I slutet av förra veckan kom några analyssvar på kolprover vi skickat till Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Det gällde två härdar och ett grophus från en yta som för oss går under namnet "hantverksområdet" intill Tegelhögen och Hornån i Hög. Vi undersökte denna yta med ett flertal anläggningar inom projektet Cult Identity våren 2012. Anläggningarna bestod av två grophus, ett antal härdar och en massa stolphål. Vi tog nogsamt prover av alla de slag ur anläggningarna. Det är alltid med bultande hjärta som man öppnar de stora vita kuverten från Ångströmlabbet. Och den här gången blev det en riktig jackpot. Läs mer här nedan!
Grophuset A 240 syns i plan i den övre bilden. Det kan vara svårt att se, men det brukar vara en rundoval nedgrävning med stolphål i varje "hörn". Grophuset har nu fått en datering som med 68 % säkerhet ligger i intervallet 360-280 f.Kr. Med 95 % säkerhet ligger dateringen i intervallet 380-170 f.Kr (Ua 46924). Vi är därmed nere i den allra äldsta järnåldern, nästa nere i bronsålder. . Det var längre tillbaka än vad vi hade vågat hoppas på.
Vi har lånat bilden på rekonstruktionen av grophuset från Wikipedia, den finns i den här länken.
Åtta sådana här (likadana) härdar låg inom hantverksområdet. När vi grävde ut ytan pratade vi om att de här åtta härdarna måste ha anlagts för ett och samma syfte, eftersom de var så lika varandra. En av dem, A 248, ligger med 68 % säkerhet i tidsintervallet 540-390 f.Kr. Med 95% säkerhet kan den dateras till 750-380 f.Kr. (Ua 46925). Då är vi nere i sen bronsålder. Därmed förefaller det klargjort att människor bott här sedan bronsåldern. Rent teoretiskt kan man ha bott på den här platsen vid Hornån sedan yngsta stenålder, med tanke på att kanten ut mot å-ravinen ligger 38 meter över nuvarande havsnivå. De här dateringarna är de äldsta lämningarna efter järnåldersbosättningar vi har i hela länet. Dessutom har vi fått bronsåldersdateringar, vilket är extra roligt eftersom bronsåldern är en ganska anonym period i fornlämningsmaterialet. Det här styrker vår uppfattning om att Hög är en viktig plats. Den ätt som ligger begravda i storhögarna har sannolikt bott här i flera hundra år före högarnas tillkomst, och kanske ännu längre. Så roligt!
I utkanten av hantverksområdet och boplatsen vid Tegelhögen har vi så plötsligt en härd som använts i slutet av 1000-talet e.Kr, d.v.s. ungefär 1500 år senare. Härden är därmed samtida med den stencirkel strax söder om Kungshögen som vi tolkat som den vikingatida tingsplatsen/kultplatsen och som vi också daterat till slutet av tusentalet. Enligt ortnamnsforskaren Stefan Brink har området med stor sannolikhet fått sitt namn efter tingsplatsen och Kungshögen. Nu får vi fundera på varför den här härden låg just här. Det låg brända ben i den, så det verkar som om man har lagat mat på den.
Nya dateringar får en alltid att utvidga sitt tänkande och ger nya tolkningsmöjligheter. Jättespännande tycker vi!
/KE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar