Tisdagen den 26 november har vi vårt årliga arkeologiseminarium. I år handlar det om strandlinjeförskjutningar, d.v.s. fornlämningar i förhållande till landhöjning och landsänkning under olika perioder. Alla är hjärtligt välkomna. Det blir en spännande dag i strandförskjutningarnas tecken.
Vill du ha pdf:en med all information om seminariet så mailar du till bo.sandberg@xlm.se. Anmälan görs till samma adress. Seminarieavgiften (350 kr) sätts in på vårt bankgiro 507-0503, och först då är anmälan klar. Märk inbetalningen med ditt fullständiga namn samt "Arkeologiseminarium 2013".
Så här ser programmet ut:
08.30. Kaffe och smörgås
09.15. Landsantikvarien hälsar välkommen
09.20. Praktiska frågor.
09.25. Moderator Gert Magnusson inleder seminariet.
09.30. Niclas Björck, arkeolog, UV/Riksantikvarieämbetet. Vättern tippar! Stenålder på Vätterns botten i Huskvarnaviken.
Vättern tippar för att landhöjningen är kraftigare i norra änden av sjön. Landet vid sjöns södra spets läggs mer och mer under vatten. På sjöbottnen kan man nu hitta stenåldersboplatser. Arkeologerna får nu dyka för att kunna studera lämningarna.
10.00. Fredrik Hallgren, fil. dr. i arkeologi, Stiftelsen Kulturmiljövård. Den mesolitiska boplatsen och gravplatsen Kanaljorden i Motala, i relation till en strandlinje som förändrats.
Kanaljorden är namnet på en lokal från mellersta stenålder (mesolitikum), belägen vid en mindre våtmark strax intill Vätterns utlopp i Motala Ström. Utgrävningar 2009 – 2013 har resulterat i lämningar av boplatskaraktär samt rituella nedläggningar av bland annat människoskallar, djur(ben) och redskap av ben, horn och sten. Aktiviteterna på platsen har försiggått på stranden och på botten av våtmarken. Under loppet av mesolitisk tid har vattenområdet gått från att vara en havsvik (yoldiahav) till liten insjö (preboreal tid), vik av fornvättern (boreal tid), en mindre insjö (atlantisk tid) och slutligen lövkärr (senatlantisk/subboreal tid).
10.45. Fruktstund i Studion en trappa ned.
11.00. Johan Runer,
arkeolog och forskare, Stockholms länsmuseum. Vem fick rätten till
landhöjningslandet under järnåldern och medeltiden?
I föredraget berör Johan Runer vad som hände med det land
som tillkom på grund av landhöjningen under järnålder och medeltid. De frågor
som behandlas är bland annat vem som hade rätten till detta land och varför?
Hur användes sådant land? Vilken ägorättslig status fick landet?
11.45. LUNCH på egen
hand. I centrum finns många restauranger. Lunchtips på www.gavlelunch.se.
13.30. Joakim Wehlin,
fil. dr. i arkeologi, Dalarnas museum. Ny mark. Relationen till landhöjningen
under förhistorien.
I dag diskuteras landhöjningen eller
strandlinjeförskjutningen ständigt bland arkeologer. Att kustlandskapet har
förändrats och fortfarande förändras är självklart. Vad som å andra sidan
sällan lyfts till diskussion är hur människorna under förhistorien förhöll sig
till denna strandlinjeförskjutning. Denna förändring påverkade människorna rent
fysiskt, men kanske ännu mer mentalt.
14.10. Annika
Larsson, fil.dr. i arkeologi. Från Dalälven till norra Mälaren. (Annika Larsson, fil dr
Uppsala universitet)
Forskningsprojektet
Riksväg Fjärdhundraland har gjort kvartärgeologiska
undersökningar av vikingatida strandlinjer i Örsundaåns dalgång i
Uppland. Utgångspunkten är arkeologiska frågeställningar rörande
råvaruutbyte mellan Dalälven och norra Mälaren. Projektet har
ett Mälardalsperspektiv, men önskar i samband med presentationen gärna
erhålla synpunkter kring samtida förhållanden i Gästrikland och
Dalarna.
14.50. Kaffe och bulle.
15.10. Jens Heimdahl,
kvartärgeolog, Riksantikvarieämbetet. Katastrofen
i Nyköping 1271? Om vendeltida båthus och ett medeltida skred.
Vid arkeologiska undersökningar vid Åkroken i
Nyköping påträffades rester av bebyggelse från järnålder och medeltid. Nyköpings
stad visade sig ha gamla rötter. Det visade sig dessutom att strandlinjen rasat
under ett tidigt skede av bebyggelsen. Kvartärgeolog Jens Heimdal berättar.
16.00.
Maria Björck, arkeolog, Länsmuseet Gävleborg. Att söka och finna
boplatser från stenåldern.
I Gävleborgs län är det möjligt att hitta
stenåldersboplatser på nivåer av 40-140 meter över nuvarande havsnivå.
Boplatserna ligger längs de gamla strandlinjerna som grundats upp i samband med
landhöjningen. Hur gör man när man vill hitta boplatserna? Var letar man? Hur
letar man? Arkeolog Maria Björck berättar.
16.30. Slutdiskussion under ledning av
moderator Gert Magnusson, Riksantikvarieämbetet.
17.00. Seminariet avslutas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar