena. Det är en intressant plats: Här intill gick förr Östra Lillån, en kanalliknande förgrening av Gavleån. På 1700-talet stod sjöbodar längs åkanten och senare blev det kvarter med hus. Ungefär där det grävs gick en bro – Smäckebron – över till Alderholmen, som då verkligen var en holme. Efter stadsbranden 1869 har det inte stått någon byggnad här.

Med hjälp av grävmaskin och skärslev rensas muren fram för dokumentation. 


På knappt en meters djup under gatuplanet börjar grundmurar att framträda. Några fynd kommer också – delar av kritpipor, krukskärvor och ben. Vad är det då för hus som stått här? Jo, på en illustration från 1800-talet ser man delar av en byggnad intill börshuset – ett trähus i två våningar. Det är alltså grunden till detta hus som vi nu kan se i schaktet. Huset brann ner 1869, men när det byggdes, och vilka som bodde här måste vi undersöka vidare.


På prov gjordes ett litet schakt ner under husgrunden. Först var det bara sand några decimeter, sedan framkom trä och kulturlager – däri ligger Gävle från 1700-talet och äldre tid! Det skulle vara spännande att fortsätta nedåt, men för parkanläggningen behöver man inte gräva så djupt. Det får sparas till framtida arkeologer!

torsdag 15 september 2016

Trädgårdsarkeologi Axmar Bruk

Kopparmynt i den undre grusgången vid grunden efter herrgårdsbyggnaden

Nu gräver vi i de gamla trädgårdarna i Axmar. Vi har hittat en stenkantad odlingsbädd och grusgångar vid grunden efter den gamla herrgården. Det är flera generationers grusgångar, under varandra, med olika och kontrasterande färg. En av de övre är mörkt brun och blandad med grå skiffer. Under den finns en ljust brun gång av finkornig sand och grus. I en av de undre lagren hittade vi ett kopparmynt, och vi tror att det kan vara från slutet av 1600-talet! Bruket grundades år 1670 och myntfyndet visar att grusgången kan vara den första som anlades i området. Gången bör alltså tillhöra den första herrgårdsbyggnaden på platsen.

Karin Lindeblad från Arkeologerna visar  grusgången vid herrgårdsgrunden för intresserade Axmarbor 

Nu avslutar vi våra undersökningar och kommer att koncentrera oss på trädgården vid orangeriet. Förhoppningsvis hittar vi delar av handdrejade blomkrukor och flera odlingsbäddar.
Kolla också Trädgårdsarkeologi på Facebook: https://www.facebook.com/tradgardsarkeologi/