Runt Ljusnan har man under förhistorisk tid och medeltid
ägnat sig åt järnframställning i stor skala. Det finns många registrerade
kolningsgropar och en hel del järnframställningsplatser, så kallade
blästplatser. Antalet kolningsgropar är betydligt större än blästplatserna.
Kanske kan det bero på att groparna är enklare att se och att flera
järnframställningsplatser fortfarande är okända.
I Ljusdals kommun dras nu en ny vattenledning mellan
tätorterna Färila och Ljusdal. Ledningsdragningen går till stor del i närheten
av Ljusnan och andra vattendrag. Området är sandigt, flackt och innehåller
många fornlämningar. Länsmuseet har gjort en utredande inventering och i
närheten av byn Yg korsade dragningen en kolningsgrop, RAÄ 15:3, som därför måste
undersökas.
Sektion genom kolningsgropen
Kolningsgropen var rektangulär, 4 meter lång, 2 meter bred och
0,6 meter djup. Den var omgiven av en 2 till 3 meter bred vall. Gropen innehöll
en hel del kol och det syntes tydligt att man kolat i den minst tre gånger.
I Färila och Ljusdals socknar har flera kolningsgropar
tidigare undersökts. Dateringarna ligger mellan 500 efter Kristus och mitten av
1400-talet. Vi väntar nu med spänning på svaret från dateringen av
kolningsgropen i Yg.
Profilen dokumenteras
