måndag 19 juni 2017

Sockenlappen i Järvsö


Det var ett stort intresse för undersökningen och det kom många besökare.


Under den gångna veckan har vi undersökt en husgrund och en jordkällare i Järvsö. Platsen kallas Lappatäkta och här bodde Järvsös sockenlapp Nils och Anna Andersson med sina barn under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Utgrävningarna har gjorts tillsammans med byalaget som också var de som återfann lämningarna som ligger vid Kalvstigen nära Grindstensberget.


Husgrunden torvas av och rensas fram. 


Husgrunden hade ett fint spismursröse med tegel av äldre karaktär. Huset hade tre rum och vägglinjen bestod av dubbla stenrader som visar att huset har haft någon typ av mullbänk. I husgrunden hittade vi många fina fynd, bland annat flera kritpipor, fingerborgar och bössflinta. Flera av kritpiporna kunde dateras till andra halvan av 1700-talet och de var tillverkade i Stockholm och Falun. Flintan har tillhört en bössa med flintlås men kan också ha använts till att göra upp eld. Vi hittade även en hel del djurben, fönsterglas och bruksglas samt olika typer av keramik. Största delen av fynden i husgrunden hittades runt eldstaden.



 
                            
 Ett fint litet hänge hittades vid spismursröset. En av de kritpipor som vi hittade var dekorerad med tre kronor. 


Husgrunden med spismursröse och tydliga syllstensrader.


Jordkällaren var valvad och byggd av natursten. Den var inrasad och endast den bakre delen av valvet var intakt. Vi grävde bort större delen av det inrasade materialet och fick då en tydligare bild av hur den tidigare sett ut. Inga fynd hittades i källaren och en del av de nedrasade stenarna fick ligga kvar.





















Jordkällaren före och efter undersökningen. 





Med hjälp av fynden och husgrunderna får vi en bra bild av hur livet i stugan kan ha varit. Vi väntar nu med spänning på resultatet från benanalysen. Det har varit en givande och lärorik vecka med ovärderlig hjälp från byalaget och vi hoppas få möjlighet att återkomma till den här fina platsen. 

Mera information och en film från undersökningen finns hos Länsstyrelsen Gävleborg www.lansstyrelsen.se/gavleborg/arkeologisk-undersokning-av-samisk-kulturmiljo och på Youtube Lappmannens stuga i Järvsö

fredag 2 juni 2017

Trädgårdarna i Axmar Bruk

  

Detalj ur kartan från 1884. Det röda rektangulära byggnaden i bildens övre del är växthuset. Framför huset finns flera grusgångar. Den blå cirkeln visar ingången till trädgården där stenfundament till grindstolpar hittades.
   
Förra årets arbeten i Axmar Bruks trädgårdar finns nu samlade i en rapport, Vårdprogram för två trädgårdar i Axmarbruk. I år har vi gjort nya undersökningar i trädgårdarna. Maria Flink har kompletterat sin växtinventering och i mitten av maj gjorde Pär Karlsson och Johan Stenvall från Arkeologerna en fotodokumentation av trädgårdarna. Över femtusen fotografier har tagits och de kommer att sammanfogas till en 3D-bild av hela ytan.

Under veckan som gått har Karin Lindeblad från Arkeologerna och Inga Blennå från Länsmuseet gjort arkeologiska undersökningar i trädgårdarna. Fokus har legat på att hitta de grusgångar som funnits framför det före detta växthuset. Trädgården har varit en köksträdgård med ett system av gångar. Några av dem kan man se på en karta från 1884 men gångarna har ändrats under åren och alla sträckningar finns inte dokumenterade i kartorna. Tre grusgångar hittades men bara två av dem fanns upptagna på kartan från 1880-talet. Gångarna utgjordes av gulbrunt grus och framträdde tydligt mot den omkringliggande mörkare jorden.

 
Här låg ingången till växthusträdgården år 1884. Grusgången syns som ett ljusare stråk som ligger i öst-västlig riktning, parallellt med växthuset. På båda sidor av ingången finns stenfundament efter grindstolparna.   


Under grässvålen vid trädgårdens sydöstra gräns hittade vi en av grusgångarna. Den var nästan fyra meter bred och det fanns stenfundament efter stolpar på båda sidor om gången. Där har en grind suttit som markerat trädgårdens entré. Och resterna av den hagtornshäck som växer söder om växthuset har sannolikt sträckt sig ända fram till ingången.   


Karin Lindeblad rensar sektionen i kålgården väster om växthuset.

Väster om växthuset fanns en kålhage markerad på en karta från år 1820. På platsen har under senare tid funnits ett numera igenlagt potatisland. Vid schaktningen hittade vi ett djupt lager matjord och under fanns lagren i den gamla kålgården kvar. Spännande!