Snyggt remändebeslag från Kungsbäck

Vad en del arkeologiska föremål är vackra. Det här remändebeslaget är från järnåldern och har hittats i en grav i Kungsbäck strax utanför Gävle (fornlämningen RAÄ 27). Troligen 900-tal. Finns i våra samlingar sedan 1930-talet.

Julmarknad på museet den 6 december

Årets Julmarknad
Söndagen den 6 december kl 12-16

Hembygdsföreningarnas traditionella julmarknad
Hantverk, godsaker och lokalhistorisk litteratur

Designmarknaden Edge
Design, konst och konsthantverk

Museibutiken är fylld med julklappar
Butiken som har det andra butiker inte har. Konsthantverk och design från länet.

Årets Julklapp!
Ge bort ett platt paket med fantasieggande innehåll.
Köp en Exklusiv Konstvisning på 45 minuter för 2 pers.
Kaffe&Bergbybulle samt en liten gåva ingår. Köp den i museibutiken.

Kl 12-15 Julpyssel
Alla barn är välkomna att julpyssla i Manegen

Kl 14 Unna dig en konstpaus
20 minuters konstvisning med intendent Ann Nilsén i en av Sveriges finaste konstsamlingar

Kafé Rettig
Ta en fikapaus med doppkaka och pepparkakor

Pepparkakshus
Se Margareta Perssons unika pepparkakshus

Köp julgran
Försäljning av julgranar på gården

Julmusik
Tomten kommer!
Välkommen!

Plats: Länsmuseet Gävleborg Södra Strandgatan 20 Gävle
Medarr. Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund




(Om du inte vill ha utskick från Länsmuseet Gävleborg i fortsättningen
– meddela oss genom att returnera detta mail och ange "Önskar ej utskick".)

LÄNSMUSEET GÄVLEBORG
Öppet: Tis, tor, fre 10–16. Ons 10–21. Lör, sön 12–16.
Tel: 026-65 56 00 E-post: http://www.blogger.com/Museet: Södra Strandgatan 20, Gävle Fogden: Styrmansgatan 4, Gävle
Postadress: Box 746, 801 28 Gävle Mer information om länsmuseets övriga utbud hittar du på: http://www.lansmuseetgavleborg.se/

Ovanlig ornamentik?

Per gick igenom materialet från Grisskogen i Storvik, ett stort gravfält från vendel- och vikingatid. Det var Per som var grävledare på Grisskogen när det begav sig. I det omfattande materialet hittade han ett hänge med lite ovanlig ornamentik. Vi har hittat ett likadant hänge i Inga Sernings avhandling om Dalarnas järnålder, plansch 67:7. Det är ett fynd från grav 1 på det imposanta gravfältet i Bengtsarvet på Sollerön i Siljan. Efter konsultation från vår kollega Fredrik på Dalarnas Museum har vi fått veta att Serning tolkat motivet som ett djurhuvud. Fredrik tolkar hängöglans framsida som ett stiliserat mansansikte och vid hängets kant kan man ana gripfötter. Mansansiktets skägg är formad som en ring som flätats in i ett flätkors. Fredrik föreslår att det kanske är en gud som avbildats vid slutet av 900-talet.

Kråknäsutställningen flyttad till OVAKO Steel AB

Länsmuseet gjorde år 2008-2009 en utställning om det kända Kråknäsfyndet tillsammans med Föreningen Kråknäsjärnet i Torsåker. Fyndet innehåller tolv spadformiga ämnen från tiden kring Kristi födelse, och två stora luppar med obearbetat järn av hög kvalitet från 400-500-talet e.Kr. Utställningen invigdes med buller och bång av VD för Kultur och Näringsliv i Torsåkers kyrka den 29 januari i år. Sedan dess har utställningen haft många besökare vilka har guidats av föreningens medlemmar. Nu har den flyttats till OVAKO Steel. Tyvärr är den inte öppen för allmänheten, men jobbar du på OVAKO kan du gå och titta på den.

OVAKO är en mycket lämplig plats att visa utställningen på, eftersom järnhanteringen i Hofors kommun spänner över tvåtusen år, med startskottet vid tiden för Kråknäsjärnets tillkomst vid Kristi födelse och slutpunkten i dagens stora stålindustri mitt i samhället.

Det verkar finnas ett intresse på OVAKO för det historiska kring järnet i Hofors. När man kommer in på hemsidan så är det en bild på Gustav Vasa och så står det: "Did you know...that in 1549, when King Gustav Vasa reigned, Hofors was mentioned in an iron production context for the first time?". Ja, det är ju faktiskt något att skryta litet med. Men de skriftliga källorna brädas av Kråknäsjärnet med ungefär 1549 år...

Kom på kulturlunch om marinarkeologi 1/12!

Tisdagen den 1 december kl 12

Kulturlunch - Axmar bruk i grund och botten

Nästa år kan Axmar bruk komma att bli kulturreservat, och lagom till detta kommer en informationsslinga som visar natur- och kulturvärden under vattnet kring Axmar bruk att invigas. Där kan man följa järnbrukets historia på ett litet ovanligt sätt. Närmare 20 skeppsvrak, ballastplatser och tappade laster visar järnhanteringsprocessen från råmaterial till färdig produkt. Men de berättar också om dramatiska olyckor – och om Axmar som en del i ett globalt handelsnät under segelfartygens tid. Länsmuseets antikvarie Bo Ulfhielm berättar om sommarens fältarbeten i Axmar. Välkommen!
Luncherbjudande: Saffranskryddad rotsakssopppa med krutonger 75 kr (40 kr för enbart föredrag)
Plats: Länsmuseet Gävleborg Södra Strandgatan 20 Gävle

LÄNSMUSEET GÄVLEBORG
Öppet: Tis, tor, fre 10–16. Ons 10–21. Lör, sön 12–16.
Tel: 026-65 56 00 E-post: blocked::mailto:lansmuseetgavleborg@xlm.seMuseet: Södra Strandgatan 20, Gävle Fogden: Styrmansgatan 4, Gävle
Postadress: Box 746, 801 28 Gävle Mer information om länsmuseets övriga utbud hittar du på: http://www.lansmuseetgavleborg.se/

Nytt intressant fynd av eldslagningssten

Vi fick ett tips från Norrbyn i Järbo att man hittat en intressant sten i ett potatisland vid stranden av Jädraåns slingrande meanderlopp. Det visade sig vara en eldslagningssten, troligen från vikingatid. Det är det första järnåldersfyndet från området. Vi kommer att anmäla fyndet till FMIS och vi hoppas att vi kanske kan göra en liten miniutställning kring fyndet. Upphittaren säger sig inte ha något emot att låna ut det. Ovanpå stenen är det en liten grop, troligtvis slagspår, och stenen är alldeles svart av sot på ena långsidan. Det är alltid kul när det dyker upp ett fynd från en "ny" period i ett område.

Schaktövervakning på Stortorget

Stortorget i Gävle byggs om. Kommunen började med detta i mars i år. Länsmuseet har haft schaktövervakning på detta hela tiden. Det innebär att vi har gått dit så ofta som möjligt för att se om något arkeologiskt intressant dyker upp i alla schakt som tas upp för värmeslingor, ledningar, kabel, elcentraler och mycket annat. En period, då det grävdes som mest intensivt, var vi där två gånger om dagen. Nu är tempot betydligt lugnare. Stenläggningen är klar och det tas inte upp så många nya schakt. Vad har det då kommit fram under arbetets gång? Vi har hittat rester efter två gårdar från tidigt 1700-tal. En gård låg vid Indiska och Hildebrands Guld, den andra vid Filmstaden strax utanför Coffee by George. Det man ser är kulturlager som ligger som ränder i schaktets väggar, litet grand som en radiokaka. Vi har hittat ben från slaktade djur, fönsterglas, tegelkross, keramikskärvor och mycket annat. Eftersom det brunnit här under två stadsbränder, hittar vi inga föremål som inte tålt detta.

Vi har inte haft möjlighet att plocka in allt vi hittat. Det hade tagit lång tid och blivit oerhört kostsamt. Vi har valt att plocka in mer speciella fynd, som exempelvis den här kritpipan i två delar från Olof Forsbergs pipfabrik i Stockholm. På pipan finns en krönt vapensköld, troligen med ett stegrande lejon, över ett fält delat i två delar. På sidorna om kronan står "O" och "F". Ovanför kronan står det "STOCK..." vilket ju står för Stockholm. Den är tillverkad i Stockholm ungefär år 1750. Fabriken var i drift till 1759. År 1983 hittade Stockholms stadsmuseum cirka 3,5 ton av pipor från denna fabrik vid Slussen i Stockholm. Fyndet är världsunikt och en liten monter med föremål därifrån finns på Tobaksmuseet på Skansen. Men några pipor har alltså förirrat sig till Gävle...

Innan vi startade den här bloggen hade vi en webbdagbok på museets hemsida om grävningarna på torget under den mest intensiva perioden, mars till juni. Webbdagboken ligger kvar där. Gå gärna in och läs om det.

Hade i Hedesunda

Vi tog även en tur till Hade. Där finns ett gravfält, ett slaggvarp, bassängåkrar, ett medeltida röjningsröseområde, en runsten och ett otroligt exklusivt depåfynd med dryckeshorn och annat från 300-talet e.Kr. En mycket vacker plats vid Hedesundafjärden. En av de tidigaste kända bosättningarna i Gästrikland. Värt att åka till. ta med fika, det finns ett bord där och naturen är mycket skön.

Fornborgen på Kittilberget

I dag var antikvarie Eriksson på utflykt till Hedesunda med Marta Lindeberg från Stockholms universitet. Marta har just disputerat på en avhandling om spadformiga ämnesjärn i Mellannorrland ("Järn i jorden") och har en av sina fyndplatser i Landa i Hedesunda. Huvudsyftet med hennes besök hos oss var egentligen att välja ut ett spadformigt järn ur magasinet att 14C-datera. Vi var även på Gästriklands enda fornborg, Kittilberget, och tittade. Man förstår att man valt just den höjden att lägga borgen på, för landskapet runt omkring är platt som en pannkaka. Det är en magisk och mystisk plats. Inga undersökningar har ägt rum där, så vi vet egentligen inget om borgens datering eller exakta funktion. Skylten börjar bli lite medfaren, som många andra skyltar ute i länet. Men den är informativ.

Medeltida fäbod?

I dagarna har fäbodarnas tidiga historia debatterats. Vi har ännu inte bilden klar över fäbodväsendets ursprung i Hälsingland, det är ännu en lång forskningsväg att gå, men vi vet följande:

- Vi har grävt en plats med övergivna husgrunder på Mårdvallen i Färila.

- Enligt den muntliga traditionen i Ygsbo, som marken tillhör, låg fäboden först vid Mårdvallen men flyttades till Skålvallssjön under första häften av 1600-talet. Detta framgår också av äldre bydokument.

- Vi har undersökt delar av två husgrunder. I den ena hittade vi en härd som 14C-daterades till 1400-talets mitt. I den andra hittade vi ett brunnet och inrasat tak, varav vi har daterat en förkolnad planka till 1200-talets mitt. Vi träffade också på en bit näver som troligen fungerat som takbeklädnad. Den daterades till 1500-talets första hälft.

Förhoppningsvis kan studien av tidiga utmarksstationer i Hälsingland fortsätta. Detta är emellertid till stora delar en ekonomisk fråga.

Stenålder vid Norra Dellen

Länsmuseet har nyligen gjort undersökningar i Hallboviken vid Norra Dellen i Hudiksvalls kommun. Området är mycket rikt på fornlämningar och undersökningarna berörde fyra tidigare kända stenåldersboplatser. Det visade sig inte finnas någon tydlig avgränsning mellan dem utan området utgörs av ett stort boplatsområde med flera aktivitetsytor och ett utspritt fyndmaterial. Det material vi hittade var skörbränd sten, bearbetad kvarts, flinta och brända ben. Det är vanligt att hitta rester efter redskapstillverkning av kvarts och skörbränd sten på boplatser av den här karaktären. Den skörbrända stenen bildades vid matlagning och uppvärmning. På boplatserna tillverkades redskap av bland annat kvart, exempelvis skrapor som kunde användas vid skinnberedning.

En av boplatserna inom undersökningsområdet delundersöktes för drygt tio år sedan av Umeå universitet. Då hittades bland annat flera härdar men även föremål som kvartsskrapor, skifferpilspetsar, yxor, en pärla av lera, brända hasselnötsskal och ben från säl, fågel och fisk. De dateringar som gjordes visade att boplatsen är mellan 5600 och 5900 år gammal.

Inom området finns flera sandiga strandterrasser som visar hur havets läge förändrats och därför är viktiga för förståelsen av lämningarna. Människorna bodde vid den dåtida havsstranden och när havet på grund av landhöjningen drog sig tillbaka följde man efter. Man har inte bott permanent inom området utan varit säsongvis på platsen under många år.

Mera om undersökningarna finns att läsa i rapporten som, när den är färdigställd, kommer att finnas som pdf-fil på Länsmuseets hemsida, http://www.lansmuseetgavleborg.se/.

Resultatrik inventering efter stenåldersboplatser

Sedan i somras pågår en inventering i länsmuseets regi med inriktning på att hitta mesolitiska stenåldersboplatser (boplatser från mellersta stenåldern) i Gästrikland. 110 tidigare okända kustanknutna boplatser har påträffats på höjder från 125 m.ö.h ner till 55 m.ö.h. Boplatserna låg m.a.o. tidigare vid kusten, men ligger nu p.g.a. den ständigt pågående landhöjningen ett stycke in i landet. Höjden över havet indikerar dateringar på bosättningarna från ungefär 7000 f.kr till 4500 f.kr. Även en insjöboplats har hittats och den ligger, då som nu, vid en sjö på 226 m.ö.h i närheten av Åmot.

En stor koncentration av boplatser finns på både norra och södra sidan av Gavleån mellan Mackmyra och Forsbacka. Dessa boplatser finns på 60 och 65 m.ö.h och har sannolikt legat långt in i en havsvik. En preliminär osteologisk analys av ben från några av boplatserna i området visar på en marin näring vilket också indikerar att platserna varit kustnära under brukningstiden. Bilden visar en pilspets från Björkebäck i Forsbacka, Valbo socken.

Häftig nyhet!!!

Vi fick alldeles nyss veta att takstolar med sprättäljning i Högs kyrka har dendrodaterats till år 1191-1192. Jättespännande!!! Vi kommer tydligen att få veta mer i länsstyrelsens kommande pressmeddelande. Frågan är om detta är den äldsta dateringen av takstolar i hela länet.

Nytt spännande projekt

Om allt går vägen kommer vi att samarbeta med UV GAL och Föreningen Kråknäsjärnet med ett nytt stort projekt kring Torsåkers äldsta järnhantering. Projektet går ut på att undersöka järnframställningsplatsen Dansarberget i Torsåker. Lokalen har daterats till 200- talet e.Kr. Vid undersökningen ställer man frågor kring ugnarnas konstruktioner, malmens och slaggens sammansättning o.s.v. Resultaten används bl.a. för att bygga en rekonstruktion av en ugn på annan plats i Torsåker, där experiment kan utföras. Detta är en mycket mycket kortfattad beskrivning!!! En mer utförlig projektbeskrivning kommer att läggas ut på hemsidan längre fram, http://www.lansmuseetgavleborg.se/. Eva Hjärthner-Holdar presenterade sina tankar kring projektet på Föreningen Kråknäsjärnets extra årsmöte söndagen den 8 november. Det var en utförlig och spännande presentation som entusiasmerade föreningens medlemmar. Nu kommer det att ta ett tag att få ihop det hela, men vi återkommer i detta ämne längre fram.

Blästerugnen på Årsunda Viking

Söndagen den 8 november var vi på en träff med UV GAL, Årsunda Viking och Föreningen Kråknäsjärnet för att titta på den nybyggda blästerugnen på vikingagården i Årsunda. Hjärnan bakom ugnens konstruktion heter Jonny Skogsberg. Under en hektisk helg i slutet av oktober körde man ugnen för första gången och fick imponerande nog fram upp emot 5 kilo järn! Malmen som användes var rödjord från Bäckebo i Torsåker. På bilderna syns ugnen, Eva Hjärthner-Holdar, docent och ansvarig på UV GAL, med den stora luppen i famnen, samt Ann-Christine Elfström som var med vid körningen och som hade tagit på sig att informera oss om det hela. Vi ser fram emot resultaten från fortsatta försök i ugnen.

Västra Kungsbäck, slutet av etapp 1

Nu är etapp 1 slut i Västra Kungsbäck. De från luften iakttagna formationerna gäckar oss. Det enda som syns i schaktet är hjulspår efter ett fordon. Kvarstår gör dock det faktum att man tagit fosfatprover innanför och utanför avgränsningarna, och inuti var halterna klart förhöjda. Vi har nog i alla fall inte ändrat uppfattning om att det kan röra sig om strukturer från järnåldern. Närmaste järnåldersgrav ligger bara ett tiotal meter bort. Det var rätt kämpigt att knata omkring i skottsäkra kläder och en jättetung hjälm. På bilden syns antikvarie Björck i full mundering.

Om all utförd arkeologi i Gävleborg

Om man vill läsa om alla grävningar som utförts i länet, och om hur kunskapsläget ser ut när det gäller olika perioder och lämningstyper, kan man köpa Arkeologisk Forskningshistorik över Gävleborgs län. Det är en gedigen lunta som endast kostar 100 kronor. Den kan beställas på tel. 026-655635.

Stenmurar efter stambanan i Ramsjö

Det pågår arbete med att trädsäkra stambanan mellan Bollnäs och Ramsjö. Och det finns många lämningar efter järnvägssträckan. Flertalet finns inte registrerade någonstans men vi har fått vetskap om ett antal genom Skogsstyrelsens personal. Vi har hjälpt till med att fältgranska en liten del av dem. Det finns till exempel många fina husgrunder och stenmurar. Den här fina stenmuren ligger norr om Ramsjö i Ljusdals socken. Den är otroligt vällagd och faktiskt över 250 meter lång!

Fångstgropar från bronsåldern

Visste ni att det finns fångstgropar från bronsåldern? Den här och den grop som låg intill är borttagna nu, men de låg vid Arbrå-Gårdberget i Arbrå socken, Bollnäs kommun (RAÄ 153). De daterades båda med hjälp av 14C-metoden. Den ena daterades till cirka 1000 f.kr., och den andra till cirka 650 f.Kr. Man kan läsa mer om dem i länsmuseets rapport Två fångstgropar vid Arbrå-Gårdberget, författad av projektledaren Maria Björck.

Gränsrösen vid Axmartavlan

Vi har dokumenterat två gränsrösen i närheten av Axmartavlan, Hamrånge socken. Uppdraget var att beskriva, fota och med hjälp av kartor försöka ta reda på rösenas ålder. Rösena visar skiftesgränser inom Häckelsängs gamla byaskog.

Kråknäsjärnet

Vi håller just på att avsluta Projekt Kråknäsjärnet. Kråknäsjärnet är ett unikt fynd med tolv spadformiga ämnesjärn, daterade till tiden kring Kristi födelse, samt två enorma klumpar av helt obearbetat järn som daterats till 400-500-talet e.Kr. Fyndet gjordes av torsåkersbon, amatörarkeologen och smeden Jonny Skogsberg år 1993. Det tillhör Statens Historiska Museer men är inlånat till Länsmuseet Gävleborg, där man kan beskåda det i arkeologiutställningen.

Projektet har varit en lång och lärorik resa. Det har utförts som ett samarbete med Föreningen Kråknäsjärnet i Torsåker. I projektet ingick följande aktiviteter:

- att tillverka repliker av ämnena och lupparna. Detta har utförts av Jonny Skogsberg samt konstnären Jonas Tecknare.

- att arrangera en workshop kring spadformiga ämnesjärn.

- att arrangera en föreläsningsserie med anknytning till Kråknäsjärnet.

- att göra en informationsinsats kring fyndet med hjälp av tryckt och digitalt material.

- att bygga en utställning kring fyndet i Torsåkers kyrka.

Vi jobbar med att färdigställa redovisningen om projektet, och den blir förhoppningsvis klar om några veckor. Den kommer att finnas i pappersform samt som nedladdningsbar pdf på vår hemsida, http://www.lansmuseetgavleborg.se/.

Utställningen finns kvar i kyrkan till slutet av november, då den kommer att flyttas till OVAKO.

Ammunitionsröjning i Kungsbäck

Den här veckan har vi schaktövervakning på röjning av granater och minor i Västra Kungsbäck strax utanför Gävle. Mackmyra whiskey vill bygga nya lokaler och vägar på militärens gamla skjutfält. Militärens minröjningssektion SWEDEC skall nu säkra området. Det går till så att man letar igenom området med sökare och sedan schaktar ned bit för bit ned till 2 meters djup.

I området för den nya vägen ligger kända och registrerade fornlämningar som upptäcktes med hjälp av flygfoto på 1940-talet. Det var två stora runda cirklar som gick i varandra, och från den nordliga löpte det ut ett streck åt väster. Av deras utseenden att döma kan man ana att det rör sig om boskapsfållor och en del av en fägata. Runt omkring ligger gravar från järnåldern, till exempel det pampiga RAÄ 1 i Gävle stad, ett gravfält med gravar på en liten åssträckning. Det kan vara så att lämningarna på flygfotot hör ihop med den järnåldersgård som funnits i området. Vi hoppas nu att vi skall hitta arkeologiska spår under matjorden som vi kan titta närmare på och datera. Projektledare är Maria Björck, tel. 026-655645.