Dokumentation vid öppning av golvet i Segersta kyrka

Vi har gjort en dokumentation i samband med att en del av golvet i Segersta kyrka togs upp. Kyrkan är nämligen drabbad av hussvamp. Under golvet var den medeltida kyrkogrunden synlig. Ett tjockt lager av rasmassor med puts, murbruk och tegel ligger över hela ytan. Det mesta har man lyckats suga upp så att den medeltida grunden kom fram, men i de övriga ytorna ligger det fortfarande ett hårt lager packat. I de minimala ytor som gick att gräva litet i har vi krafsat och hittat två 1700-talsmynt samt ett skaft till en kritpipa från samma period. Troligen har något arbete utförts i kyrkan under den perioden, och man har tappat de här sakerna. Hantverkarna har plockat upp föremål som låg löst i rasmassorna. Det är främst frågan om delar av gamla kistor, ljushållare och sådant. Det hängbryne som vi skrivit om här tidigare hittades vid sydvästra långväggen på den medeltida grunden. Den medeltida kyrkogrunden är byggd av natursten i skalmursteknik. Dokumentationen kan betraktas som slutförd i detta skede.
/KE

Vänbok till landsantikvarie som tar adjö

Vår chef, landsantikvarie Peder Mellander, jobbar sin sista vecka vid museet den här veckan. Peder har jobbat här i trettio år. Han har hunnit med många saker under den tiden! Vi antikvarier vid museet ville tacka av honom litet extra, så vi skrev varsin artikel med anknytning till Peders verksamhet vid museet. En intressant och spännande bok om kulturhistoria i länet blev det, och den lämnades över till en överraskad Peder på avtackningsfesten i söndags. Vi arkeologer har skrivit artiklar om:
- Björkebåten
- Torsnamn och järn i Gästrikland
- En rökstuga från 1600-talet i södra Hälsinglands finnmark
- Gästriklands stenålder
Boken heter "Peder Mellander och museet". Den kommer att finnas att låna på biblioteket. Vi hoppas också kunna publicera artiklarna fristående på hemsidan.

Tack Peder för den här tiden! Och välkommen till vår nye chef Anders, som tillträder nästa vecka.
/KE

Bronsåldersrösen i Brytte

Uråldriga och vackra är bronsåldersrösena i Brytte i Rogsta socken norr om Hudiksvall. De ligger längs en vacker naturstig som man kan vandra. Naturstigen börjar längs en skogsbilväg in till vänster alldeles när man kommer in mot Strömsbruk från Sågtäkten. Det är ett fint utflyktsmål för hela familjen. men man skall nog ha gummistövlar eller andra vattentäta skor, för det är litet blött bitvis. De här rösena kommer att vara ett av hundra platser i den kultplatsrutt som länsmuseet arbetar med. Vi hoppas att många människor vill berika sitt liv med att besöka dessa intressanta och natursköna platser. Vi hoppas också att utländska turister skall upptäcka Gävleborgs län och hur vackert och spännande det är. Projektet heter Cult Identity. Rutten skall sjösättas hösten 2013. Vi jobbar hårt för att det skall bli så bra som möjligt.

Spännande fynd i Segersta kyrka

Jätteroligt var det med det här hängbrynet i skiffer från järnålder eller medeltid som hittades i förra veckan i Segersta kyrka. Arbetena i kyrkan fortsätter, och vi är inte färdiga där. Vi återkommer med fler rapporter.

Ny rapport om kolbottnar vid Ostkustbanan

Länsmuseet har på uppdrag av Trafikverket dokumenterat och daterat två kolbottnar efter resmilor i Gävle kommun: RAÄ 391 i Gävle stad samt RAÄ 548 i Hamrånge socken. Lämningarna berördes av arbeten kring Ostkustbanan. Dateringarna visar att det är stor tidsskillnad mellan de båda kolbottnarna - närmare 400 år. Anläggningen från Axmartavlan i Hamrånge är daterad till sekelskiftet 1900 med kolbottnen från Harnäshagen i Gävle stad har daterats till 1500-talets mitt. Lämningarna uppvisade sinsemellan olika detaljer vilka kan bero på att de anlagts i två skilda tidsperioder.

Har du frågor eller funderingar, kontakta Maria Björck eller Bo Ulfhielm. Vill du köpa ett exemplar av rapporten, ring 026-65 56 42.

Ny rapport och ny artikel om stora kolningslämningar

Inom inventeringsprojektet "Skog och Historia" har det framkommit ett stort antal märkliga kolningsanläggningar, främst i Hedesunda och Årsunda socknar i Gästrikland. Kolningsanläggningarna är betydligt större och har en kraftigare vall än "vanliga" kolningsgropar. Det finns även likheter med urgrävda kolbottnar efter resmilor. Med medel från Gästriklandsfonden har det varit möjligt att undersöka och datera en sådan kolningsanläggning, samt att datera ytterligare en som referensmaterial.

Undersökningen visade att det är frågan om stora kolningsgropar. 14C-dateringarna visar att den undersökta gropen har använts under en lång tid. Bottenplanet är daterat till 114-1200 e.Kr. och vallen till 665-715 e.Kr. Ett kolprov från bottenplanet i ytterligare en grop är daterat till 960-1020 e.Kr. Sannolikt skall dessa stora kolningsgropar ses i ett sammanhang med stora bågformiga slaggvarp som finns i närområdet. Varpen är resultatet av en storskalig järnproduktion.

Maria Björck, som utfört undersökningen, har också skrivit en artikel om kolningsanläggningarna i senaste numret av Arkeologi i Norr (nr 13), vilken ges ut av Umeå Universitet. Arkeologi i Norr kan beställas från Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet. Länsmuseets rapport kan beställas på inger.eriksson@xlm.se alt. 026-65 56 42.

Ny rapport: Kölvallen vindkraftpark!

Länsmuseet har utfört en arkeologisk utredning av en planerad vindkraftpark vid Kölvallen, på gränsen mellan Gävleborg och Jämtlands län. Utredningsområdet omfattade ca 4500 hektar. Inom denna yta planeras ett hundratal vindkraftverk.

Syftet med utredningen var att klargöra om det fanns forn- och kulturlämningar som påverkas av exploateringen, samt att göra en bedömning av konsekvenserna för kulturmiljön.

Utredningen resulterade i totalt 26 nyupptäckta lämningar. Lämningarna visar på ett område som varit glest befolkat och inte särskilt intensivt exploaterat. De verksamheter som bedrivits, så som svedjor, skogsbeten och myrslåtter avsätter oftast inga spår som är synliga ovan mark. Den vanligaste lämningen var grunder efter skogshuggarkojor. Sådana påträffades 11 stycken.

På fyra platser registrerades skyddsvärda forn- och kulturlämningar som ligger i anslutning till planerade vägar och verksplatser. Länsmuseet ansåg att dessa kan undvikas genom smärre justeringar av vägdragningar och aktsamhet vid exploateringen.

Har du frågor eller funderingar, kontakta Bo Ulfhielm, projektledare, bo.ulfhielm@xlm.se eller 026-65 56 11. Vill du ha ett exemplar av rapporten, kontakta Inger Eriksson på inger.eriksson@xlm.se alt. 026-65 56 42.

Mokällan i Vattrång

Den här fina offerkällan ligger i skogarna väster om Vattrång i Harmångers socken. En gammal tradition säger att man varje midsommarafton gick till källan för att hämta vatten och offra mynt. Det skulle ge lycka och garantera lyckosamt resande. Källan har fortfarande klart och gott vatten/IB

Explorer funkar inte!!!

Av någon anledning som vi inte förstår går det just nu inte att läsa länsmuseets bloggar med hjälp av Internet Explorer. Firefox eller Google Chrome som webbläsare går däremot bra. Laddas hem snabbt och gratis från nätet. Sök på Google och följ instruktionerna!

Medeltida grunder under golvet i Segersta kyrka

Länsmuseet övervakar arbetet när hussvamp saneras under golvet i Segersta kyrka. Kyrka anses vara uppförd i början av 1200-talet. I en skrubb hittades i dag en sten med fragment av en medeltida målning från den ursprungliga kyrkan. Denna sten togs troligen tillvara 1925 när man renoverade kyrkan. Stenen har sedan glömts bort. Under golvet finns resterna kvar av muren till den ursprungliga kyrkan. I utkanten av muren hittades ett hängbryne i skiffer. Detta härrör från järnålder eller medeltid. Museet kommer fortsätta att följa arbetet och dokumentera resterna av den gamla kyrkan.

Stenålder i Enånger

Hedningahällan i Enånger är en mycket suggestiv plats. På en STOR klippa vid den dåtida strandlinjen finns spår efter stenåldersmänniskor. Man har bland annat hittat olika typer av keramik, yxor av sten, skifferbrynen, lerpärlor, brända ben av säl, en malsten och sädeskorn. Men det finns inte några spår efter bostäder och vi vet egentligen inte vilken funktion platsen haft. Kanske har människor från olika platser runt Bottenviken träffats här för 4 000 år sedan. Hedningahällan kommer att ingå i vår kultplatsrutt och den är verkligen värt ett besök!/IB