måndagen den 7:e april 2014

Ny skrift om fornminnen i Nordanstig






I dagarna har det kommit en ny liten skrift om fornminnen i Nordanstigs kommun. Den berättar om de viktigaste fornminnena i kommunen och innehåller bilder, vägbeskrivningar och informativa texter. Skriften kan erhållas via kommunen och Naturskyddsföreningen. Tänk om varje kommun i länet kunde göra en sådan här, vad trevligt det skulle vara :)!

torsdagen den 3:e april 2014

Uppdragsarkeologin: viktig för vår kunskapsuppbyggnad




Vår kollega Joakim Wehlin på Dalarnas Museum har gjort ett inlägg i DT där han tar upp kritiken om att arkeologi tar tid från samhällsexploateringar och dessutom kostar en massa pengar. I inlägget påpekas hur mycket man får ut i ny kunskap med hjälp av exploateringsmedel som oftast är en bråkdel av vad själva exploateringen kostar. Läs vad Joakim skriver här.

torsdagen den 20:e mars 2014

Ny spännande bok om skogsfinsk arkeologi

 En spännande bok om Skogsfinsk arkeologi har just kommit ut. Boken heter Skogsfinsk arkeologi Etnicitet i det materiella. Den berättar om utgrävningar av skogsfinska lämningar på tre platser: Svartviken i Dalarna, Råsjö i Medelpad och Grannäs i Hälsingland. På 1600-talet flyttade dessa människor från Finland till mellersta Skandinavien, många just till mellersta Sverige. De hade ett annorlunda livsmönster jämfört med sina nya grannar. Bland annat byggde man hus med rökugnar och använde ett storskaligt svedjande. Med tiden påverkades och förändrades inflyttarna. I boken diskuteras bland annat det skogsfinska kulturlandskapet och livsstilen i förhållande till de omgivande svenska grannarna.

Om du är intresserad av boken hör av dig till Finnbygdens Förlag genom Maud Wedin, maud@finnbygden.se/IB




   

torsdagen den 13:e mars 2014

Dateringar från Norrboån



Det ska byggas en ny bro över Norrboån och i höstas gjorde vi förundersökningar där. Området ligger mycket strategiskt fördelaktigt på näset mellan Dellensjöarna. Inom undersökningsområdet fanns inga tidigare registrerade fornlämningar även om det ligger ett flertal i närområdet. Med tanke på de fynd som tidigare gjorts och de lämningar som finns registrerade har människor sannolikt bott i området från stenålder och framåt. Speciellt är ett fynd av ett bronsspänne, en så kallad tutulus, som gjorts i åkern väster om ån. Det är ett av få bronsåldersfynd från Hälsingland. Det finns också äldre uppgifter om att det skulle ha funnits gravar från järnåldern vid ån. På västra sidan av ån finns den så kallade Norrbo skans. Lämningen är välkänd men dess ursprung och funktion känner vi inte till. Enligt en tradition ska en strid ha utkämpats här 1434 då en lokal bondehär besegrade en skara danska knektar. Senare tids forskning menar att skansen fick sitt nuvarande utformning under 1600-talet. Vid Norrboån har det också funnits bland annat såg, kvarn, linberedningsverk och båtbyggeri under historisk tid. Studier av det historiska kartmaterialet över själva undersökningsområdet visade ingen bebyggelse just där.




Med hjälp av traktorgrävare drog vi sökschakt på båda sidor av ån. Det är marken som ligger under plogdjup som undersöks. Det visade sig att plogen gått hårt åt de lämningar som hittades och de var därför grunda och svårtolkade. På västra sidan fann vi bland annat en flack ränna omgiven av stolphål. Lämningen skulle kunna vara rester efter bebyggelse men kan också sammanfalla med en fastighetsgräns som är markerad på en skifteskarta från 1700-talet. På östra sidan av ån hittade vi bland annat en lång mörkfärgning med flera stolphål som tolkades utgöra en vägglinje och resterna efter två hus. Vägglinjen skulle kunna varit uppbyggd som någon form av flätverkskonstruktion. 




Vi skickade prover för 14C-analys till Ångströmlaboratoriet och nu har resultatet äntligen kommit. Kol från ett av stolphålen i rännan på västra sidan av ån daterades med 95% säkerhet till mellan 1470 och 1650, alltså sannolikt samtida med Norrbo skans. Kol från den troliga vägglinjen på östra sidan av ån daterades till intervallet 550-650 efter Kristus med 95% säkerhet, alltså äldre järnålder/IB

onsdagen den 5:e mars 2014

Vinnare av tipspromenad och utlottning på sportlovsaktiviteterna



I förra veckan hade länsmuseet två dagar med sportlovsaktiviteter i den arkeologiska utställningen Spår av liv. Vi berättade om sten-, brons- och järnåldern och hade frågestund, och så hade vi en tipspromenad med 12 frågor som man kunde gå. Av de som hade alla rätt skulle vi dra fem vinnare som får hämta ett presentkort på en fika för två personer i museets kafé. En av länsmuseets byggnadsantikvarier har dragit vinnarna med slutna ögon :)!

De lyckliga vinnarna är:
Nor Khreis, 10 år
Stella Danielsson, 9 år
Clara Dunner, 9 år
Oskar Nowak, 8 år
Sneha Westlig, 8 år

Ni kan hämta era presentkort i museets reception från och med fredag den 7 mars! Säg bara vad ni heter och att ni har vunnit en fika så får ni ert presentkort.

Alla barn som gick tipspromenaden var väldigt duktiga, och de var många, men här räknar vi upp de andra som hade alla rätt på tipspromenaden:
Matilda Eklöf, 9 år
Elsa Pettersson, 9 år
Erik Tjernlund, 5 år
Ebbe Ellner,11,5 år
Elin Pettersson, 6 år
Rahul Axel Westling, 10 år
Rut Danielsson, 6 år
Miranda Donner, 6 år
Sixten Danielsson, 8 år

Ni andra som är nyfikna på hur det gick för er kan maila till katarina.eriksson@xlm.se.

För er som är nyfikna på de rätta svaren kommer de här:

Fråga 1. Vilka tidsperioder har tidigare funnits?
Svar: Sten-, brons- och järnålder.

Fråga 2. Var låg nästan alla boplatserna under stenåldern?
Svar: Vid havet eller vid sjöar.

Fråga 3. Vilken/vilka var de första metallerna man började göra verktyg av?
Svar: Koppar och brons.

Fråga 4. Vad åt man under stenåldern?
Svar: Säl och fisk.

Fråga 5. Hur bodde man under stenåldern i Gästrikland?
Svar: I Hyddor.

Fråga 6. Hur begravde man de döda under bronsåldern i Gästrikland?
Svar: I stenrösen.

Fråga 7. Vad kunde man ha järn till?
Svar: Göra verktyg, redskap och vapen.

Fråga 8. Vad är Kråknäsjärnen för något?
Svar: Plåt att smida grytor och annat av.

Fråga 9. Vad var det för stora byggnader att samlas i som byggdes på många ställen i Sverige under medeltiden?
Svar: Kyrkor.

Fråga 10. Varför byggde man så många kyrkor?
Svar: Sverige hade blivit kristnat och därför måste alla gå i kyrkan.

Fråga 11. Hade vikingarna egentligen horn på sina hjälmar?
Svar: Nej, det var något man hittade på för 150 år sedan.

Fråga 12. Hur begravdes människorna på vikingatiden?
Svar: I stenrösen och jordhögar.

:)

torsdagen den 13:e februari 2014

Kulturlunch om inventering på Vitgrund


Kulturlunch med soppa: Mysteriet på ön Vitgrund

Bo Ulfhielm, Länsmuseet, berättar om fynd som kastar nytt ljus över Gävlefiskarnas liv.  

Under flera hundra år var Vitgrund ett av Gävlefiskarnas säsongsfiskelägen. Nu är det länge sedan det sista huset på ön försvann och Vitgrund-Norrskär är idag ett naturreservat. Hösten 2013 inventerades öarna av arkeologer från Länsmuseet. Ett stort antal forn- och kulturlämningar påträffades. De ger en spännande inblick i livet på ön, men vållar också en del huvudbry! Vad fanns egentligen här före Gävlefiskarna? Vad har labyrinten använts till? Och vad är det för hus som inte finns med på några kartor?
Dessutom, ett nyupptäckt skeppsvrak utanför Timrå kan lära oss mer om Gävlebornas fjärrfiske!

Efter föredraget, som håller på ca 30 minuter, serveras en värmande soppa i Kafé Rettig. Kaffe och kaka ingår.

Plats: Länsmuseet Gävleborg, Södra Strandgatan 20, Gävle.
Kostnad 90 kr. Enbart föredrag 40 kr. OBS! Begränsat antal lunchplatser, kan ej förbokas.
 


tisdagen den 11:e februari 2014

Lämningar från järnåldern i Västbyggeby







Länsmuseet gjorde i höstas en arkeologisk undersökning i Västbyggeby i samband med anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs Mackmyravägen. Vid den sydvästra korsningen av Mackmyravägen och Västbyggevägen hittade vi några lämningar (härdar, stolphål och en nedgrävning) som med hjälp av 14C-metoden daterades till 600-700-talen e. Kr. Genom ytan med lämningar skar en ränna och en rad med störhål efter något som bör ha liknat en gärdesgård. När vi tittade närmare såg det precis ut som om det var härden från 600-700-talet som hade skadat rännan, och inte tvärtom. Vi har skickat kolprov ur rännan på datering. Undrar om den kommer att visa sig vara äldre än vendeltid? Det vore väldigt intressant. Eller har lämningarna spelat oss ett spratt, och dateringarna kommer att ligga i 16-1700-talet? Vi väntar ivrigt på det stora vita kuvertet från Ångströmlaboratoriet i Uppsala.