Stormskadade fornlämningar

Stormen i december har skadat många fornlämningar i norra Hälsinglands skogar. Det är många så kallade ”skogliga lämningar”, som till exempel kolningsgropar och fångstgropar, som är drabbade. Men även gravar, husgrundsterrasser och gravfält har fått skador. Det är först och främst fornlämningar som ligger i områden anmälda för skogsavverkning som vi känner till. Några drabbade lämningar som vi har fältbesökt är exempelvis fångstgropar i Hennan (Ljusdals socken), gravfält i Trogsta (Forsa socken) och husgrundsterrasser, gravar och odlingsmark vid Bälingsjön (Jättendals socken). Det är ännu svårt att se hur stora skadorna är. Flera områden kan man inte ens ta sig in i eftersom det ligger stora träd i ett enda virrvarr. Och det kan faktiskt vara mycket farligt att ge sig in på sådana ställen/IB

Trefaldighetskällan vid Myskjeån, Söderala

En gammal å. Ett gammalt namn. En urgammal trefaldighetskälla. En vacker plats. Vi vill att den här källan skall ingå i vår kultplatsrutt. Tänk om vi kunde få dit en liten skylt, röja en bra promenadväg in, sätta upp vägvisare och se till så att bron håller. Vi vill att fler skall upptäcka de gamla kulturmiljöerna i vårt vackra län!

Offerkast i Söderala

Ett besök på ett offerkast nära Porsmyran i Söderala. Ännu ett besöksmål i projektet Cult Identity. Här skulle man offra stenar och grenar för att allt skulle gå bra när man kom fram till slutet av vägen. Den norra änden av stigen slutar strax sydöst om Söderala kyrka. Tur att det inte var mer snö, för då hade inte de två stora blocken synts lika bra!
/KE

Bergahögen i Söderala

En annan plats som kommer att ingå i kultplatsrutten i Cult Identity är Bergahögen i Söderala, det urgamla folklandet Alirs enda kvarvarande storhög. Från Bergahögen har man en fin utsikt över dalgången i Söderala. Man ser det gamla inloppet och åsen med kyrkan. En klart strategisk plats för hövdingen i Berga att hålla till på för att ha kolla på vilka som kom med båt och vilka som kom smygande uppför slänten med elakt uppsåt...

Hilleviks gamla hälsokälla

Vi jobbar nu frenetiskt med att få ihop rutten med hundra gamla kultplatser längs Gävleborgs kust. Det är ju huvudsyftet med EU-projektet Cult Identity som vi har tillsammans med Estland och Lettland. Vi hoppas att det skall bli en trevlig, intressant och naturskön rutt som många människor kommer att uppleva. En av platserna vi har tänkt ska ingå i rutten är den gamla Hilleviks hälsokälla. Det är en så vacker plats och man går in till källan på en lång stig i skogen som är kantad med planterade lövträd. Väldigt speciell miljö. När man kommer fram är där en portal av två lövträd framför källan. Källan syns väldigt bra, bland annat för att vattnet är otroligt rött och järnrikt. Hälsokällor var ofta järnrika. Man måste tidigt ha förstått att det var bra att få i sig järn. Vi har inte smakat på vattnet, men en affärsidé knuten till rutten skulle kunna vara att sälja små fina flaskor med det hälsobringande vattnet i, som en symbol för kultplatserna i Gävleborg. Någon som känner sig sugen...?
/KE

Fynd från Tegelhögen i Hög

I dag har vi varit och tittat på fynden från Tegelhögen i Hög utanför Hudiksvall. Tegelhögen är en storhög som grävdes ut på 1950-talet. Fynden förvaras i Järnåldersmagasinet på Historiska museet i Stockholm. Vi kollade igenom alla fynden och fotograferade dem. Vi jobbar ju med ett stort EU-projekt, Cult Identity, som syftar till att skapa en rutt med hundra gamla kultplatser längs länets kust. Hög är en av platserna i rutten. Som ni kanske hört och sett har vi jobbat en del med att få fram så mycket som möjligt om platsen för att kunna göra bra och innehållsrika skyltar att sätta upp där.

I Tegelhögen låg en kvinna med rika gravgåvor exempelvis i form av importföremål från romarriket. Exempelvis hade hon fått en dryckesbägare i glas med sig. Inhemskt glas fanns inte vid den här tiden. Bland fynden finns även en kam tillverkad av ben (ett statusföremål) och en del keramik.

Tegelhögen ligger alldeles intill det hus som vi grävde i somras och höstas, som hade brunnit någon gång under sent 200-tal. Kvinnan i Tegelhögen har ansetts vara begravd någon gång på 300-talet e.Kr. Vi tänker nu datera ett par fragment av hennes ben med hjälp av 14C-metoden för att se hur begravningen egentligen förhåller sig till huset som brann.

Bilderna visar några fynd från Tegelhögen. Ovanifrån ett fragment av ett dekorationsföremål i brons, kanske någon typ av beslag). hopsmälta skärvor av importerat glas, fragment av keramikbägare samt delar av en benkam (ett statusföremål).
/KE

Kommentera!

Sent omsider har vi upptäckt att arkeologibloggen var inställd så att bara registrerade användare kunde kommentera. Så vill vi ju inte ha det. Vi tror att vi har lyckats ändra inställningarna nu så att alla kan skriva kommentarer. Så gör det nu alla som vill! Och hör av er om det ändå inte funkar. Och tack till Christine som påpekade detta för oss.
/KE

Föreläsning i Lund om skogsfinnar

domkyrkan

universitetsbyggnaden

Inom vårt projekt Skogsfinsk kulturmiljö (som är ett samarbete mellan Länsmuseet Gävleborg och Hälsinglands Museum) har vi blivit inbjudna att delta i ett seminarium på Lunds universitet. Seminariet anordnades i början av februari av ett forskningsprojekt som jobbar med den svenska kolonin i Amerika - Nya Sverige. Temat var den materiella kulturen i Sverige under 1600- och 1700-talet. Det var ett öppet seminarium som hölls i Festsalen i AF Borgen. Vi berättade om vårt projekt, om landskapet och landskapsbruket, om byggnadsstruktur, gårdstun, byggnader och lämningar efter de skogsfinska gårdarna i Sverige. Det var en mycket intressant, givande och trevlig dag.

domkyrkans krypta

medeltida tegelhus

Arkeologi i Gästrikland...

... har de senaste veckorna uppmärksammats i två långa reportage i Gefle Dagblad. Läs om den arkeologiska undersökningen i Kungsbäck utanför Gävle HÄR och arkeologi i Gästrikland HÄR.

Arkeologi till lunch på museet...

....eller en kväll på Harmångers bibliotek? Länsmuseets vårprogram hittar du HÄR. Kulturlunchen på tisdag, 14/2, tar sin utgångspunkt i Kråknäsjärnen och leder sedan vidare fram till dagens järnhantering. Tisdag 20 mars berättar vi om den arkeologiska undersökningen i Kungsbäck vid en kulturlunch. Onsdag 17 april befinner vi oss på Harmångers bibliotek och pratar om det arkeologiska arbetet vid Högs kyrka. Välkomna!

Vi kommer strax att påbörja planeringen av sommarens och höstens aktiviteter. Vad skulle du vilja att vi erbjuder då? Skriv gärna dina tankar och önskemål som en kommentar!