Vägförbättringar av väg 708 i Delsbo

Nu i veckan har Länsmuseet varit ute på en arkeologisk utredning, vilken utgör steg 2 i Trafikverkets planer på vägförbättringar av väg 708 genom Bobygden i Delsbo socken, Hudiksvalls kommun.

År 2011 utfördes en, steg 1, inventering längs med vägsträckan där bland annat fem stycken eventuella lägen för stenåldersboplatser noterades. Boplatslägena ligger på nivåer (85-115 meter över havet) vilka vanligen tillskrivs äldre stenåldern, omkring 50-140 meter över havet. 

Det är inte lätt att lokalisera stenåldersboplatser (se tidsförklaring nedan) i vad som idag vanligen utgör åkermark. Har man tur och är ute och inventerar vid rätt tid på året, ej vegetation, så är det lättare att hitta eventuella avslag eller andra föremål vilka kan indikera att en boplats finns i området. I de fall boplatserna har varit kustanknytna kan dåtidens landnivåerna indikera platser och då ofta i samband med syd- och västsluttande sandjordar och i eventuellt skyddade lägen i landskapet. I skogslandskap kan stenröjda ytor möjligen skvallra om att en möjlig boplats kan finnas på platsen.

När det gäller bronsålder och järnålder (se tidsförklaring nedan) kan man också använda sig av landhöjningen om platserna varit kustanknytna. I de fall boplatserna ligger längre in i landet så kan de iallafall vanligen kopplas till dåtidens kommunikationsleder som vägar och vattendrag. I de fall man hittar gravfält med rösen kan man vara säker på att det i närheten också finns en boplats, vilket speciellt gäller järnåldersboplatserna. Av själva husen syns oftast inget ovan markytan, men i vissa fall kan markterrasseringar indikera att en boplats kan finnas på platsen. Vidare verkar husen under järnåldern, i vissa fall, ha uppförts mitt i åkermark och att man senare under medeltid och nyare tid (se tidsförklaring nedan) börjat att flytta bebyggelsen upp på eventuella impediment, för att på så sätt frigöra mer markyta för odling.

Syftet med den arkeologiska utredningen var att undersöka om dessa lägen innehåller några förhistoriska lämningar och ifall eventuella lämningar kommer att beröras av vägförbättringarna. Utredningen gick till väga på så sätt att vi med hjälp av traktorgrävare drog långa sökschakt längsmed vägen vid de eventuella boplatslägena och inom vägens tillhörande arbetsområde, vilket i detta fall utgjorde 10 meter ut från vägkanten.

Sökschaktsgrävning med traktorgrävare.

En eventuell botten av en härd, bestående av skörbrända stenar, kol och sot.

Den eventuella härden i profil.

En eventuell kokgrop, bestående av mycket skörbränd sten, kol och sot.

Den eventuella kokgropen i profil.

Härdar är svårdaterade utan 14C-analys eller fynd, då de mer eller mindre förekommer från första människan satte ner sin fot i Skandinavien och fram till i dag. I detta fall talar åtminstone djupet den påträffades på och mängden matjord ovanpå att det sannolikt inte rör sig om en sentida härd. Kokgropar förekommer vanligen under perioden stenålder-järnålder.

Förklaring tidsperioder

Stenålder: Svensk stenåldern kan grovt indelas i äldre stenålder ca 10 000-4 200 f.  Kr. och yngre stenålder ca 4 200-1 700 f. Kr.

Bronsåder: Svensk bronsåldern kan grovt indelas i äldre bronsålder ca 1 700-1 100 f. Kr. och yngre bronsålder ca 1 100-550 f. Kr.

Järnålder: Svensk järnåldern grovt indelas i äldre järnålder ca 550 f. Kr. - 550 e. Kr och yngre järnålder ca 550-1050 e. Kr.

Medeltid: Svensk medeltid kan delas in i tre olika tidsperioder: tidigmedeltid, ca 1050-1200, högmedeltid ca 1200-1350 och senmedeltid ca 1350-1500 e. Kr.

Nyare tid: Omkring 1500-tal till nutid.

Vid tangentbordet: Anders Altner (Arkeolog).