-1.jpg)
I vårt arkeologiprojekt om området vid Högs kyrka utanför Hudiksvall försöker vi reda ut några frågor kring storhögarna och den tidiga historien. detta ingår i vårt kultplatsprojekt Cult Identity. Ett par frågeställningar rör de gamla grävningarna i området. Kungshögen grävdes ut på 1930-talet och Tegelhögen undersöktes ungefär tjugo år senare. I Tegelhögens fyllning hittades järnslagg. Vi har undrat om slaggen kom från framställning av järn, eller från smide. Skulle slaggen komma från järnframställning ("blästbruk") så skulle det innebära att vi fick flytta tillbaka dateringen av introduktionen av järnframställning i Hälsingland med ungefär trehundra år, till hundratalet efter Kristus. De tidigaste kända spåren efter blästbruk fanns på Björkaboplatsen utanför Hudiksvall, från fyrahundratalet eller något senare. Det har påträffats slagg i en tomtning på Hornslandsudde, daterad till 200 e.Kr., men det är smidesslagg.
Fynden från Kungshögen finns på Hälsinglands museum. Vi fick låna ett par slaggstycken för att skicka dem till analys hos UV GAL (Gearkeologiskt Laboratorium) i Uppsala. Nu har rapporten kommit, och det är utan tvekan smidesslagg det är frågan om. Ett av stycken är en smidesskålla, och alla bitar har bildats från upphettat järn i en ässja när någon smitt. Därmed vet vi att det förekommit järnsmide någonstans i närheten av Kungshögen före det att hövdingen gravlagts där på hundratalet. men var fanns smedjan och ässjan? Vi har inte hittat något när vi letat i samband med undersökningarna. Kanske låg den på andra sidan om vägen?
Vi vet inte när järnsmidet introducerades i Hälsingland, men nu har vi i alla fall en rad fakta som visar att det var kring Kristi födelse. Det var ofta de ledande ätterna i samhället som var först i metallhanteringen. Möjligtvis kan man nu lägga smidet till en av den här ättens försörjningsgrenar tillsammans med pälshandel och textilhantverk. Men vem var smeden? Ju fler svar man får, desto fler frågor får man på köpet...
/KE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar