Ny kraftledning mellan Laforsen och Högkölens vindkraftpark

Under vecka 39 och i början av denna vecka har länsmuseet utfört en arkeologisk, steg 1, utredning i form av inventering i skogsmark, Färila socken. Utredningen utfördes i samarbete med Balder arkeologi och kulturhistoria.

Arbetet utfördes då Fortum Distribution AB har planer på att anlägga en ny kraftledning mellan Laforsen och den planerade vindkraftsparken i Högkölen, Ljusdals kommun.

Sträckningen för den planerade kraftledningen löper genom ett kuperat skogslandskap, med åtskilliga mindre sjöar, vattendrag och myrmarker. Området är sparsamt inventerat, och de kända fornlämningarna i ledningssträckningens närhet är mycket fåtaliga.

Inom Färila socken finns flertalet registrerade lämningar efter huvudsakligen äldre boplatser, senare tids bebyggelse, fångstanläggningar, skogs- och bergsbrukslämningar, samt enstaka lämningar i form av träindustri, flottning, järnframställning och gravar/gravfält. Lämningarna berör perioden stenålder – modern tid och ligger övervägande inom Ljusnans älvfåra.

Vi förväntade oss att påträffa lämningar efter utmarksnäringar, exempelvis kolning och tjärbränning längs med sträckningen, samt eventuellt enstaka fångstgropar, gränsrösen, lägen för förhistoriska boplatslämningar och bebyggelselämningar från historisk tid.

På ytor vilka vi ansåg lämpliga för stenåldersboplatser grävde vi provgropar och sållade massorna för att leta efter boplatsindikerande fynd i form av bl. a. avslag av diverse bergart.

Provgropsgrävning vid potentiellt boplatsläge.

Inventeringen resulterade i ett antal tidigare okända lämningar, i form av kolbottnar efter ligg- och resmila, stenbrott, grund efter kolar- eller skogsbrukskoja, samt ett kraftverk.

Bruten sten i stenbrott med spår av borrhål.

Dammkonstruktion med rest av vattenledning till mindre kraftverk.

Grund efter kolar- eller skogsbrukskoja. Spisröse synligt i bakgrunden.

Otömd resmila. Vid dokumentationstillfället verkade resmilan utgöra hem för möjligen grävling.

Bitvis fick vi uppleva fantastiska miljöer i form myrmarker och vacker natur kring tjärnar och mindre sjöar, men bitvis också svårforcerade markberedda områden av storblockig morän, delvis kalhugget eller med tätvuxen sly.

En av de mer natursköna områdena.

Markberett kalhygge vilket visar den förödande effekt dagens skogsbruk kan ha på naturen.

/ Anders Altner