tisdag 16 juni 2015

Kolningsgrop i Färila

Runt Ljusnan har man under förhistorisk tid och medeltid ägnat sig åt järnframställning i stor skala. Det finns många registrerade kolningsgropar och en hel del järnframställningsplatser, så kallade blästplatser. Antalet kolningsgropar är betydligt större än blästplatserna. Kanske kan det bero på att groparna är enklare att se och att flera järnframställningsplatser fortfarande är okända.

I Ljusdals kommun dras nu en ny vattenledning mellan tätorterna Färila och Ljusdal. Ledningsdragningen går till stor del i närheten av Ljusnan och andra vattendrag. Området är sandigt, flackt och innehåller många fornlämningar. Länsmuseet har gjort en utredande inventering och i närheten av byn Yg korsade dragningen en kolningsgrop, RAÄ 15:3, som därför måste undersökas.


Sektion genom kolningsgropen

Kolningsgropen var rektangulär, 4 meter lång, 2 meter bred och 0,6 meter djup. Den var omgiven av en 2 till 3 meter bred vall. Gropen innehöll en hel del kol och det syntes tydligt att man kolat i den minst tre gånger.


I Färila och Ljusdals socknar har flera kolningsgropar tidigare undersökts. Dateringarna ligger mellan 500 efter Kristus och mitten av 1400-talet. Vi väntar nu med spänning på svaret från dateringen av kolningsgropen i Yg.   

Profilen dokumenteras


fredag 5 juni 2015

Utställning: Kårböle skans – vår utpost mot väster

Välkommen till invigning!

Karta från 1912

Kårböle skans är länets enda försvarsskans från 1600-talet. Lämningarna efter skansen är cirka 90x60 meter och omges av en jordvall kantad av en vallgrav. Innanför vallarna finns rester efter 76 små så kallade grophus. Tillsammans med Kårböle byalag gjorde Länsmuseet år 2013 en mindre undersökning av skansen. Vi undersökte då en av soldatbostäderna och en del av vallen innanför vallgraven.

Vi har nu gjort en liten utställning med några av de föremål vi hittade och som speglar soldaternas liv vid skansen. Utställningen invigs vid nationaldagsfirandet den 6 juni kl 13, och finns sedan i Kårböle bystuga t.o.m. 26 juli.
Kopparmynt präglat 1655 som hittades i husgrunden


För info om visning av utställningen och bystugans öppettider kontakta Stellan Fagrell, tel 070-297 23 55. För info om utställningen och Länsmuseets arkeologiska arbete kontakta Inga Blennå, tel 026-65 56 73 eller maila till inga.blenna@xlm.se

Husgrunden och spisröset undersöks


onsdag 20 maj 2015

Ny E4-dragning i Harmånger

Smedja med eldpall söder om Harmånger


Vi är ute i skogarna runt Harmånger i Nordanstigs kommun och inventerar för nydragning av E4:an. Utredningen görs i samarbete med arkeologer från Historiska museet och kommer att pågå i sju dagar. Det är ett mycket intressant område där Harmångersån fungerat som förbindelse från öster, med den gamla bytomten på sin södra sida. Under yngre järnålder sträckte sig en havsvik ända uppemot kyrkan. När kyrkan byggdes är inte känt, men att den har medeltida ursprung vet vi. Genom att studera höjdkurvorna i området vet vi också att det finns möjlighet att hitta lämningar från såväl stenålder, bronsålder och järnålder. Flera intressanta lägen har hittats, där det kan finnas boplatser och gravar från förhistorisk tid. Hittills har vi bland annat registrerat några husgrunder, ett par smedjor och stenmurar. Vi har fortfarande stora ytor kvar att gå över och hoppas hitta flera intressanta lämningar/IB

Trafikverket besökte oss i fält

torsdag 16 april 2015

Fångstgropar i Forsa

Skylt vid vägen

I forsaskogarna, mycket strategiskt placerade mellan Fuskåsberget och Fuskåssjön, ligger flera fina fångstgropar. Vid vägen finns en skylt och genom området sträcker sig en markerad stig. Totalt är det tio gropar som ligger samlade i ett fångstgropssystem. Sannolikt har det tidigare funnits någon form av hinder mellan dem för att styra älgarna ner i groparna. Att fånga djur i grop är en mycket gammal metod, de äldsta dateringarna från vårt län kommer från bronsålder. Hur gamla fångstgroparna i Fuskås är vet vi inte men fångstmetoden förbjöds i lag 1864.

En av fångstgroparna i systemet

Intressant är att lämningarna ligger på en fastighet som tillhört Forsa Prästgård. Det är alltså troligt att prästen i Forsa fått en del av sin försörjning härifrån. Mängden spillning på marken vid groparna och ett uppbyggt jakttorn vittnar också om att det fortfarande är ett fungerande älgstråk.

Inom området finns även ett par gamla, mycket stora och imponerande tallar. Vid foten av den största, inkilad i den spruckna barken, ligger en liten målad ikon. Kanske en nutida kultplats?/IB


En fint målad liten ikon



tisdag 24 februari 2015

Skadad fornlämning i Sandvikens kommun


I Årsunda socken skadades ett område med fornlämningar år 2011 i samband med en ledningsdragning. Inom området ligger tre gravhögar och i alla finns restprodukter från blästbruk i form av slagg (RAÄ 213). Direkt öster om gravarna ligger också ett bågformigt slaggvarp (RAÄ 212). Blästbruket har varit en viktig näring och under järnåldern producerades stora mängder järn i Gästrikland. Slaggen kan då till exempel ha haft en symbolisk eller rituell funktion och det är vanligt att vi hittar slagg i gravarna från denna tid.


Företaget som utförde schaktningen kände till fornlämningen men menade att ledningsrätten skulle gå före Kulturmiljölagen. En vattenledning grävdes ner ca 2 meter ner i marken inom fornlämningsområdet. Grävningen uppmärksammades och anmäldes till Länsstyrelsen. När platsen besöktes hittades slaggstycken och lerklining i ytan av ledningsschakten. Ärendet har nu varit uppe i Gävle tingsrätt och idag kom domen. Företaget dömdes till att betala en företagsbot och rättegångskostnaderna. Kulturmiljölagen är en skarp lag och det är vi glada för!/IB 
Lyssna på ett inslag från P4 Gävleborg

torsdag 19 februari 2015

Ny rapport: Vatten- och avloppsledning i Utvalnäs


Länsmuseet har gjort en schaktövervakning vid en plats för ett äldre hamnläge med tillhörande hamninlopp, Gävle stad RAÄ 225. Kontrollen gjordes i ett nydraget ledningsschakt mellan Engeltofta och Harskär. Det visad sig att hamninloppet troligen varit naturligt men däremot rensats för att hållas öppet. Inga äldre anläggningar hittades/IB

Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se.   



tisdag 10 februari 2015

Ny rapport: Kårböle skans



Tillsammans med Kårböle byalag och Föne Fornminnesförening har Länsmuseet utfört en delundersökning av Kårböle skans, RAÄ 68 i Färila socken. Lämningarna efter skansen består av en näst intill fyrkantig yta som omges av en vallgrav. Innanför vallgraven finns en jordvall och 76 enkla husgrunder som syns som försänkningar innanför den omgivande vallen. Undersökningarna gjordes i två etapper under 2013. En av husgrunderna grävdes ut och ett tvärsnitt gjordes genom vallen på västra sidan av skansen.  

Kårböle skans användes som gränspost och försvarsskans under flera perioder på 1600-talet. I fokus för de gjorda undersökningarna var hur livet och förhållandena kan ha varit för de soldater som var stationerade på skansen. De fynd som gjordes var bland annat flera mynt, en muskötkula och en kultång, delar av kritpipor och rester efter måltider i form av djurben. Soldatbostaden var enkel med en markerad ingång och rester av eldstäder. Den del av vallen som undersöktes har byggts på flera gånger. /IB


Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se