
Vad en del arkeologiska föremål är vackra. Det här remändebeslaget är från järnåldern och har hittats i en grav i Kungsbäck strax utanför Gävle (fornlämningen RAÄ 27). Troligen 900-tal. Finns i våra samlingar sedan 1930-talet.
Per gick igenom materialet från Grisskogen i Storvik, ett stort gravfält från vendel- och vikingatid. Det var Per som var grävledare på Grisskogen när det begav sig. I det omfattande materialet hittade han ett hänge med lite ovanlig ornamentik. Vi har hittat ett likadant hänge i Inga Sernings avhandling om Dalarnas järnålder, plansch 67:7. Det är ett fynd från grav 1 på det imposanta gravfältet i Bengtsarvet på Sollerön i Siljan. Efter konsultation från vår kollega Fredrik på Dalarnas Museum har vi fått veta att Serning tolkat motivet som ett djurhuvud. Fredrik tolkar hängöglans framsida som ett stiliserat mansansikte och vid hängets kant kan man ana gripfötter. Mansansiktets skägg är formad som en ring som flätats in i ett flätkors. Fredrik föreslår att det kanske är en gud som avbildats vid slutet av 900-talet.

Länsmuseet gjorde år 2008-2009 en utställning om det kända Kråknäsfyndet tillsammans med Föreningen Kråknäsjärnet i Torsåker. Fyndet innehåller tolv spadformiga ämnen från tiden kring Kristi födelse, och två stora luppar med obearbetat järn av hög kvalitet från 400-500-talet e.Kr. Utställningen invigdes med buller och bång av VD för Kultur och Näringsliv i Torsåkers kyrka den 29 januari i år. Sedan dess har utställningen haft många besökare vilka har guidats av föreningens medlemmar. Nu har den flyttats till OVAKO Steel. Tyvärr är den inte öppen för allmänheten, men jobbar du på OVAKO kan du gå och titta på den.

Vi fick ett tips från Norrbyn i Järbo att man hittat en intressant sten i ett potatisland vid stranden av Jädraåns slingrande meanderlopp. Det visade sig vara en eldslagningssten, troligen från vikingatid. Det är det första järnåldersfyndet från området. Vi kommer att anmäla fyndet till FMIS och vi hoppas att vi kanske kan göra en liten miniutställning kring fyndet. Upphittaren säger sig inte ha något emot att låna ut det. Ovanpå stenen är det en liten grop, troligtvis slagspår, och stenen är alldeles svart av sot på ena långsidan. Det är alltid kul när det dyker upp ett fynd från en "ny" period i ett område.




Stortorget i Gävle byggs om. Kommunen började med detta i mars i år. Länsmuseet har haft schaktövervakning på detta hela tiden. Det innebär att vi har gått dit så ofta som möjligt för att se om något arkeologiskt intressant dyker upp i alla schakt som tas upp för värmeslingor, ledningar, kabel, elcentraler och mycket annat. En period, då det grävdes som mest intensivt, var vi där två gånger om dagen. Nu är tempot betydligt lugnare. Stenläggningen är klar och det tas inte upp så många nya schakt. Vad har det då kommit fram under arbetets gång? Vi har hittat rester efter två gårdar från tidigt 1700-tal. En gård låg vid Indiska och Hildebrands Guld, den andra vid Filmstaden strax utanför Coffee by George. Det man ser är kulturlager som ligger som ränder i schaktets väggar, litet grand som en radiokaka. Vi har hittat ben från slaktade djur, fönsterglas, tegelkross, keramikskärvor och mycket annat. Eftersom det brunnit här under två stadsbränder, hittar vi inga föremål som inte tålt detta. 

Vi tog även en tur till Hade. Där finns ett gravfält, ett slaggvarp, bassängåkrar, ett medeltida röjningsröseområde, en runsten och ett otroligt exklusivt depåfynd med dryckeshorn och annat från 300-talet e.Kr. En mycket vacker plats vid Hedesundafjärden. En av de tidigaste kända bosättningarna i Gästrikland. Värt att åka till. ta med fika, det finns ett bord där och naturen är mycket skön.


I dag var antikvarie Eriksson på utflykt till Hedesunda med Marta Lindeberg från Stockholms universitet. Marta har just disputerat på en avhandling om spadformiga ämnesjärn i Mellannorrland ("Järn i jorden") och har en av sina fyndplatser i Landa i Hedesunda. Huvudsyftet med hennes besök hos oss var egentligen att välja ut ett spadformigt järn ur magasinet att 14C-datera. Vi var även på Gästriklands enda fornborg, Kittilberget, och tittade. Man förstår att man valt just den höjden att lägga borgen på, för landskapet runt omkring är platt som en pannkaka. Det är en magisk och mystisk plats. Inga undersökningar har ägt rum där, så vi vet egentligen inget om borgens datering eller exakta funktion. Skylten börjar bli lite medfaren, som många andra skyltar ute i länet. Men den är informativ.
I dagarna har fäbodarnas tidiga historia debatterats. Vi har ännu inte bilden klar över fäbodväsendets ursprung i Hälsingland, det är ännu en lång forskningsväg att gå, men vi vet följande:

Sedan i somras pågår en inventering i länsmuseets regi med inriktning på att hitta mesolitiska stenåldersboplatser (boplatser från mellersta stenåldern) i Gästrikland. 110 tidigare okända kustanknutna boplatser har påträffats på höjder från 125 m.ö.h ner till 55 m.ö.h. Boplatserna låg m.a.o. tidigare vid kusten, men ligger nu p.g.a. den ständigt pågående landhöjningen ett stycke in i landet. Höjden över havet indikerar dateringar på bosättningarna från ungefär 7000 f.kr till 4500 f.kr. Även en insjöboplats har hittats och den ligger, då som nu, vid en sjö på 226 m.ö.h i närheten av Åmot.
Om allt går vägen kommer vi att samarbeta med UV GAL och Föreningen Kråknäsjärnet med ett nytt stort projekt kring Torsåkers äldsta järnhantering. Projektet går ut på att undersöka järnframställningsplatsen Dansarberget i Torsåker. Lokalen har daterats till 200- talet e.Kr. Vid undersökningen ställer man frågor kring ugnarnas konstruktioner, malmens och slaggens sammansättning o.s.v. Resultaten används bl.a. för att bygga en rekonstruktion av en ugn på annan plats i Torsåker, där experiment kan utföras. Detta är en mycket mycket kortfattad beskrivning!!! En mer utförlig projektbeskrivning kommer att läggas ut på hemsidan längre fram, http://www.lansmuseetgavleborg.se/. Eva Hjärthner-Holdar presenterade sina tankar kring projektet på Föreningen Kråknäsjärnets extra årsmöte söndagen den 8 november. Det var en utförlig och spännande presentation som entusiasmerade föreningens medlemmar. Nu kommer det att ta ett tag att få ihop det hela, men vi återkommer i detta ämne längre fram.



Söndagen den 8 november var vi på en träff med UV GAL, Årsunda Viking och Föreningen Kråknäsjärnet för att titta på den nybyggda blästerugnen på vikingagården i Årsunda. Hjärnan bakom ugnens konstruktion heter Jonny Skogsberg. Under en hektisk helg i slutet av oktober körde man ugnen för första gången och fick imponerande nog fram upp emot 5 kilo järn! Malmen som användes var rödjord från Bäckebo i Torsåker. På bilderna syns ugnen, Eva Hjärthner-Holdar, docent och ansvarig på UV GAL, med den stora luppen i famnen, samt Ann-Christine Elfström som var med vid körningen och som hade tagit på sig att informera oss om det hela. Vi ser fram emot resultaten från fortsatta försök i ugnen.
Nu är etapp 1 slut i Västra Kungsbäck. De från luften iakttagna formationerna gäckar oss. Det enda som syns i schaktet är hjulspår efter ett fordon. Kvarstår gör dock det faktum att man tagit fosfatprover innanför och utanför avgränsningarna, och inuti var halterna klart förhöjda. Vi har nog i alla fall inte ändrat uppfattning om att det kan röra sig om strukturer från järnåldern. Närmaste järnåldersgrav ligger bara ett tiotal meter bort. Det var rätt kämpigt att knata omkring i skottsäkra kläder och en jättetung hjälm. På bilden syns antikvarie Björck i full mundering.







