Välkomna på seminarium om uråldriga vägar den 20 november!

Den 20 november går vårt årliga arkeologiseminarium av stapeln. Förra året hade vi tema vattenvägar. I år handlar det om vägar genom by och skog. Det blir en spännande dag. Vi kommer att få lyssna till föredrag om hålvägar, byvägar, kavelbroar, processionsvägar från järnåldern och mycket annat. Det kommer också att handla om vägarnas betydelse i järnålderssamhället och deras betydelse för andra fornlämningar som gravfält och hus. Vi är inte riktigt klara med programmet, men sex föreläsare är inbokade. Välkomna till en superspännande dag!

Föreläsningar:

Helena Victor, fil. dr. arkeologi:  Vägens betydelse i det förhistoriska landskapet

 Vattenledernas betydelse diskuteras flitigt inom arkeologin. De förhistoriska vägarna glöms ofta bort eftersom de inte syns ovan mark och är svårare att hitta. Kommunikationslederna på land har emellertid också varit viktiga. Flera undersökningar under det senaste decenniet har visat att landvägar har haft stor betydelse som gränsmarkörer och för lokaliseringen av gravar och andra fornlämningar.

Jonas Wikborg, arkeolog, Societas Archaeologica Upsaliensis: En nyupptäckt processionsväg i Gamla Uppsala?

Arkeologiföretaget SAU har utfört arkeologiska utgrävningar i Gamla Uppsala. I samband med detta hittades lämningar som kan vara resterna efter en processionväg med tillhörande härdar i närheten av de kända gravhögarna. Vägen har i så fall använts vid processioner vid högtidligheter av olika slag. Jonas Wikborg berättar om grävningarna, spåren och tolkningarna.

Lars Andersson, arkeolog, Stockholms länsmuseum:  En bro mellan vikingatid och medeltid.

Jarlabanke var en uppländsk storman, som på 1000-talet e.Kr. ägde stora jordegendomar i Täby och Vallentuna. Jarlabanke och hans släkt förekommer på ett större antal runstenar i området, bland annat vid Jarlabankes bro. Hans egen gård låg troligen i närheten av nuvarande Täby prästgård. Han kan också ha haft en betydande roll i den lokala sjökrigsorganisationen. Lars Andersson berättar om Jarlabankesläktens bro- och vägprojekt i Täby på 1000-talet.

Ylva Stenqvist Millde, fil.dr. :Vägar inom räckhåll.

Ylva Stenqvist Millde har studerat vägsystem i områden långt från centralbygderna i södra Norrlands inland. Användandet av de lokala vägarna har varit mer flexibelt medan det ekonomiska, politiska och sociala resandet var en mer stabil samhällsföreteelse. Ylva Stenqvist Millde ger sitt eget perspektiv på resande i Södra Norrland under förmodern tid.

Nils Harnesk, arkeolog, Norrbottens länsmuseum: Kavelbroar på torra land? Ett norrbottniskt exempel.

Efter tips från allmänheten registrerade Norrbottens museum under 2010 åtta stycken kavelbroar i naturreservatet Marjamaa. Det var inte konstigt, kavelbroar återfinns och registreras i Norrbotten med jämna mellanrum. I myrmarker. Det som skilde kavelbroarna i Marjamaa från alla andra var dock att dessa låg på torra land, på den norra dalsidan av en trång och djup dal, Majakursu. Föredraget kommer att behandla fyndet och dess anpassning till ett för tekniken nytt sammanhang.

Fredrik Engman, arkeolog, Jönköpings länsmuseum: Jönköping tur och retur – Eriksgatan och andra vägar i Jönköpings län. Om Sveriges största hålvägssystem.

En hålväg är en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter samt erosion. Jönköpings centrala läge i södra Sverige har gjort att flera viktiga kommunikationsstråk möts här. Föredraget fokuserar på de bevarade spåren från äldre tiders färder, bland annat Eriksgatuleden, ett av landets bäst bevarade hålvägssystem. Här ligger hålvägarna i flera "filer" upp till nio i bredd. Även andra delar av de äldre färdvägarna lyfts fram, bl.a. de som framkommit vid arkeologiska undersökningar och georadarundersökningar i Jönköpings stad.

VÄLKOMNA! Anmälan senast 13 november till bo.sandberg@xlm.se. Se även www.lansmuseetgavleborg.se.